Titta in i mitt tittskåp

"Du hade nog behövt ett större skåp," sa mannen när jag stod där och hade matat det nya vitrinskåpet fullt med porslin. Jag hade säkerligen inte haft några som helst problem att fylla dubbelt så många hyllor, men det är nog bara bra med lite begränsningar, så att man får fundera över vad man verkligen vill ha framme. Det blev iallafall plats för en hel del loppisfyndat uddaporslin, och en hel del fina grejer som har legat nerpackade på vinden sedan flytten från "Storstad" för fem år sedan. Det sistnämnda känns naturligtvis extra bra.

Längst ner står en blommig porslinskanna, som är ett kärt minne från min mormors kök. Här står också mina Hackefors-tallrikar, som jag började samla på i början av tonåren. Idag är jag så glad att jag valde klassiskt vita tallrikar och inte måsar eller storblommigt, som var så populärt på 80-talet. Karotterna, såssnipan och uppläggningsfaten är från samma serie, men mer benvita i färgen. De är inropade på auktion av min mamma, och mattallrikarna som hörde till har vi faktiskt som vardagsporslin. Blodpudding smakar fint på riktigt porslin, hihi!

Kaninkarotten är ett av sommarens alla loppisfynd. Typiskt mig att komma hem med en sådan töntig grej, men jag älskar den! Äggkopparna är 3-kronorsfynd från välgörenhetsbutiken nere i byn, och de små faten för tepåsar är också gamla loppisfynd.

Coctailglasen har jag fått i present i olika omgångar. De är stoooora och tar jäääättemycket plats i skåpet, så hälften av dem ligger fortfarande nerpackade på vinden. Udda assietter i olika former och färger kommer jag ständigt hem med från mina loppisrundor. Den gröna keramikskålen är handgjord och köpt på Tolvsbo herrgård under sommarens besök där. (Det visade sig sedermera att krögarinnans man hade gjort den. Löjligt billig var den iallafall, så han var nog lite blygsam över sitt fina hantverk.) Blå blomster-kaffeservisen fick vi när svärmor städade sina skåp häromåret, och nu får den äntligen synas. (Fast här hemma dricker vi så gott som alltid ur mugg.)

"För en snäll gosse" står det på den söta lilla kaffekoppen på översta hyllan; även den från svärmors skåpsrensning. Jag tror att den är riktigt gammal!

I helgen fick dörren en liten hasp, så att den går att stänga ordentligt. Det blev inget märkvärdigt, utan bara en vanlig kromfärgad sådan, som maken hjälpte mig att bända upp i änden så att jag kunde använda de befintliga öglorna som jag hade lämnat kvar på skåpet. En chansning som gick hem; man behöver ju inte krångla till saker i onödan. 

Så nu har jag ett proppfullt vitrinskåp, minsann. Härligt, härligt! Fast en och annan udda assiett till kan jag nog trycka in, och man kan ju alltid byta ut saker efter hand. Känner jag mig själv rätt, så dyker det säkert upp nya loppisfynd i skåpet framöver, hihi!