En spis är en spis

Inför fullbordat faktum att det är dags att köpa ny spis, fick vi ta oss en funderare kring köket som helhet. Den enda renovering vi har gjort i köket har redan 6,5 år på nacken och bestod då egentligen mest av en kosmetisk uppiffning med hjälp av lite målarfärg och nya bänkskivor. Inredningen är från 50-talet och det gamla kaklet hänger på trekvart. På väggar och i tak är det fula märken sedan vi drog om elen för ett år sedan, så allt skulle egenligen behöva en omgång ny färg. Om vi köper en ny spis i normalstor storlek måste vi riva ut delar av golvskåpen, eftersom det nuvarande hålet blir för litet. Men är vi redo för en omfattande köksrenovering just nu? Svaret kräver ingen större diskussion: NEJ!

Efter att ha analyserat våra matlagningsrutiner har vi kommit fram till att vi faktiskt klarar oss med en smal spis som passar in i hålet som redan finns. Kruxet visade sig vara att nästan alla smala spismodeller är FÖR smala. På nätet hittade vi till sist en modell från Cylinda, som förvisso är ett par millimeter bredare än spisen som står där nu, men med tanke på att skåpet mellan spis och skafferi står löst direkt på golvet och har över en centimeters knuffmån i sidled, så borde det fungera. Går det så går det. Vi får chansa lite! Det värsta som kan hända är annars att vi får ta bort skåpet och ersätta det med något annat.

Bild från Cylindas hemsida

Det blir alltså en vanlig spis i klassiskt tråkig standardmodell. Vanliga hederliga plattor funkar alldeles utmärkt för oss, och det räcker faktiskt med tre stycken. Bara det faktum att en ny spis medför att vi får en ugn med både över- och undervärme och grillfunktion (vilket vi inte har haft tidigare) känns som rena lyxen. 

"Vi kan ju alltid hänga en linnehandduk på handtaget, så ser det lite charmigare ut," säger maken, och visst har han rätt i det. Därmed inte sagt att jag inte kommer att sakna vår gamla Ankarsrum...