Kall och knådad

På min jobbort blåste det varma sommarvindar utomhus, medan inomhustemperaturen i vår konverterade gamla fabriksbyggnad var så låg att vi var tvungna att klä på oss vad vi kunde hitta för att inte hacka tänder. Själv rotade jag fram en gammal stickad poncho, som jag hade liggande i ett skåp. Sandaler på fötterna var ingen höjdare, om man säger så. Imorgon är det jag som tar på mig både varmare kläder och riktiga skor. Eller så får jag köra en Stig Helmer Olsson och ha på mig strumpor i sandalerna, hihi! 

Efter jobbet idag hade jag bokat in en massagetid. Oj, så välbehövligt det var att få en riktigt rejäl genomgång av nacke, axlar, rygg och armar efter coronaårets myckna stillasittande vid datorn. Känslan i kroppen är fantastisk, när det är smärtsamt och njutbart samtidigt. Efteråt kände jag mig helt mosig och såg ut som en tvättbjörn runt ögonen, och jag tror bestämt att massören fick dregelsanera golvytan under hålet där man har ansiktet... Jag har redan bokat in en ny tid om en månad. 

Idag är det för övrigt köttbullens dag. Det firade vi genom att äta pytt-i-panna och stekt ägg till middag. Och så rödbetor förstås, för rödbetor måste man ju ha. Nu är jag inte bara mosig, utan vansinnigt mätt också. Det får bli en varm dusch och tidigt sänggående för allas eder Fröken Grön. (Borde jag byta namn till Tant Grön nu, när jag har passerat 50?) Hon orkar nog inte göra så mycket mer idag.