Före och efter i smatten

När jag letade efter några gamla foton på min externa hårddisk (bra att lägga över bilder då och då, som back-up) hittade jag bilder från den dagen maken och jag var på visning på Solhäll för allra första gången. Jag har visat några av dem tidigare, men extra kul nu var att hitta bilder på hur de delar av huset såg ut som vi nyligen har renoverat. 

Ute i smatten (farstun på baksidan) var väggarna målade i en knallig turkos färg, som vi faktiskt har levt med ända fram till nu. Så gräslig så den liksom blev rolig! Panel i tak och på väggar såg rätt OK ut, men det fanns ingen isolering överhuvudtaget. Gräsligt sjaskig linoleummatta på golvet och ett spröjsat englasfönster som verkligen var i dålig kondition; i en av rutorna satt det till och med en tunn plastskiva istället för riktigt glas.

När renoveringen drog igång i somras "strippades" allt utom golvet, där vi frilade plankgolvet redan för några år sedan. Nytt treglasfönster har kommit till, och efter att allt isolerats, så tillkom ny panel på väggar och tak. Jag gillade egentligen att den ursprungliga panelen var liggande, men den nya panelen blev bättre stående. All målning gjorde vi sedan själva. (Backa till augusti-september, så kan ni läsa mer om det om ni vill.)

Den här bilden är också tagen på visningen. Här står man med ryggen mot ytterdörren och tittar rakt fram på kortsideväggen. Onekligen turkost, eller hur? Och här får ni en bra bild av hur gräsligt ingrodd den gamla linoleummattan verkligen var.

I det högra hörnet har vi idag vårt kylskåp, och enkla vitmålade hyllplan med diverse burkar och pryttlar sitter på den andra väggen. 

Den gamla ytterdörren var i och för sig rätt charmig, men glipade dessutom så att både regnet, den iskalla vinterluften och mössen (usch!) hade fri entré här. Och ni ser ju att låset inte var tipp topp precis, men vi hade ju iallafall en rejäl hasp, hehe!

Den nya dörren är snickrad med den gamla som inspirerande modell, och med ny dörrkarm sluter det tätt nu. Fuskgångjärnen köpte maken halvt på skoj nere på järnhandeln här i byn, men vi gillar dem, så de får faktiskt sitta kvar! Fast lite svart färg på de riktiga gångjärnen borde vi kanske fixa till, så att fusket inte blir lika uppenbart.

När man blir sittande med en massa gamla bilder att titta igenom försvinner tiden verkligen i ett nafs. Nu förstår ni säkert varför jag bloggar så sent idag, hehe!

Mörkt i november

Med vintertiden kom mörkret. Det kändes extra tydligt idag, när jag körde hem från jobbet strax efter 16 och det redan kändes som sent på kvällen. De tunga regnmolnen som täcker nordöstra Skåne just nu gjorde säkert sitt till för känslan, men nog är det höst på riktigt nu. Fast det är ju faktiskt november. Tur att man får tända ljus och bara kura!

Dörrar överallt

Det är märkligt vilken dominoeffekt renovering kan få. Knappt har färgen börjat torka i hallen på baksidan förrän vi börjar snegla mot hallen på framsidan. Det här är egentligen bara ett genomgångsrum, med extremt många dörrar och nästan ingen väggyta, men någonting bättre skulle man nog kunna göra av det iallafall.

När man kommer in genom pardörrarna från glasverandan ser man en liten klädkammare rakt fram. (Det är för övrigt husets enda garderob, som maken och jag delar. Klarar man det, så klarar man ALLT!) Till höger är dörren in till gröna rummet, till vänster dörren in till röda rummet och bakom den dörren som gömmer vindstrappan. Dörrar överallt med andra ord, men fina sådana med fem liggande speglar på varje dörr.

Vi har inte gjort så mycket med det här rummet, mer än att väggarna målades om på en halvtimme för 5 år sedan och att ny el drogs tidgare i år. På två små väggstumpar sitter det hatthyllor som fanns där redan när vi flyttade in. Nu när vi har gjort en entréhall på baksidan, så fyller dessa hyllor egentligen ingen funktion längre. Här samlas mest en massa kläder som vi inte orkar hänga undan, som sommarjackor, regnkläder och fleecetröjor.

Vi har länge varit nyfikna på vad som döljer sig under den spruckna gamla linoleummattan och lagret av masonit som finns under, men har av ren bekvämlighet inte brutit upp masoniten för att kolla än. Att hitta trägolv under vore onekligen angenämt, men vi minns ju alla hur trägolvet såg ut när jag drog bort ovanpågolvet i hallen på baksidan, hrmm... Tills vidare kamouflerar vi eländet med en stor trasmatta från IKEA. En gång i tiden var den äppelgrön, fast nu börjar den också sjunga på sista versen.

Den enda hörnan som är lite fin är den där mitt lilla gröna bord och apelsinträdet står. Bordet kommer från min farmor och farfars hus (fast då var det inte grönt) och är ett kärt arvegods. Guldspegeln hänger med från min första egna lägenhet. Draperiet skyddar för kyla in mot glasverandan, som är helt oisolerad.

Nu grunnar vi alltså som bäst på vad vi skulle kunna göra med den här lilla hallen, även om utrymmet naturligtvis begränsar våra idéer. Eftersom alla våra böcker fortfarande ligger nerpackade i kassar sedan flytten från lägenheten i "Storstad", så funderar vi på att ta ner hatthyllorna och platsbygga hyllplan för böcker på de här små väggarna. - Ett hem är onekligen inget riktigt hem utan böcker. 

To be continued börjar bli en sliten fras här på bloggen, men känner jag oss rätt så har vi nog snart satt igång...

Alla helgons dag

På Solhäll firar vi en stillsam alla helgons dag. Under förmiddagen körde vi över smålandsgränsen för att tända ljus på kyrkogården i Ryd, men väl hemma igen har vi bara haft det lugnt och skönt. Ostsmörgås doppad i varm choklad till lunch, tupplur på soffan med TV-pucken i bakgrunden och nu pulled pork på gång i ugnen, som sprider väldoft i hela stugan. 

Och det bästa av allt: Ikväll börjar en ny säsong av Downton Abbey. Ljuvligt med sådana dagar!

Trist men nödvändigt

Alla hus- och inredningsprojekt är inte lika glamorösa. Som att röja upp i pannrummet nere i källaren, till exempel. Det har blivit ett sådant där ställe där vi (läs: jag) slänger in all sköns bråte. "Tillfällig förvaringsplats" kallar jag det, men det där tillfälliga har en tendens att bli mer och mer permanent om man inte passar sig. Fast idag har vi äntligen rensat upp och skurat av där inne, för att kunna göra plats för städutrustning och annat trist men nödvändigt.

Inte speciellt glamoröst, som sagt, men jag lever ju efter devisen att bara man slänger in en grön plåtburk, så blir det så piffigt det bara kan bli! Och dörren dit in är grönmålad och fin sedan tidigare. Sen hade vi några BERGO-plattor kvar, som kom väl till pass för att täcka det fula golvet. Väggarna hade nog behövt en omgång ny färg, men det får bli en annan gång. (Det får finnas en gräns för hur mycket jobb man orkar lägga ner; det är ju fortfarande ett pannrum, trots allt.) 

Vi är iallafall rackarns nöjda med hur mycket mer utrymme vi har fått, nu när källaren är fixad. Nu slipper vi ha allt som är trist men nödvändigt uppe i huset!

Happy Halloween!

Den 31 oktober är datumet för det amerikanska Halloween-firandet. Här hemma firar vi inte det på något speciellt sätt, men traditionen med att karva en pumpalykta (eller Jack O'lantern som det heter i USA) tycker jag är lite charmig. Årets pumpagubbe här på Solhäll är av modell mindre; här fotograferad innan han blev utburen på verandatrappan alldeles nyss.

Stämningsmässigt tycker jag nog den betydligt mer stillsamma svenska Allhelgonahelgen är finare, med ljusen på alla gravar och det lite högtidliga i att minnas och hedra de som inte längre finns med oss. Fast någon konflikt mellan dessa två högtider behöver det ju egentligen inte finnas, eftersom det är två helt olika högtider på två helt olika dagar. Så Happy Halloween på er där ute i mörkret!

När man måste

Aldrig blir jag så aktiv med diskning och städning som när jag vet att jag egentligen måste göra något annat. Som idag, när jag har suttit med min hemtenta. Nu har jag i och för sig varit ganska disciplinerad med skrivandet också, men jag hann både bädda, diska, vattna blommor och ta emot en leverans av extra frysbox till källaren samtidigt. Märkligt så effektiv man blir när man har ett "måste" hängande över sig!

Så här vackert röda var snöbollsbuskens blad i slutet av förra veckan, men nu har nästan alla löv blåst bort. Nere på byn ligger det stora träd omkullvälta på flera ställen, så nog hände det saker även här i "Glesbygd" under stormen i måndags. 

Nu är jag ledig fram till nästa vecka. I kväll tappar jag upp ett varmt bad i källaren och gottar mig. Hoppas ni har det gott också!