Fyra kära sommargäster

Ja, det blir ju mest trädgårdsinlägg så här års. (Ni som tycker att det är tråkigt är välkomna tillbaka i september, hihi!) Men den ena ljuvligheten efter den andra avlöser varandra i blomsterväg. Det händer något nytt nästan varje dag. 'Alchymist'-rosen blommar för fullt nu, och den är verkligen helt makalöst vacker. Vad kallar man färgen? Glödrosa, kanske. 

En annan favorit är alla pioner som blommar vid uteplatsen. Några sorter är redan överblommade, men några hänger i än. Jag är tyvärr dålig på att komma ihåg namnen på dem, men de är ju inte mindre vackra för det. Den ljusare rosa sorten på bilden här nedanför gissar jag är en vanlig bondpion. En sak är i allafall säker, och det är att pioner trivs i jorden här på Solhäll. De växer så det knakar, trots att jag inte fjäskar det minsta för dem. De får lite välbrunnen kogödsel i början på säsongen, but that's it. 

I en låg plåttunna på norrsidan av bastustugan planterade jag ett gäng nävor för ganska många år sedan, och de gillar sitt begränsade läge och återkommer år efter år. Nu blommar de och bildar en stor rosagrön kudde. Jättefint! Överlag tänker jag att jag borde sätta fler perenner i kruka. Funkia och ormbunkar funkar ju också att övervintra på det sättet. 

Vi har två paradisbuskar i trädgården; en som stod här sedan tidigare och en som jag planterade själv för mer än 10 år sedan. Båda har blommat i överflöd i flera veckor, och maffigast är den som växer bakom planket vid bastustugan. Den kastar rosa kaskader över planket och skapar en helt magisk värld på den lilla innergården. Man önskar att den remonterade, men det gör den ju tyvärr inte. 

Det är härligt att följa sina växter genom åren. De blir som kära sommargäster, som återkommer säsong efter säsong. Vissa försvinner och andra tillkommer. De som ser lite molokna ut ett år, kan plötsligt stråla av liv året efter. Man vet liksom aldrig hur det blir. Och det är ju just det som är tjusningen med det hela.