På och i vitrinskåpet

Nu är de tyska tomtarna nerpackade i sina lådor på vinden igen, och har jag ställt tillbaka min Upsala Ekeby-samling uppe på det vita vitrinskåpet. Jag älskar verkligen den där gröna nyansen, som jag tror heter caledongrön på finspråk, och tycker det är extra maffigt att ställa allt i grupp istället för att sprida ut grejerna lite här och där. Varje sak i samlingen är loppisfyndat för under hundralappen. En del saker är förvisso lite kantstötta, men skavda och chippade sidor kan man ju alltid vända inåt väggen så att det inte syns. Katten bland hermelinerna är den lilla karaffvasen till höger, som har ett brunt handtag. Hmm, undra just om jag inte brukar vända det inåt också. 

När jag ändå hade såpvatten och trasa framme, passade jag på att tömma hela skåpet och torka av det invändigt också. Jag ändrade om lite på hyllorna och plockade bort en massa småpryttlar som stod där tidigare. Bland annat åkte min lilla samling av tändsticksfår ner i jullådan, efter att ha fått stå på första parkett hela förra året, och en massa udda assietter tryckte jag in i ett annat skåp. På de två nedre hyllplanen blev det istället lite allmogetema med farmor och farfars gamla grötfat, träskålen som jag köpte i Lund innan jul, ytterligare en träskål, två lerskålar och en gammal spillkum. 

Eftersom vi tillhör jag-dricker-kaffe-i-mugg-generationen använder vi inte finservisen ('Blå blomst' från Kunglig Dansk) så ofta, men den brukar iallafall få komma ut och vädra sig till Kalle Anka-kaffet på julafton. Trevlig att titta på är den dock även de övriga 364 dagarna om året. Eller 365 dagar i år, eftersom det är skottår. 

Jag diskade igenom alla glas, eftersom de tenderar att bli så tråkigt "immiga" när de står oanvända i ett skåp för länge. Cocktailglasen som stod här tidigare har fått byta plats med vinglasen med scalloperad kant från det bruna väggvitrinskåpet på andra sidan rummet. Just den där kanten gör det nästintill hopplöst att dricka från glasen utan att det rinner ner över hakan, men glasen är ju så himla fina.

Trälådan under vitrinskåpet är bra pysselförvaring, men fyller faktiskt också en säkerhetsfunktion. En gång släppte nämligen bottenstycket på skåpet och rasade rakt ner med innehåll och allt. Då var det tur att lådan stod där, för jag vill minnas att ingenting gick sönder. Ingenting av värde, iallafall. 

För övrigt har jag lyckats med konststycket att välta ut en hel kopp kaffe över min fina gröna ullpläd. Tur att det är snö och minusgrader, för jag slängde helt sonika ut pläden i snön och lät den ligga där ett par timmar. Jag tror faktiskt att det gjorde susen, för fläckarna ser ut att vara borta nu. Puh!