Ett UFO gör entré

Ibland är man lite crazy. Eller kan man skylla på att idéer föder nya idéer? Ni vet, när man är så där "jag ska bara...", som Alfons Åberg?  Att testa kostar ju ofta ingenting...

Precis så var det här hemma ikväll, när vi fick för oss att släpa fram det hiskeliga UFO:t vi loppade tidigare i augusti, för att se om det vore coolt med en vattenspegel i rabatten som är under utgrävning under päronträdet. Jag menar, varför vänta tills hela rabatten är ordentligt utgrävd? Och varför vänta tills man har målat om den skrikturkosa tingesten i en mer diskret nyans, när man kan vattenfylla det med detsamma? (Påstod jag i gårdagens inlägg att jag tränar på det där med att vänta? Hmmm, jag ljög...)

Med lite mer stenar och fler gröna växter runtomkring (speciellt hitom på bilden, där det fortfarande växer ogräs) kan det där nog bli ett riktigt kul inslag i trädgården. Fast trots att sambon får nostalgisk Esther Williams-feeling av färgen, så är det nog ommålning som gäller till helgen...

Work in progress

Efter jobbet klev jag ut genom dörrarna och upptäckte att vädret var alldeles underbart. Härliga ljumma vindar och sol bäddade för en kväll med trädgårdsarbete. Vad jag har pysslat med behöver man ju inte vara Einstein för att gissa, hehe!

Efter ytterligare några skottkärror grus spolade jag av allt med slangen för att tvätta bort smuts och damm. I flygande fläng passade jag på att ta en bild innan solen försvann runt husknuten. Inte för att den ger någon vidare helhetsbild av hur det ser ut; det får komma framöver.

Efter att bilden var tagen kånkade jag ännu mer sten för att fylla ut rejält i bakkant, mot moraset. Någon mer växt ska till, men annars tänker jag vänta på att hostorna och ormbunkarna (både fräken och bräken) ska breda ut sig över kanterna. På varje sida av "ingången" har jag planterat en ligusterplanta, som ska formklippas till klot på sikt. Förhoppningsvis kommer det att bidra till att skapa en känsla av "dörröppning" in till rummet bakom.

Att vänta är visserligen inte min starka sida, men jag övar på det...

Jo då...

... nog fanns det naturgrus och säckar med sten på uppfarten när jag kom hem från jobbet. Och jag kunde naturligtvis inte vänta till helgen, utan har redan varit ute och bökat i flera timmar. 

Markduk i botten, minst 10 skottkärror grus och en kantring av sten ligger nu på plats i naturbersån. Det är inte riktigt färdigt, men jag kan iallafall ana hur det kommer att bli när det är klart, och jag är nöjd som bara den. Imorgon får jag fixa till slutfinishen. Kanske blir det foto taget då, innan dagsljuset försvinner.

Jag konstaterar förnöjsamt att jag bara har skrapat på ytan av grushögen på uppfarten, och att det knappt syns i säckarna att jag har varit där och plockat. (Fast bilden är tagen innan jag började gräva.) Det finns mängder med material kvar till nya roliga projekt, hurra! Trädgårdssäsongen är nog inte slut än, trots allt.

Grus på gång

När jag pysslade med mitt lilla naturbersåprojekt tidigare i sommar var ju planen att gruslägga marken under bänken och lägga en stenkant mot de nyplanterade perennerna. Så "bidde" det inte, eftersom grusleverantören meddelade att just den storleken på natursingel som jag ville ha var restnoterad och förmodligen inte skulle återkomma i sortimentet förrän i oktober. Bah, humbug!

Glad blev jag därför i förra veckan, när de helt plötsligt ringde och sa att de är redo för leverans! Så imorgon förmiddag tippas det 6 ton natursten och 3 ton natursingel (samma sort som vi bland annat har lagt på grusgången, runt pallkragarna och vid källartrappan) på vår uppfart. Otvättat ser det inte mycket ut för världen, men attans så snyggt det blir när man har vattnat det. Jag skulle kunna gruslägga i hela trädgården!

Så nu har man snart en ny grushög att leka med. Naturgrus is da shit! Loggar ni in vid den här tiden imorgon så kan ni med största sannolikhet räkna med att jag är ute och bökar...

Stjärnorna på slottet

Om man bortser från det lilla missödet då jag fick in en geting innanför tröjan och blev stucken i bröstet, så har dagen idag varit alldeles förträfflig. (Något orutinerat med getingsticket kan man tycka, när jag lyckats undvika alla de arga små liven som bor i komposten hemma...)

På förmiddagen tog jag min trevliga granne med mig och styrde kosan mot Bäckaskogs slott, där det var trädgårdsdag idag. Väl på plats möttes vi upp av ett gäng härliga bloggerskor, som börjar bli välbekanta ansikten vid det här laget; Marina, Tamara och Karin. Pernilla tittade också förbi en kortis för att säga hej. Vilket härligt gäng! Rena rama stjärnorna på slottet! (Som för övrigt spelade in en ny säsong just här för bara ett par veckor sedan.)

Trädgårdsdagen arrangerades av Kristianstad Trädgårdsförening för 13:e året i rad. Det fanns gott om växtförsäljare på området, och det var kul att gå runt och titta bland de olika försäljningstälten. Några små plantor följde med hem, men annars tycker jag att jag sansade mig ovanligt bra för att vara jag. 

Själva miljön i sig gick inte heller av för hackor; Bäckaskog är verkligen ett pampigt gammalt skånskt slott  med väldigt vackra omgivningar. Mitt tredje slott i sommar, minsann! Kameran fick hänga med som vanligt, men speciellt många foton "bidde" det tyvärr inte, när det fanns så mycket annat att titta på. 

Imorgon är det måndag och ny arbetsvecka. Vi tutar och kör och längtar redan till nästa helg!

Odlingstråg

På Lions årliga sommarloppis i Osby idag sprang jag på ett gammalt tråg, som blev mitt för en 50-lapp. (Fast jag gav försäljaren tre tjugor, mot löfte att pengarna faktiskt går till något behjärtansvärt.) Jag tänker att det kan bli fint att ställa det i köksträdgården och använda det som odlingstråg nästa sommar. Ruccola kanske, eller varför inte blommor. 

Imorgon bär det av till Bäckaskogs slott, för trädgårdsinspiration och träff med trevliga töser. (Klicka på den gula ikonen i sidomenyn, så hittar du mer information.) Om fler är sugna på att hänga med, så är vi ett par stycken som har enats om att träffas där de säljer fika runt 11.30. 

Kanhända blir vädret inte det allra bästa imorgon, men kan man gå i regnkläder och gummistövlar i sin egen trädgård, så kan man väl göra det på slottet också. Trädgård som trädgård liksom, hehe! Hoppas att vi ses!

Hemkär

Vissa dagar är man (om möjligt) mer hemkär än andra dagar. Som när man kommer hem efter en synnerligen intensiv arbetsvecka och vet att man har hela helgen framför sig. Ahhhhh!

Nu väntar soffmys med kycklingkebab och annat mums. Må så gott på er där ute i stugorna!

Kungligt rosa

Det tog sin lilla tid, men nu blommar mina luktärter nere i köksträdgården! Och de klättrar så det knakar mot mitt hemmabyggda klätterstöd. In i det sista var jag osäker på vilken färg jag egentligen hade satt, men idag hittade jag till och med påsen som fröna kom i: Royal Rose, minsann! (Fast några skiftar faktiskt mer i vitt...)

Både den gamla tvättbaljan i trä och baljan i zink är saker vi har hittat här hemma. Tvättbaljan har förmodligen använts ändamålsenligt, för den stod nere i källaren när vi övertog huset, och zinkbaljan hittade vi bland bråten i ladan. Vissa somrar har jag planterat blommor i den, men i år får den tjäna som vattenbad.

Gott är det att det blommar mer ju mer blommor man klipper av! Jag har små buketter både i badrummet och på glasverandan. Det är inte bara färgen som är royal, den doftar kungligt också!

Nu gör vi oss redo för att avsluta veckan. Tänk att det redan är fredag imorgon! I helgen ska vädret visst bli lite si och så, men vi ses väl på Bäckaskog på söndag ändå? (Jessica, du får väldans gärna samåka med mig, om du vill/kan/fortfarande har planer på att åka dit. Om våra gubbar vågar släppa iväg oss två tillsammans, hihi!)

Lite höstlängtan

Jag börjar faktiskt mig redo för höst. I trädgården har ett par kryssbollar (krysantemum) infunnit sig, och jag längtar lite grann efter att få börja använda mina gröna kängor om dagarna, elda i spisen, gräva fram flanellpyjamasen och kura skymning om kvällarna. 

Det känns fortfarande skönt att komma hem från jobbet och få tassa runt en stund i trädgården, men jag känner samtidigt att jag har börjat trappat ner ambitionerna för den här säsongen. Nu är det skön tid att bara vara!

Bloggträff på Bäckaskog

Kommande söndag (26 augusti) arrangerar Kristianstad Trädgårdsförening en trädgårdsdag på Bäckaskog slott. Ett 60-tal utställare kommer att finnas i parken mellan 10-16, och både det ena och det andra kommer att finnas till försäljning. 

Vi är ett par stycken här i södra delen av "Blogglandia" som tänkte förena nöje med nöje och passa på att ha en spontan liten bloggträff på Bäckaskog. Så roligt det vore att se fler av er där! Ni kan väl lägga en liten kommentar och berätta om ni har planer på att dyka upp, så att vi kan koordinera tid  (det lutar åt 11.30-snåret) och lämplig mötesplats lite närmare. Hoppas vi ses!

Klätterstöd på plats

Jag kunde naturligtvis inte vänta, utan var tvungen att hitta en plats för mitt loppade klätterstöd redan igår kväll. Det hamnade på södersidan av huset, som stöd för söta fröken Penny Lane. Hon blev glad, och jag blev glad!

När jag ändå var igång flyttade jag ett buxbomklot till den här lilla rabatten. Det passade precis in i ett hålrum mellan alunrotplantorna, bakom lavendeln. Nu syns det dessutom bättre än vad det gjorde  inklämt brevid ölandstoken vid källartrappan. 

Nu går vi ännu en högsommarvarm kväll till mötes. Dags att njuta av melon och skinka till kvällsmat, mums!

En bil kommer lastad...

... med grejer från en stor idrottsplatsloppis i Ballingslöv, som vi besökte i förmiddags. Ni vet en sådan där loppis där folk hänger på grindarna och sedan rusar in på gräset som yra vårkossor när startskottet går. Idag blev vi till och med förevigade av en tidningsfotograf i skylift. Lite förnedrande var det allt...

Huruvida mina fynd egentligen är fynd kan man ju fundera på, så här i efterhand. Den där bruna hyllan kändes som ett självklart fynd när jag lade vantarna på det före den där tanten i röd tröja. (Betänketid har man liksom inte på sådana här tillställningar.) Jag såg framför mig hur läckert det skulle kunna bli med lite ärggrön färg och ett stort sortiment av snygga skumbadflaskor och andra finfina badprodukter. Nu när vi lastade ur det här hemma vete katten... Och dessutom har vi ju faktiskt inget badrum med badkar. (Än...)

Då var nog klätterstödet i smide för 30 kronor ett bättre fynd. Det kommer väl till pass i trädgården, där många av mina klätterrosor börjar längta över något att hålla sig i. En pinnstol kan man alltid ha användning för, och den där arbetslampan i cremevitt med grön fot är inte heller så dum. Och terrakottakrukor kan man bara inte ha för många av, eller hur?

Hyllan åker nog iallafall ner i källaren, i väntan på bättre tider. Men tänk den dagen då vi står där med ett nyrenoverat spa där nere, - då kan jag ta fram den perfekta skumbadhyllan och känna mig precis hur nöjd som helst!

Lerkärlet Krukmakeri

Alldeles utanför vårt lilla samhälle ligger Lerkärlet Krukmakeri. Vi har åkt förbi där hur många gånger som helst i flera år, men det har aldrig blivit av att vi har stannat. Idag blev det ändring på det, och till min stora förtjusning upptäckte jag att de både hade trädgårdsprydnader och designade växtstöd. Fina skålar, fat och muggar fanns det också. Plånboken är nog glad att vi inte har stannat till där tidigare, för jag hade kunnat köpa ALLT i hela butiken!

Efter att ha gått och klämt på allt det fina inhandlade vi till slut en jättefin amfora i terrakotta, gjord av modell från antikens Pompeji. Den blev väldans läcker i stenröset under stupröret vid källartrappan!

Sen kunde jag inte motstå tre grönglaserade päronformade droppar som hänger och dinglar i fina tjärade rep.

Jag har hängt dem i vårt mossiga gamla päronträd, där de passar riktigt bra. Färgen gör att de inte är så omedelbara (och att de var lite svårfångade på bild), men jag gillar när man inte upptäcker allt i trädgården på en gång. Och nog är det lite roligt att ha permanenta päron dinglandes från grenarna!

På Lerkärlet Krukmakeri tror jag det finns något för alla smaker och trädgårdar. Här kommer jag iallafall att stanna fler gånger!

Koll på grejerna

En kvarleva från mitt liv som city slicker är att jag fortfarande är vansinnigt förtjust i handväskor. Jag har flera olika - inklusive en Fjällräven-rygga - som jag byter mellan. Ofta vet jag inte i vilken väska jag har vad. Man kan bli galen för mindre... 

Men nu är det slut på letandet efter bilnycklar, läppglans och mobiltelefon; jag har nämligen införskaffat en bag-in-bag. (Från en företagsannons på Tradera, av alla ställen.)

Rosa är väl egentligen inte min tekopp, men det syns inte när man har stoppat ner den i väskan. Nu har jag iallafall alla lösa prylar på ett ställe och kan lätt lyfta över allt från väska till väska. Fiffigt, om ni frågar mig! 

Nu kanske det blir färre svordomar på Solhäll när jag letar nycklar och busskort på morgnarna...

Vår lilla köksträdgård

Vår lilla köksträdgård har blivit ganska negligerad i sommar. Jag sådde sent, har varit fullständigt urdålig på att gallra och har nästan inte vattnat överhuvudtaget. Ändå är den givmild och ger oss goda gåvor, som spenat, lök, rädisor och morötter.

Spenaten har vi ätit upp sedan bilden togs. Jag sådde nya frön förra veckan och hoppas på att hinna med en skörd till innan hösten är här. Med den lovande väderprognosen ska det nog gå bra. På mitt hemmagjorda klätterstöd i bakgrunden är det nu fullt av luktärter, som väntar på att slå ut vilken dag som helst. Jag var sen med dem också... (Jag minns inte ens vilken färg det var jag sådde!) 

Tomatplantorna har jag inte heller daltat med som jag brukar; de har fått stå ganska torrt i sina tunnor. Tydligen är det ett bra knep, för så rejäl skörd som vi får nu har vi aldrig haft. (Det fina pilflätade blomsterstödet har Pernilla gjort.)

Nog blir man lite bortskämd av Moder Natur ibland, fast man inte är speciellt snäll tillbaks alla gånger. Det tackar vi för!

Gult hav

Nämen, är det rapsen som blommar så sent? Nej, det är ett hav av gullris som böljar nere i den oröjda trädgårdsdelen (a.k.a. "moraset") på baksidan.

Här gäller det att man inte är allergisk mot gula blommor i trädgården. Vad som händer med det här området i framtiden återstår att se, men tills vidare behåller vi det som det är. Jag tycker faktiskt att det är riktigt läckert!

Kungliga rum

När vi besökte Sofiero i fredags blev jag inte bara imponerad av hur fint det var ute i parken, utan även av hur hemtrevligt och ljust det faktiskt var inne i själva slottet. Allmänheten är välkommen att gå in och titta, och flera av rummen är bevarade som de såg ut när Gustav VI Adolf och hans familj bodde där. 

Vid den här sekretären hade man ju kunnat tänka sig att sitta och blogga! Och kolla in den gamla telefonen; varför görs det inte sådana idag?

Familjerummet är helt bedårande, med härlig färgsättning och frodiga Mårbacka-pelargoner i fönstret. Tapeten är verkligen "to die for", den hade kunnat få flytta in på Solhäll vilken dag som helst!

En förkammare till matsalen på bottenvåningen går i svenska flaggans färger, fast på ett lite dovare och väldigt smakfullt sätt.

Matsalen är dukad för ätande besökare, med krispiga linnedukar och vackra bestick. Här under kristallkronan sitter man nog som en riktig kung!

På vissa ställen kändes inredningen nästan ovanligt enkel för att vara på ett slott. Här har det verkligen bott någon med god smak för inredning! Ibland är verkligen det enkla det allra vackraste. 

Jag tycker det var så trevligt att se att hemtrevnad kan råda även hemma hos en kung. Många av rummen hade faktiskt platsat i vilken modern inredningstidning som helst. Ett tidlöst hem, helt enkelt!

Jag ska bara...

När klockan var 21.00 igår kväll kom sambon traskandes ut i trädgården och undrade om jag visste hur mycket klockan var. Det visste jag inte. 

Ibland är man som Alfons Åberg. Ni vet när han säger "Jag ska bara...". Först planterar man något nyköpt, sen får man för sig att flytta runt lite på de plantor som redan finns där. Rena dominoeffekten det där, för snart har man grävt om halva trädgården. När det äntligen blev tid att ta kväll och ställa undan spaden för dagen så hade jag ändå inte planterat alla mina nyköpta perenner...

I

Ikväll pausar jag trädgårdsarbetet och firar en födelsedag istället. (Som råkar vara min egen!) Nu blir det marängsviss i stora lass!

Drottningen av Danmark

Efter alla dessa slottsbesök har jag nog gått och blivit lite högfärdig. Idag har jag bjudit självaste Drottningen av Danmark att flytta in! En OS-kommentator på TV sa häromdagen att Sverige har den vackraste drottningen, men rosornas krig vinner nog faktiskt Margrethe.

Det var egentligen inte alls meningen att jag skulle köpa några fler rosor den här säsongen, men ni vet hur det är: Man står där på plantskolan, och innan man vet ordet av har man bagageutrymmet fullt av växter... 

Eftersom drottningen tål en hel del skugga (enligt lappen) så har jag planterat henne längst bort i hörnet av rostornrabatten, mot häcken mellan oss och grannen i söder. Riktigt så inklämd som hon ser ut på bilden är hon nu inte (konstig kameravinkel), men det behövdes något där som "dödar" hörnet. 

Drottningen a Danmark i all ära, men nu hejar vi på Sverige i handbollsfinalen mot Frankrike. En påg jag hade som elev i skolan för många år sedan är med och spelar, så fröken hejar extra mycket. Heja, heja!

Slott idag igen

Som av en händelse har jag tillbringat stora delar av dagen på ytterligare ett slott: Wanås utanför Knislinge. Hit åker vi en gång varje sommar, eftersom vi bor så nära, och när svärmor med väninna skulle hit just idag, så passade vi på att sluta upp. Just den här vyn fotograferar jag VARJE år, den kan man bara inte se sig mätt på!

Wanås bjuder på konstutställning både utomhus och inomhus, men det är fint att bara strosa runt och insupa de vackra omgivningarna. Överallt finns det något att titta på, som de här skönt blommande pallkragarna mot den vackra gamla husväggen.

Yoko Onos önsketräd från förra året står kvar och är nu fyllda med lappar med önskningar om både det ena och det andra. Jag roade mig med att försöka hitta lappen jag skrev förra året, men det visade sig vara lättare sagt än gjort.

Jag har redan glömt vad jag önskade mig då. Vad jag önskade mig i år? Tja...

Sofiero igår, Wanås idag, minsann. Innebär det att jag håller på att förvandlas till en sådan där kulturtant nu? Eller så har jag bara fått smak för flärdfulla miljöer...

Sköna Sofiero

Fast jag har bott i Skåne i över 21 år, så har jag aldrig varit på Sofiero. Idag blev det äntligen ändring på det, då jag och hela mitt sköna gäng kollegor (ca. 40 personer) åkte på bussutfärd dit. Oj, vilket vackert ställe!

Trots att det myckna regnandet i sommar har förstört en hel del blommor (speciellt rosorna), så finns det allsköns prakt att vila ögonen på i slottsträdgården. Vad sägs till exempel om den här granna klarblåa hortensian?

Rabatterna upp till den del av slottsparken som kallas kronprinsessan Margaretas blomstergata har i år planterats med inspiration från Märta Mås Fjetterströms vävda mattor, som ställs ut inne på slottet i sommar.

När man väl gått uppför trappan möts man av en sprakande färgprakt, med massvis av blommor av samma sort planterade i "rutor". Kanske inte färgval man hade vågat sig på själv, feg som man är, men visst fungerar det alldeles utmärkt?

I den lilla trädgårdsmästarbostaden i slutet av blomstergatan hade jag kunnat flytta in i vilken dag som helst! Buxbomsjukan verkar inte riktigt ha hittat hit än, även om de nyklippta små häckarna ser lite torra ut.

Kanske det är en sådan här damm vi ska bygga i trädgården hemma, hihi!

Och vem hade inte kunnat tänka sig ett växthus där taket är inklätt med vinrankor och golvet är fullsmockat med de rödaste röda pelargoner?

Det kändes nästan lite befriande att se att det fanns platser i trädgården som inte var lika välordnade, där blommor och gräs fick växa fritt. Men till och med det som ser spontant ut är säkerligen väldigt väl planerat...

Vackra trädgårdsbänkar står det lite överallt, där man kan slå sig ner och bara sitta och njuta.

Oväntade inslag och lite humor är viktigt i en trädgård, och det stöter man minsann på här också. How about en åsna i betong?

I daliakvarteret trängs den ena skönheten efter den andra...

Uppspaljéade gamla päronträd bildar långa gröna tunnlar...

... och i trädgårdens allra yttersta kant har man en hisnande vacker utsikt mot Helsingør och Kronborgs slott. 

Till Sofiero återvänder jag gärna! Nästa år ska jag försöka ta mig hit i juni, när rhododendronbuskarna blommar nere i ravinen mot havet. Det lär vara något i hästväg vackert! Insidan av slottet är också en upplevelse. Jag får nog göra ett nytt inlägg med bilder därifrån någon dag framöver.

Månadssmultron

Tidigare i sommar pillade jag ner några plantor månadssmultron i den nygrävda delen av köksträdgården. Det visade sig vara en trevlig idé, inte bara för att de nu ger mig en näve mogna smultron var och varannan dag, utan också för att de är så himla fina som kantväxt. De revar sig inte, utan håller sig på plats och blir lagom fylliga på alla bredder.

En dag när jag var uttråkad flätade jag ett ministaket av pil baktill, för att gränsa av smultronen mot salvian och fläderbusken som växer där. Totalt funktionslöst egentligen, men lite småcharmigt ändå. Här i köksträdgården gillar jag prydligheten i att "ruta in" saker. En härligt ordningssam kontrast mot andra delar av trädgården...

Plantorna har alltså gett mig mersmak på flera sätt; nu kan jag tänka mig att plantera smultron som kantväxt på fler ställen i trädgården!

Sultanens nya kläder

I sommar har jag äntligen fått "tummarna ur" och införskaffat en sängkappa (på den stora textilkedjan som alltid har rea...). Skönt att slippa se sladdarna och allt annat krafs som brukar hamna under sängen. Och dammråttorna...

Nya påslakan har det också blivit (från den stora möbelkedjan som ligger i Småland...); enkla vita i lite gammaldags stil med röda korsstygnsbroderade mönster.

Här ligger jag och trynar mest hela tiden. För det är jag ju så bra på!