Grejer till mig själv

Maken och jag tog en snabb sväng inom byns två lokala välgörenhetsaffärer i lördags. Målet var att hitta julklappar till våra nära och kära (för det är ju återvunnet som gäller i år), men jag köpte faktiskt mest grejer till mig själv, hihi! 

Fyra fina snapsglas med gravyr för 8 kronor styck och fyra julservetter i tyg för 2,50 kronor styck (det var halva priset på alla jultextilier) kan ju bli fint på julbordet. Vi blir förmodligen fler runt bordet än så på julafton, men det finns ju redan en och annan udda grej hemma att skarva med. 

Servetterna kommer från IKEA, men verkar vara helt oanvända. (Lapparna satt nämligen kvar.) Ganska fina ändå, va? Synd att det inte fanns fler. Finns de på IKEA i år, tro?

En vävd löpare i naturvitt, grönt och brunt för 20 kronor blev jättefin att ha på köksbordet. Den är lagom julig i färgerna, tycker jag. 

Och så ett nytt tillskott till min samling fula tomtar. Med sot på näsan och pliriga ögon. Ibland kan jag bara inte låta bli, haha!

På vägen hem slank jag inom byns finaste lilla blomsteraffär, där jag köpte ett gäng lösa kvistar av sådant jag tyckte var fint i blomsterkylen, som till exempel skimmia och något limegulgrönt rufs, som jag inte vet var det är. Inte det mest juliga i färgerna kanske, men med lite vintergrönt blev det jul ändå på något vis. 

Det stora kålfatet kommer från Bordallo Pinheiro och är inte direkt något loppisfynd. Det är snarare en julklapp till mig själv, som jag har gått och suktat efter länge. Jag tycker det är så himla läckert, och färgmässigt passar det fint ihop med skålen från Sthål, som jag redan hade hemma. 

Det blir en grön jul i mitt kök. Who would have thought... Bordsskivan på köksbordet såpskurade jag med rotborste och grönsåpa förra helgen, och efter den behandlingen blev det nästan chockerande rent. Fast jag måste nog olja in träet lite grann, för det är ganska torrt nu. 

Och så har vi kickat igång årets sista arbetsvecka, som bara är fyra dagar lång. Jag ser redan fram emot ledig tid i flanellpyjamas i sällskap av den där olästa bokhögen jag talade om i ett tidigare inlägg. Men fram tills dess tutar vi och kör med full fart.