Städat på uteplatsen

Med 44 minuter kvar av ordinarie arbetstid utnyttjade jag min möjlighet till flextid för att hinna njuta lite av det vackra junivädret. Resten av veckan ska det nämligen regna, så det gäller att passa på när tillfälle erbjuds. Jag övervägde att stanna på handelsträdgården jag kör förbi om dagarna, men då hade jag ju missat värdefull utomhustid. Chockerande nog tänkte jag faktiskt också att jag nog borde städa på uteplatsen först, innan jag släpar hem en massa sommarblommor. Så fick det bli. 

En och annan snabb kopp kaffe vid cafémöbeln bakom smatten har det blivit i vår, men på uteplatsen har vi inte suttit en enda gång än. Det har helt enkelt inte varit tillräckligt lockande väder för det. Jag började med att såpskura bordet och bänkarna med linoljesåpa. Jag vet inget bättre sätt att få ingrodd lort att tränga upp ur träet. Det är otroligt tillfredsställande. (Lite som att klämma pormaskar, hihi!) Jag drog upp lite ogräs och sopade av stenläggningen, men den gröna mossan i fogarna mellan stenarna fick faktiskt var kvar. Jag tycker det har sin charm att det ser lite gammalt ut. 

De gamla IKEA-bänkarna har många år på nacken. Jag har dillat om att måla om dem flera somrar i rad nu, men har aldrig kommit till skott. Det gör jag nog inte i sommar heller, men när sittdynorna kommer på tänker man inte så mycket på att sittbrädorna är lite bleka i färgen. Jag har inte ställt i ordning så mycket på uteplatsen än, men jag flyttade upp svartögat och två jätteverbenor från köksträdgården så länge. Jag kan inte bestämma mig för om jag ska köra vidare på zinktemat eller om jag ska ha terracottakrukor här istället. Det är ju ändå både snyggt och vilsamt för ögat när det är någorlunda enhetligt. Fast känner jag mig själv rätt blir det nog båda delarna till slut. Jag har ju en tendens att komma hem med nya blommor titt som tätt under sommaren, så alla krukor jag har brukar komma till användning förr eller senare. 

Det blir extra trevligt att sitta på uteplatsen i år, nu när det är så fin utsikt ner mot planteringen runt Putte i snäckdammen. Tänk att det var helt överväxt med kirskål där i början av förra sommaren. Att gräsmattan runtomkring fortfarande är mossig och gul, bryr jag mig inte ett endaste dugg om. Gräset brukar växa igenom mossan vad det lider. 

Det känns som väl investerad 44-minutersflex att detta blev gjort. Nu kan jag ju stanna på handelsträdgården med gott samvete när jag kör hem imorgon, hihi!