"Lektioner i kemi"

Medan jag planterade lite krukor efter jobbet idag, lyssnade jag klart på "Lektioner i kemi" av den amerikanska författaren Bonnie Garmus. Jag fick den rekommenderad av två olika kollegor på jobbet och tyckte att den lät charmig, och eftersom det gick snabbt att komma in i berättelsen fortsatte jag lyssna.

I romanens centrum står Elizabeth Zott. Hon är en extremt kompetent kemist, men hon har flera försvårande omständigheter att navigera runt i livet: Hon är kvinna, hon är ateist, hon vill absolut inte gifta sig och hon försöker göra karriär under tidigt 60-tal, då kvinnor fortfarande helst ska vara hemmafruar eller på sin höjd skriva maskin och koka kaffe. Elizabeth är dock inte det minsta intresserad av att spela med i 60-talets könsroller och religiösa skenhelighet, och trots att hon ständigt motarbetas av den mansdominerade värld hon verkar i, vägrar hon att anpassa sig och falla till föga. Den enda som ser henne som en jämlik är den högt ansedda forskaren Calvin Evans, som blir hennes soul mate och stora kärlek. Men säg den lycka som varar för evigt. Genom en rad oväntade händelser hamnar Elizabeth som programledare för tv‑programmet "Middag klockan sex", där varje avsnitt blir som en lektion i organisk kemi. Producenter och recensenter rasar, men publiken älskar det, och kvinnor över hela USA börjar inse att livet bjuder på fler möjligheter än att föda barn och vara någons fru. 

Det här är onekligen en udda historia. Charmig, rapp, dråplig, smart och tankeväckande på samma gång. Jag tänker flera gånger att stilen påminner lite om John Irvings böcker, som jag läste på 1980- och 90-talet. Det är lite samma typ av annorlunda karaktärer och skruvade händelser som vävs ihop till en sammanhängande historia. Det hör ju inte direkt till vanligheterna att man berättar delar av historien ur en hunds synvinkel, men Bonnie Garmus får det att kännas helt naturligt. 

Summa summarum så tycker jag att det här var en trevlig läsupplevelse. Lena Endre gör ett bra jobb som uppläsare, och 14 timmar och 32 minuter känns betydligt kortare än så. Imorgon ska jag koka mina ägg i en halvliter H₂O och äta dem med en nypa natriumklorid.