Fröken Grön och havet

Sedan jag flyttade från Uppsala 1982 har jag bott vid havet i större delen av mitt liv, först i Blekinge och sedan i sydvästra Skåne. Det är inte annat än att man saknar det, nu när man har gått och blivit inlandskrabba på gamla dar. Fast havet ligger inte längre bort än en liten bilfärd bort. I förrgår körde vi ner till Åhus och vandrade på stranden en stund. 

Förutom en silverhårig dam som stavgångade som ett ånglok över sanddynorna, så var vi ganska ensamma på stranden. Det ger onekligen en känsla av frihet att gå där längs vattnet och insupa de öppna ytorna och de friska vindarna. 

Fast medan jag gick där mindes jag plötsligt också hur råkallt det är att bo vid havet... Det kändes faktiskt helt OK att sätta sig i ett uppvärmt bilsäte och köra hem till skogarna i  "Glesbygd" igen. Och havet ligger alldeles säkert kvar nästa gång andan faller på...