Full rulle i Malmö

Idag har vi hängt i Malmö hela dagen. Vi körde hemifrån vid 10-snåret och hann sedan klämma in både lunch med svärmor, en sväng på stan och två olika glöggfester hos goda vänner. Jag orkade inte släpa med mig min riktig kamera, men tryckte av några bilder med mobiltelefonen. 

Så här 10 dagar innan jul rådde det naturligtvis full commerce i alla butiker. Jag kikade in på AB Småland, som ligger på gågatan mellan Triangeln och Södertull. Det är en konceptbutik som har både mode, heminredning, växter och en cafédel, och de säljer både gammalt och nytt. Ett väldigt inspirerande ställe, får jag säga. 

Titta här till exempel, vilken härlig krans gjord av kuddmossa!

På Gustav Adolfs Torg är det alltid lite Candy Cane Lane-varning så här års, men jag tycker det är riktigt stämningsfullt på något knäppt sätt. I år finns det en upplyst jättestor fotoram, där folk kan ta julbilder med sina mobiltelefoner. Rätt kul idé ändå. Jag avstod dock, hihi!

På vår sista anhalt fick vi ljuvligt god surkålssoppa med chorizo till kvällsmat, innan vi styrde kosan norröver igen. 

Jag fick med mig fem praktfulla snittamaryllisar hem. De kostade ofattbara 29 kronor (!) styck på en blomsteraffär på gågatan, så då var det ju bara att passa på. Imorgon ska jag hitta något fint att sätta dem i. Så maffigt det kommer att bli med FEM stycken!

En av de bästa stunderna

Som traditionen bjuder, har damkören jag sjunger i haft luciakonsert i kyrkan tillsammans med Musikskolans barnkör ikväll. Det är en av de bästa stunderna på hela det mörka halvåret. Så himla stämningsfullt! 

Sen kom jag hem och hoppade i flanellpyjamasen direkt. Nu ska jag småslumra i soffan i sällskap av maken och en film på Netflix. I love Fridays!

Lite naivt och barnsligt

Tänk att man kan ha en gummileksak från (typ) 70-talet som ett av sina allra käraste julpynt. Fast jag har ju alltid varit allmänt svag för lite naiva och barnsliga inslag i heminredningen. 

Ibland undrar jag om jag någonsin kommer att bli vuxen. Det börjar nog bli kört för mig...

Julmustkylskåp

Så här års förvandlas glasverandan till ett julmustkylskåp. Tänk så praktiskt, ändå. För riktigt kall julmust är det ju faktiskt inte mycket som slår.  Här hemma brukar startskottet för mustdrickandet gå vid första advent, men i år fuskade jag och köpte julmust på cafeterian jobbet flera dagar i rad, redan i slutet av november. 

Träbacken fyller ingen som helst praktisk funktion, mer än att PET-flaskorna ser mindre PET-iga ut. Och så kan jag rättfärdiga att jag köpte den, hehe!

My precioussss

"Nu har du pratat om den där gröna ljusstaken så länge, så nu får du nog åka och köpa den", sa maken när vi körde hem från stan i lördags. Ibland säger han verkligen precis de helt rätta sakerna, hihi! Så nu har vi en gigantiskt stor träljusstake i huset. Och då menar jag verkligen GIGANTISK!

Ja, den är så stor att den faktiskt inte är helt lättplacerad. Men det visste jag ju i och för sig redan innan. När den står på matbordet i gröna rummet, så når den nästan halvvägs upp till taket. Tur att ljuskronan som brukade hänga över bordet redan är nedtagen!

Staken passar egentligen bättre på ett lägre bord, som här vid murstocken i hallen. Men där vistas man ju inte precis några längre stunder, så man får inte riktigt njuta av den där. Fast jag kan ju alltid sitta på knyta-skorna-pallen och bara titta på den, hihi!

Kanske slutar det med att den blir en "bastu-ljusstake", för nere i stugan skulle den nog faktiskt passa riktigt fint. Och så är det ju så himla mysigt att tända levande ljus när man bastar. Tur att den är flyttbar, så att jag kan flytta runt den mellan alla ställen. My precioussss!

Advent i smatten

Att sätta en adventsljusstake i fönstret i smatten var ju en särdeles trevlig idé. Förvisso hade vi redan en liten skomakarlampa hängandes där, men när den är släckt och staken "Selma" får lysa ensam, så är det plötsligt mycket mysigare att tassa ut för att hämta frukostfilen i kylskåpet om morgnarna. 

För här hemma står kylskåpet nämligen inte i köket, utan ute i farstun, runt hörnet till höger om dörröppningen på bilden här nedanför. Det liksom bara blev så, eftersom vi hellre ville ha en kökssoffa och ett riktigt matbord att sitta vid i köket, och nu elva år senare tänker vi inte ens på det. 

Det är rentav riktigt praktiskt, när man kommer hem med matkassar och kan stoppa in varorna direkt i kylen innan man ens har tagit av sig skorna. Om vi renoverar köket får nog vår nuvarande kylskåpslösning ändå bli kvar.

Andra advent

Så var det andra advent. En regnig och grå sådan, då man verkligen helst bara har velat sitta inomhus och kura. Jag drog runt i pyjamas och morgonrock hur länge som helst på förmiddagen. Satt i soffan och bläddrade i tidningar, drack kaffe och slötittade på reprisen av "Så mycket bättre". Jag älskar oplanerade söndagar!

Röda rummet hamnar inte så ofta på bild. Det är för att det nästan alltid är så rörigt här inne, med grejer på soffbordet, tvätthögar i fåtöljerna och kuddar och ylleplädar i en enda röra i soffan. Det är här vi tillbringar allra mest vaken tid, när det inte är sommar och man kan vara ute. Vår gamla IKEA-soffa är verkligen nedsutten, solblekt och sunkig, och i teorin är vi på jakt efter en ny. Vi ska bara ta tag i soffletandet i praktiken också. Om maken hade fått bestämma själv, hade vi köpt en chesterfield för länge sen...

Efter lunch rotade jag fram en gammal julkransstomme i halm från mina gömmor i ladan. Jag tog en kort runda i trädgården med sekatören i högsta hugg, och med den klippte jag av ett par rankor murgröna och några nyponklasar från honungsrosen, och sen gick jag in och gjorde en julkrans. 

Grön mossa och små paradisäpplen hade jag redan hemma, och kotten återanvände jag från den gamla kransen. Jag gjorde små märlor av ståltråd, som jag fäste murgrönan och nyponen med. 

Paradisäpplena fäste jag på tandpetare, som jag tryckte ner lagom långt i halmstommen först. Släng dig i väggen, Ernst! Min krans blev minst lika fin som din, hihi!

Jag älskar att smyga igång julen. Göra något litet projekt då och då, istället för att göra allt på en gång. Det är ju liksom det som är hela nöjet med december. Vissa grejer återkommer år från år, men ofta glömmer jag mina "traditioner" och gör något helt annat. 

Vi avslutar andra advent med att äta ägg-och-bacon-brunch till kvällsmat. Varför inte, liksom. Sen tittar maken på amerikansk fotboll, och jag kanske fortsätter med något litet pyssel. Eller så strandar jag under en filt i soffan och bara insuper känslan av hemmakärlek. Sa jag att jag älskar oplanerade söndagar?