Väggvitrin

Nu är det dags för världspremiär, mina vänner: - Fröken Grön bloggar LIVE från Solhäll! (Hmmm, får se om det blir en vana, halva poängen med det här stället är ju just bristen på teknologi...)

Jag är iallafall lite otålig att få visa er det senaste dygnets "påskpyssel"; ommålningen av ett gammalt väggvitrinskåp, som vi hittade på en loppis förra helgen för ynka 60 kronor.

Det såldes billigt, eftersom nyckeln till skåpet hade försvunnit, men jag räknade kallt med att järnhandeln i "Glesbygd" skulle kunna fixa fram en nyckel som passade. Jag fick rätt! (Otroligt ställe, det där!)


Jag hade redan tänkt ut den perfekta platsen för ett väggvitrin, men färgen på just detta passade inte så bra. Fram med färg och pensel, och sen blev det så här:


Färgen heter Antikgrå (och är inte riktigt så vit som det ser ut på bilden) och kommer från Alcro. Skåpet är precis lagom stort för att man fortfarande ska kunna öppna kistlocket, utan att det slår i!


Tanken är att vi ska flytta över en del av de finglas vi har hemma i stan, men när jag började rota runt här på Solhäll så hittade jag en hel del loppisfynd som passar bra så länge.


Nu återstår det angenäma problemet att hitta något att ställa OVANPÅ skåpet. Vilken tur att vi ska på antikmarknad på fredag!

Det växer!

För första gången på väldigt länge har vi tillbringat helgen i "Storstad". Det var riktigt trevligt med långlördag på stan igår, med både lunch, shopping och fika. (Inga större fynd, dock...)

Idag tog jag en tur på egen hand, och körde till bl.a. Blomsterlandet, där jag hittade nya trädgårdshandskar och fina "kryddpinnar" att stoppa ner antingen i köksträdgården eller direkt i krukorna i fönstret. Trevliga, tycker jag!


Jag har "pippi" på småkrukor att ha i det lilla köksfönstret på Solhäll, där fönsterkarmen är ganska smal. På Blomsterlandet hittade jag två sådana här små glassigt gröna krukorna, med tillhörande miniväxt:


Det kan nog bli sött, iallafall tills nästa gång jag hittar den ultimata krukan, hehe!

Hemma i köksfönstret i stan har det börjat spira rejält i mina planteringslådor. Flitigast är flitiga lisa, som verkligen gör skäl för sitt namn och växer så det knakar.


Annars känner jag redan nu att det där med att förkultivera nog är lite för omständligt för att falla mig i smaken. Jag ska nog satsa på att direktså lite senare i vår istället, och hoppas på att naturen sköter sitt eget jobb.

Imorgon åker jag till "Glesbygd" för en efterlängtad påsklovsvecka. Kanhända blir det något inlägg därifrån, - nu har sambon fixat mobilt bredband, minsann!

Ordningsam?

"Du är så lik farmor," kan min mamma skratta och säga ibland, när jag håller på med något i t.ex. köket. Det är den finaste komplimangen man kan få, för även om jag betvivlar att det är så, så vill jag gärna vara lika organiserad och ordningssam som farmor! (Eller iallafall bli betraktad så...)

Min senaste "hobby" är att samla tomma hushållsrullar, som jag sedan använder för att få lite ordning på mina löpare och dukar. Kollektionen har kommit så här långt just nu:


När min mamma läser det här blogginlägget vet jag vad hon säger...

Sigillstämpel

Ibland hittar man små skatter i sina egna gömmor, som man inte visste att man hade. Som den här fina sigillstämpeln i silver, som helt plötsligt bara dök upp i en låda i sekretären:


Den har tillhört sambons farfar, och bär hans initialer; I. L.


Jag tyckte den var så fin att den nu får stoltsera på översta raden i tallrikshyllan.

Varför har man inte sådana saker nuförtiden? För att nästan ingen skickar traditionella brev längre?
Tänk, vad mycket fint man går miste om när teknologin utvecklas...

Smask i stora lass!

I helgen firade vi en god väns 40-årsdag på Solhäll.

Det blev mat i mängd och en massa härliga kaloribomber att sätta tänderna i, precis som det ska vara när det är kalas. Som till exempel smarriga cupcakes med frosting och färggranna sockerkulor:


Och marängsviss i stora lass:


Jag åt FYRA portioner! (Fast tallrikarna var faktiskt ganska små...)

Idag bantar jag.
Fast bara lite...

Vuxenvälling

Att vara vuxen och beroende av kaffe är väl knappast något jag är ensam om. Fast ibland undrar jag om det verkligen är koffeinet som gör mig beroende. Jag tror snarare att det är den där ljuvliga känslan av ro och avkoppling som alltid infinner sig, vare sig kaffet intas stående två minuter innan arbetstiden börjar eller sittandes i soffan en lördag med hur mycket tid som helst.

Kaffe med mjölk, ska det naturligtvis vara. MYCKET mjölk, och helst varm och skummad.

På sista tiden har jag börjat köpa "flådig" baristamjölk, som verkligen blir maxad skummig och fyllig. - Eftersom varken sambon eller jag dricker mjölk i övrigt, så känns det som en vardagslyx man kan unna sig utan dåligt samvete. Dessutom kostar den inte så himla mycket mer än vanlig standardmjölk.


Jag är också löjligt förtjust i de små batteridrivna visparna som finns för 9 kronor på IKEA, - jag har bunkrat upp ett lager och spritt ut dem både på jobbet, i stan och på Solhäll.


Den här veckan har jag legat pall hemma med megaförkylning och inte ens orkat ta mig fram till kaffebryggaren. Men så idag masade jag mig ut i köket och bryggde mina första två koppar sen i tisdags. Jag kände omedelbart hur livet återvände!

Mer kaffe till folket!

Bokstavspyssel

De fina SIA/Lustgården-ramarna jag köpte i december har gapat tomma hela vintern. Själva "titthålet" är ganska litet, och jag har inte riktigt lyckats bestämma mig för vad jag ska sätta in där.

Över en kopp kaffe i helgen rotade jag lite i min pyssellåda, hittade fina mönstrade papper och pappersblommor. Med hjälp av min QuicKutz-tång stansade jag ut bokstäver. Resultatet blev så här:

En ram för frun i huset:


En ram för mannen i huset:


Så får det vara tills jag hittar på något annat. Jag har för övrigt inte riktigt bestämt mig för var jag ska ha dem, men att flytta runt saker och testa dem på nya platser är ju å andra sidan ett riktigt trevligt "problem"!