Regn och rusk

Oj, sicket regn och rusk det har varit idag. Och jag som hade hoppats på lite uppehåll, så att jag äntligen skulle kunna fälla upp parasollet och låta det torka, innan vinterförvaringen i ladan. Jodå, vi har parasollet kvar ute. Och en hel del annat småplock med, för den delen. Kan man hoppas på uppehållsväder imorgon, månntro? På verandatrappan får höstpyntet hänga kvar ett par veckor till. Pumporna börjar bli duktigt mjuka och mosiga, men så länge man inte rör dem ser de okej ut.  

Fördelen med regn och rusk är ju att man kan ligga i soffan och titta på SVT Play hela eftermiddagen. Idag klämde jag dokumentären om Patrick Swayze och drabbades av akut 80-talsnostalgi för en stund. Nu måste jag nog rota fram "Dirty Dancing" på DVD. Vi har TVÅ exemplar, hihi!

Längta efter advent

Jag erkänner det utan omsvep. Jag har börjat längta efter advent. Scrollar nätbutikerna på julpynt på mobilen. Sneglar på alla fina stjärnor och stakar i skyltfönstret på elbutiken jag går förbi varje vardag. Rotar fram julnumren av gamla inredningstidningar från källaren. Spanar på tyska tomtar och tändsticksfår på Tradera. Bläddrar igenom mitt eget fotobibliotek för att minnas hur jag har pyntat här hemma tidigare år. För mig är advent den enda anledningen till att man står ut med den här tiden på året överhuvudtaget.

Jag är inte principfast när det gäller mycket här i livet, men pyntar på riktigt gör jag faktiskt inte förrän till den första adventshelgen. Det skadar minsann inte att gå och smyglängta lite. Kanske är det rentav halva nöjet. Fast det hindrar ju inte att man kan börja inventera sina lager och jullådor redan nu. Och känner jag mig själv (vilket jag gör), kommer jag alldeles säkert smyga hem nya saker under veckorna som kommer. Bunkra mossa och kottar i skogen. Kolla så att ljusslingorna som ligger ute i ladan och väntar fungerar. För det gäller ju att vara beredd när startskottet väl går, hihi!

Höstaster eller inte höstaster, det är frågan

Alltså, kan vi prata om höstaster? Är det något man vill ha i sina rabatter, egentligen? Större delen av säsongen bidrar de just inte med någonting, mer än lite extra utfyllnadsgrönska. Då går jag ofta förbi och tänker att det där trista ska jag gräva upp och ersätta med något annat. Men när allt annat har vissnat framåt höstkanten, så blommar den plötsligt, och då tycker man att den är rätt OK ändå. Fast det är nog mest i brist på annat...

På framsidan växte höstastern vågrätt i år, haha! Den låg praktiskt taget som slickad längs marken och såg vansinnigt tråkig ut. Den ryker definitivt nästa år.

Så höstaster eller inte höstaster, det är frågan. Vad svarar ni?

Jordglobar som ett fång ballonger

Nu är jag allt bra sugen på att köpa alla gamla jordglobar jag kan hitta på loppis. Sen vill jag samla dem som ett fång ballonger i snöre och hänga från taket. Som i antikaffären vi besökte i Vrigstad i förra veckan. Det är ju bara sååå läckert!

Fast jag kan tänka mig att whawhawhoom-effekten uteblir helt i en liten stuga på 76 kvadrat, där takhöjden bara är 2,07 meter. Får man ens in 10 jordglobar i något av våra små rum? Hmmm...

Stjärnklar

Maken önskade sig marschallhållare att sätta på planket nere vid badstugan, och jag googlade och hittade en fin variant i rostad metall från I AM Interiör. De damp ner i ett paket att hämta på posten redan i förra veckan, och i söndags trotsade vi regnet och skruvade upp dem. Så rackarns stämningsfullt det blev!

Hållaren heter "Stjärnklar" och kommer i två olika storlekar. (Vi har den något lägre varianten.) Kanske är modellen egentligen tänkt att stå på marken, men eftersom det finns ett utstansat stjärnmönster i ryggen, så gick det lätt som en plätt att hänga upp dem. Vi drog helt sonika en skruv rätt igenom ett av hålen.  

Marschaller kommer vi kanske inte ha när vi bastar till vardags. Det blir nog lyxvarianten, men om man vill kan man ju sätta ett större värmeljus eller ett blockljus i hållarna istället. Det ska nog ändå rätt mycket till för att det ska ta eld i planket, men jag lovar att vi ska vara extra försiktiga, hehe! 

På planket skruvade vi även upp några svarta smideskrokar att hänga badhanddukar och badrockar på, när vi badar eller duschar. (Duschhörnan gömmer sig ju där bakom vinkelväggen till höger på bilden här nedanför.) Sen rotade jag lite i våra gömmor (läs: i vår bråte) på vinden och hittade en stor gråmålad golvlykta, som passar fint att ha vid badtunnan. 

Jag är lite sugen på att också skaffa en riktig eldkorg att ställa ute i gruset här nere i vinter. Fast först tänker jag se om det funkar att använda det gamla eldfatet (?) jag köpte på loppis i sommar. Det är förvisso inte så stort i diameter, och inte så djupt heller för den delen, men det räcker ju med några braspinnar åt gången. 

Det ser så himla mysigt ut, när man står uppe vid gårdspumpen och kikar ner! Runt hörnet där vid stupröret ska det även komma upp en utebelysning i form av en stallampa, men vi måste nog ringa och tjata lite på elektrikern igen...

Till nästa sommar ska vi "utreda" lite mer här, med ytterligare någon bänk och kanske ett litet bord med några stolar. Sen har vi ju hela baksidan och den andra kortsidan av stugan att ta oss an också. (Där är det fortfarande rena rama vildmarken...) Semestersysselsättningen för år 2020 är med andra ord redan tryggad, hihi!

En egen gargoyle!

Nu har det redan flyttat in en liten gargoyle i vår trädgård! (Ni minns kanske DET HÄR inlägget, som jag skrev för bara några veckor sedan.) Hon (för det är tydligen ett kvinnligt väsen) heter Hilda, är 38 centimeter hög och gjord i sten. Jag hittade henne på en antikaffär i Vrigstad i Småland, där vi stannade i samband med vår Stockholmsresa i helgen. Är hon inte helt bedårande, så säg? 

Ordet "gargoyle" kommer från en fransk legend som heter "La Gargouille". Den handlar om den hemska draken Gargouille, som terroriserade staden Rouen i århundraden. En dag kom en präst vid namn Romanus och lovade stadsborna att rädda dem från draken, i utbyte mot att de konverterade till kristendomen. Genom att göra korstecken tämjde Romanus draken, som sedan brändes på bål inne i staden. Bestens huvud ville dock inte brinna, så det höggs av och sattes upp på kyrktornet för att skrämma bort andra onda varelser.

Mannen som äger antikaffären i Vrigstad är från England och verkar fatta att det finns en marknad för gargoyles även bland svenska trädgårdsnördar. Just den här lilla gargoylen är dock ingen riktig antikvitet, men har onekligen både rätt känsla och rätt patina. Hon är frostsäker och ska få stå på vår lilla innergård vid stugan i vinter, men till sommaren ska jag flytta henne så att hon får gömma sig i växtligheten lite grann. Det känns så himla tryggt att veta att hon sitter där nere vid planket och kurar och skrämmer bort onda andar från vår trädgård, hihi!

Dagar på Yasuragi

Anledningen till min digitala tystnad de senaste dagarna är att maken och jag har tillbringat torsdag till lördag på Yasuragi, det japanska spa-hotellet på Hasseludden utanför Stockholm. Här är temat tystnad och stillhet, såväl fysiskt som digitalt. Lite som att gå i kloster, fast lyxvarianten. 

Under 2019 blev Yasuragi utsett till Sveriges bästa spa-hotell på World Spa Awards i Dubai. Mycket välförtjänt får jag säga, för det är verkligen en upplevelse att vara här. Vi har varit här två gånger tidigare, men senaste gången var över 10 år sedan, så det har verkligen hunnit hända en del. Framförallt med själva spa-avdelningen, där det nu finns flera olika bad att välja mellan, såväl inomhus som utomhus. Min absoluta favorit är dock den traditionella japanska tvagningsritualen, där man sitter på en pall och häller vatten över sig med hjälp av en trähink. Känslan i det är nästan sakral. 

Utsikten går inte av för hackor. Man kan stå vid fönstret i sitt rum och titta på finlandsbåtarna, på väg in och ut ur hamnen inne i Stockholm. 

Det bästa av allt med det här stället är att man inte behöver packa med sig en massa kläder, för man får en yukata som man sedan har på sig under hela vistelsen. Inte ens badkläder behöver man ta med, för det får man också. Och maten här är helt fantastisk! Lite modernare japanska smaker och tekniker möter närodlade ingredienser, och tillsammans skapar de verkligen en symfoni som är fröjdefull för både öga och gom.

Rena, utvilade, mätta och nöjda återvände vi så till Skåne sent igår eftermiddag. Det enda som hade kunnat göra helgen ännu mer komplett, hade varit om Malmö FF hade vunnit det där SM-guldet, hehe!