Påskris och öknamn

Påsken är en skön högtid här hemma, eftersom det inte finns några måsten. Vi gör på olika sätt varje år, och ibland gör vi inte alls. I år blir påsken mest en tid för lite trädgårdsarbete, vila och återhämtning, påskgodis och kanske en påsk-krimi (deckare) eller två. Inomhus har jag inte pyntat speciellt mycket, men jag hittade ett gammalt påskris med fjädrar och allt ute i ladan. Nog är det himla bra när man kan återanvända saker, hihi!

Fjädrarna är fluffigt vaniljgula och de grönrandiga äggen handlade jag på Fröjd tidigare i vår. Det blev lagom påskigt. Verandadörren stod härligt på glänt häromdagen när bilderna togs, men inte idag, för nu är det kallare temperaturer som gäller igen. 

Den lilla gjutjärnsharen fick komma in från utebordet. Nog ser det ut som en riktig chokladkanin? Ljusäggen i äggkopparna tänder vi idag. När "skalet" smälter ner kommer äggulan fram!

Den enda påsktraditionen vi kör med varje år är att den som är sist ur sängen på morgonen får ett fult öknamn resten av dagen. Från söndag innan påsk och hela vägen fram till annandag påsk är det följande namn som gäller: Palmoxen, Svulten, Feten, Askfisen, Skärkusen, Långlaten, Stäckukötten, Påskloska, Annandagtåska, Tredaskettfjärding och Fjärdaknös. Det gick bra de dagar i början av veckan när jag jobbade och var uppe tidigt, men i övrigt kan ni ju gissa vem som blir dem allihop... Glad påsk önskar Stäckukötten, hihi!