Det känns verkligen som att renoveringen av tak och gavlar har skapat en ringar-på-vattnet-effekt. Nu vill man ju att det ska vara lika fint och prydligt överallt. Vilken tur då att man har semester, och vilken tur att man finner det extremt vilsamt och tillfredsställande när man får greja med något som leder till att det blir fint hemma. Idag klev jag ut på kökstrappan och bestämde mig på en sekund för att göra något åt den döende falu rödfärgen på ladan. Den är från 2011, så det är ju inte konstigt att den ser bedrövlig ut. Det fanns redan en nästan full hink med falu rödfärg hemma, och penslar också. Ingen anledning att vänta, alltså.
Att måla en hel lada är inget man gör i en handvändning. Kortsidorna är dessutom rejält höga, så dem får vi ta med gemensamma krafter en annan dag. Idag tog jag mig bara an långsidan som vetter in mot trädgården. "Fotosidan" kan man säga, hihi! Här växer det dessutom murgröna och blåregn på en tredjedel av ytan, så jag behövde inte ens måla hela väggen. Fast det gick åt rejält med färg, för träet var verkligen torrt och sög åt sig allt på nolltid. Men oj, vilken skillnad det blev.
Imorgon väntar min belöning: Att ställa tillbaka planeringsbordet och göra lite fint. Lucky me! 😊
Ja det är ju piffet som är belöningen. Men det bli väldigt fint med allt nymålat. Dom röda dörrarna är verkligen som smycken. Mycket smakfullt. Hälsningar Lotta.
SvaraRadera