Hur gick då letandet efter ljus till min spraymålade golvljusstake?
Jo, det visade sig att det finns en sorts ljus som heter Gilleljus, som passar hyfsat bra i den mittersta hållaren. (Hittade sådana på både Åhléns och på Coop, så det är nog en standardmodell, trots allt.) Jag fick "tälja" nederkanterna lite, men sen gick det ganska enkelt att trycka ner det.
På sidorna har jag satt vanliga Kronljus. De glappar en aning, men det funkar om man lindar lite papper runt nederdelen innan man stoppar ner dem.
Över jul får ljusstaken härbärgera i det röda rummet på Solhäll. Kan hända hamnar den i något annat rum till slut.
måndag 30 november 2009
söndag 29 november 2009
1:a advent
I helgen blev det lite adventspyntande på Solhäll. Det regnade ute mest hela tiden, så den rätta vinterstämningen var svår att hitta, iallafall fram till mörkrets inbrott.
Årets adventsljustake blev så här:
Den fina zinkbrickan hittade jag på en liten inredningsbutik i Malmö som heter Fideli & Konungen, och plåtsiffrorna kommer (som tidigare rapporterats) från Vellingeblomman. De var egentligen hängda i små tunna, röda bomullssnören, men jag bytte ut dem mot hampsnöre.
Imorse hann vi tända det första ljuset en kort stund, innan det var dags för hemfärd till "Storstad" och härlig söndagsbrunch hos goda vänner. (Tack familjen W! Vi är mätta för resten av dagen!)
Nu har jag nyss varit uppe på vinden och rotat här hemma i stan, - lite pynt och mys vill man allt ha här också!
Årets adventsljustake blev så här:
Den fina zinkbrickan hittade jag på en liten inredningsbutik i Malmö som heter Fideli & Konungen, och plåtsiffrorna kommer (som tidigare rapporterats) från Vellingeblomman. De var egentligen hängda i små tunna, röda bomullssnören, men jag bytte ut dem mot hampsnöre.
Imorse hann vi tända det första ljuset en kort stund, innan det var dags för hemfärd till "Storstad" och härlig söndagsbrunch hos goda vänner. (Tack familjen W! Vi är mätta för resten av dagen!)
Nu har jag nyss varit uppe på vinden och rotat här hemma i stan, - lite pynt och mys vill man allt ha här också!
onsdag 25 november 2009
Ja, hur blev det här egentligen?
Här är så gårdagens projekt, fotograferat rätt upp och ner utan "styling":
Hårresande, hemsk och häftig på samma gång! Jag har inte bestämt mig för vad jag tycker om den, men den blev iallafall bättre med lite svart sprayfärg. Den får följa med till Solhäll i helgen, så får vi se. Kan se den framför mig med lite julstämning runtomkring, då kanske den funkar.
Inser att tjockleken på ljus som passar i den kanske inte blir så lätt att hitta, det är inte direkt standardmått på någon av själva ljushållarna. De två yttre är lite smalare i omkrets, men fortfarande aningen bredare än vanliga kronljus. Mittenhållaren är bredare och kräver ett tjockare ljus, - dock inte blockljus. Finns det ens dessa storlekar???
To be continued...
Hårresande, hemsk och häftig på samma gång! Jag har inte bestämt mig för vad jag tycker om den, men den blev iallafall bättre med lite svart sprayfärg. Den får följa med till Solhäll i helgen, så får vi se. Kan se den framför mig med lite julstämning runtomkring, då kanske den funkar.
Inser att tjockleken på ljus som passar i den kanske inte blir så lätt att hitta, det är inte direkt standardmått på någon av själva ljushållarna. De två yttre är lite smalare i omkrets, men fortfarande aningen bredare än vanliga kronljus. Mittenhållaren är bredare och kräver ett tjockare ljus, - dock inte blockljus. Finns det ens dessa storlekar???
To be continued...
tisdag 24 november 2009
Snurrig i bollen
Jag har hittat en golvljusstake i ett gammalt förråd på vinden i stan, där vi grannar slänger sådant som ska slängas.
Materialet är sådant där trist "dammgrått" armeringssmide. Den är klumpig, sjaskig och svårplacerad... och fullkomligt ljuvlig i all sin fulhet! Eftersom den ändå ska kastas, har jag lagt beslag på den.
Till saken hör att jag varit på jakt efter just en golvljusstake i smide alltsedan vi köpte huset i "Glesbygd". Farbrorn som ägde huset var nämligen smed, och när vi var där på visning stod där ett riktigt praktexemplar till ljusstake, som han hade tillverkat. Vi frågade säljaren om den var till salu, men de ville behålla den, vilket jag kan förstå.
Mitt vindsfynd håller inte riktigt samma klass, men med lite "piffing" kanske det kan bli något. Nyss har jag gett den en omgång matt, svart spraylack. Jag vet att jag borde ha väntat tills det är dagsljus och tills jag kan vara utomhus, men ibland kan man bara inte låta bli att göra saker på en gång! Vad gör det att man blir lite snurrig i bollen på kuppen?
Jag tror den kan bli riktigt fin! Blir den det, blir det bild senare.
Materialet är sådant där trist "dammgrått" armeringssmide. Den är klumpig, sjaskig och svårplacerad... och fullkomligt ljuvlig i all sin fulhet! Eftersom den ändå ska kastas, har jag lagt beslag på den.
Till saken hör att jag varit på jakt efter just en golvljusstake i smide alltsedan vi köpte huset i "Glesbygd". Farbrorn som ägde huset var nämligen smed, och när vi var där på visning stod där ett riktigt praktexemplar till ljusstake, som han hade tillverkat. Vi frågade säljaren om den var till salu, men de ville behålla den, vilket jag kan förstå.
Mitt vindsfynd håller inte riktigt samma klass, men med lite "piffing" kanske det kan bli något. Nyss har jag gett den en omgång matt, svart spraylack. Jag vet att jag borde ha väntat tills det är dagsljus och tills jag kan vara utomhus, men ibland kan man bara inte låta bli att göra saker på en gång! Vad gör det att man blir lite snurrig i bollen på kuppen?
Jag tror den kan bli riktigt fin! Blir den det, blir det bild senare.
Inneboende
Det är kul att låtsas saker. Det får man, fast man är vuxen.
Jag låtsas till exempel att det bor en gammal tant i vårt hus. Man ser henne inte, men man vet att hon finns där, för hennes skor står i hallen.
På dörrhandtaget in till matrummet hänger hennes handväska.
Jag undrar vem hon är? Kanske är det Mary Poppins? Eller Muminmamman?? Eller fröken Grön???
Jag låtsas till exempel att det bor en gammal tant i vårt hus. Man ser henne inte, men man vet att hon finns där, för hennes skor står i hallen.
På dörrhandtaget in till matrummet hänger hennes handväska.
Jag undrar vem hon är? Kanske är det Mary Poppins? Eller Muminmamman?? Eller fröken Grön???
måndag 23 november 2009
Pysselterapi
Ibland kliar det i fingrarna att få måla och pyssla. Man har inget egentligt mål med själva "meckandet", mer än den känsla av frid och fröjd som kan komma över en när man håller i en pensel.
Då är det bra att man har bunkrat småprojekt i byrålådorna. Som de här pyttesmå ramarna, köpta på Erikshjälpen för en krona styck:
Med lite hobbyfärg från Folk Art/Panduro (olivgrön), vanlig vit cardstock och gröna silhuettäpplen från KI Memories blev de riktigt kul:
Om, och i så fall var, jag vill ha dem framme, återstår att se.
Då är det bra att man har bunkrat småprojekt i byrålådorna. Som de här pyttesmå ramarna, köpta på Erikshjälpen för en krona styck:
Med lite hobbyfärg från Folk Art/Panduro (olivgrön), vanlig vit cardstock och gröna silhuettäpplen från KI Memories blev de riktigt kul:
Om, och i så fall var, jag vill ha dem framme, återstår att se.
söndag 22 november 2009
Tantvarning
Kvällspostens Söndagsbilaga hade idag ett test, där man kunde räkna ut sin egentliga biologiska ålder. Sambon, som gillar tester av olika slag, gick loss med stort förhör vid brunch-bordet i förmiddags.
"Äter du vitaminer?"
"Hur mycket vatten dricker du?"
"Vilka sjukdomar finns i släkten?"
"Hur mycket motionerar du?"
Frågorna var många, och sambon fyllde i svaren så att pennan glödde. När han var klar med att dokumentera bådas svar, kom domen: Han är egentligen 54 år gammal och jag är SEXTIOTVÅ!!!
Hrmpffff... Kvällsposten har just förlorat två trogna söndagskunder. För inte kan det väl vara OSS det är fel på?!!
"Äter du vitaminer?"
"Hur mycket vatten dricker du?"
"Vilka sjukdomar finns i släkten?"
"Hur mycket motionerar du?"
Frågorna var många, och sambon fyllde i svaren så att pennan glödde. När han var klar med att dokumentera bådas svar, kom domen: Han är egentligen 54 år gammal och jag är SEXTIOTVÅ!!!
Hrmpffff... Kvällsposten har just förlorat två trogna söndagskunder. För inte kan det väl vara OSS det är fel på?!!
Antikmarknad
Klockan 09.00 hängde vi på låset när det var starttid för Antik- och samlarmarknad i Folkets Park i Glimåkra. Så var iallafall planen, när vi åkte hemifrån, nöjda med att ha kommit upp tidigt en söndagmorgon. Men när vi kom dit, prick på klockslaget, var kommersen redan i full gång...
Vi har varit på en del liknande marknader de senaste året, och nu börjar man känna igen både antiknasare och deras utbud. Nu i november var det mycket tomtar på borden. En av tomtarna på marknaden fick följa med mig hem, och likaså en gammal skavd men fin träljusstake:
Nu längtar jag till man får adventspynta! Hos oss är gränsen mellan advent och jul hårfin, - om man ändå ska lägga tid på att göra fint vill man ju kunna njuta av allt sitt fina julpynt mer än bara över juldagarna.
Fast tomten kommer nog inte förrän till Lucia...
Vi har varit på en del liknande marknader de senaste året, och nu börjar man känna igen både antiknasare och deras utbud. Nu i november var det mycket tomtar på borden. En av tomtarna på marknaden fick följa med mig hem, och likaså en gammal skavd men fin träljusstake:
Nu längtar jag till man får adventspynta! Hos oss är gränsen mellan advent och jul hårfin, - om man ändå ska lägga tid på att göra fint vill man ju kunna njuta av allt sitt fina julpynt mer än bara över juldagarna.
Fast tomten kommer nog inte förrän till Lucia...
onsdag 18 november 2009
Glamorous Gabbi
Ibland (ganska ofta, faktiskt) får jag en fix idé, som jag inte kan släppa. Som för några jular sedan, när jag fick Camilla Thulins fina blädderbok "Stil" i julklapp av min svärmor.
På en sida i slutet av boken finns det en synnerligen parant äldre dam, som visar sina piffiga necessärer. De kommer från det amerikanska kosmetikaföretaget Benefit, och är helt bedårande charmiga! Det krävdes naturligtvis inte många sekunder för mig att skapa ett instant ha-begär... En sån bara måste jag ha! (Så lätt föds en fix idé hos Fröken Grön.)
Efter lite Googlande insåg jag att företaget inte verkade överrepresenterade i Sverige, precis. Däremot gick det alldeles utmärkt att göra en beställning från USA, via deras hemsida. Porto och tullavgifter gjorde det ju inte till världens mest lysande affär, men eftersom jag passade på att utöka beställningen med diverse andra sminkartiklar (jag menar, portot var ju ändå betalt!) så kändes det ändå OK.
Så nu bor glamorösa Gabbi i mitt badrum. Hon är bara såååå läcker, och jag älskar henne! Och slår man ut kostnaden på de år som gått, och de år som komma skall i hennes sällskap, så var hon minsann värd varenda krona!
På en sida i slutet av boken finns det en synnerligen parant äldre dam, som visar sina piffiga necessärer. De kommer från det amerikanska kosmetikaföretaget Benefit, och är helt bedårande charmiga! Det krävdes naturligtvis inte många sekunder för mig att skapa ett instant ha-begär... En sån bara måste jag ha! (Så lätt föds en fix idé hos Fröken Grön.)
Efter lite Googlande insåg jag att företaget inte verkade överrepresenterade i Sverige, precis. Däremot gick det alldeles utmärkt att göra en beställning från USA, via deras hemsida. Porto och tullavgifter gjorde det ju inte till världens mest lysande affär, men eftersom jag passade på att utöka beställningen med diverse andra sminkartiklar (jag menar, portot var ju ändå betalt!) så kändes det ändå OK.
Så nu bor glamorösa Gabbi i mitt badrum. Hon är bara såååå läcker, och jag älskar henne! Och slår man ut kostnaden på de år som gått, och de år som komma skall i hennes sällskap, så var hon minsann värd varenda krona!
tisdag 17 november 2009
Tidningar överallt...
Min sambo är en tålmodig man. Han låter mig hållas med mina projekt, även om det innebär att jag breder ut mig lite här och lite där, eller att jag släpar hem sjuttielva pallar och mängder med gröna saker från loppis. "Bara du blir lycklig", säger han tappert.
Men det finns en sak han inte riktigt kan låta bli att gnälla över. - Mina högar av inredningstidningar...
Högarna är ganska många till antalet, både i stan och på Solhäll. De ligger under soffbordet, i hyllor, brevid sängen, ja överallt. Jag får skamset medge att de är som en drog; läskigt beroendeframkallande. - Har man läst en vill man bara ha mer!
Nu har jag beslutat mig för att skära ner på mitt "intag". Jag har sagt upp två prenumerationer, och lägger numera band på mig i affären.
Jag har bestämt att jag bara får köpa en ny tidning varje månad. Då gäller det att välja med omsorg, men valet faller oftast på Drömhem och trädgård, som jag tycker passar bäst in på den inredningsstil jag är inne i just nu. (Kvällspostens Leva&Bo-bilaga slinker förvisso med varje lördag, men den sparar jag inte så ofta, så den räknas inte!)
Ibland får jag lite abstinens, och tummar på Plaza och Allt i Hemmet i smyg när vi är och handlar. Men det funkar ju faktiskt att läsa om gamla tidningar också, - väntar man tillräckligt länge känns de nästan som nya! (Jag har nog minne som en guldfisk...)
KANSKE skänker jag några av de äldre tidningarna till Myrorna. De som är från 1995, eller så...
Men det finns en sak han inte riktigt kan låta bli att gnälla över. - Mina högar av inredningstidningar...
Högarna är ganska många till antalet, både i stan och på Solhäll. De ligger under soffbordet, i hyllor, brevid sängen, ja överallt. Jag får skamset medge att de är som en drog; läskigt beroendeframkallande. - Har man läst en vill man bara ha mer!
Nu har jag beslutat mig för att skära ner på mitt "intag". Jag har sagt upp två prenumerationer, och lägger numera band på mig i affären.
Jag har bestämt att jag bara får köpa en ny tidning varje månad. Då gäller det att välja med omsorg, men valet faller oftast på Drömhem och trädgård, som jag tycker passar bäst in på den inredningsstil jag är inne i just nu. (Kvällspostens Leva&Bo-bilaga slinker förvisso med varje lördag, men den sparar jag inte så ofta, så den räknas inte!)
Ibland får jag lite abstinens, och tummar på Plaza och Allt i Hemmet i smyg när vi är och handlar. Men det funkar ju faktiskt att läsa om gamla tidningar också, - väntar man tillräckligt länge känns de nästan som nya! (Jag har nog minne som en guldfisk...)
KANSKE skänker jag några av de äldre tidningarna till Myrorna. De som är från 1995, eller så...
lördag 14 november 2009
Skön helg
fredag 13 november 2009
Life, love and light
torsdag 12 november 2009
Mina prylar och jag
Ända sedan jag var liten har jag gillat fina saker och MYCKET saker! Jag är alldeles säker på att jag har ärvt den ådran av min mormor, som älskade småprylar av alla de slag. Vilken dröm det var för en liten sommarlovsflicka att få spendera timmar med mormor på Domus porslinsavdelning!
Min förmodligen enda traumatiska upplevelse under barndomen var när min välfyllda prylhylla trillade i golvet. Det gick åt många tårar och mycket Karlssons klister för att reparera den tragedin...
Genom åren har det blivit en hel del besök i pryl/ inredningsaffärer för min del. Den som säger att man inte kan köpa lycka för pengar, vet inte vad han pratar om!
Jag har avverkat många olika perioder när det gäller inredning: Den marina perioden, den blå-gula perioden, kaffe latte-perioden, rostfritt stål-perioden... (Behöver jag säga att vår vind är full av lådor med grejer jag tröttnat på?) Det senaste året har jag mest sprungit på loppisar och handlat billigt andrahandskrafs, så nu är jag väl inne i second hand-perioden, kan man säga. (Det är iallafall billigare för plånboken, hehe!)
Den gröna perioden har hela tiden löpt parallellt med alla andra perioder. Mina morföräldrar satte till och med in en äppelgrön toalett i sitt nyrenoverade badrum, och det är jag fortfarande övertygad om att de gjorde för min skull. Att morfar året därpå skaffade en ljusgrön SAAB, spär bara på min självgoda teori...
Idag råkade jag passera en blomsterhandel i Storstad, som hade SIA-produkter på display i skyltfönstret. Jag smet in för att kolla lite närmre, och kom naturligtvis inte ut tomhänt...
Två fina (redan skavda!) gröna ramar, två julhjärtan av röda bär och tre fina antikbehandlade guldstjärnor att hänga upp i något fönster till jul.
Ramarna ska jag grunna på lite grann, - vi får se var de hamnar och vad som hamnar i dem.
Julsaker kan man ju för övrigt inte ha för mycket av, - under den perioden på året gäller definitivt devisen "more is more"! Och eftersom man har dem nerpackade övriga 11 månader om året, så hinner man ju inte tröttna. (Tänk så fiffigt, man borde byta inredningsdetaljer varje månad!)
Min förmodligen enda traumatiska upplevelse under barndomen var när min välfyllda prylhylla trillade i golvet. Det gick åt många tårar och mycket Karlssons klister för att reparera den tragedin...
Genom åren har det blivit en hel del besök i pryl/ inredningsaffärer för min del. Den som säger att man inte kan köpa lycka för pengar, vet inte vad han pratar om!
Jag har avverkat många olika perioder när det gäller inredning: Den marina perioden, den blå-gula perioden, kaffe latte-perioden, rostfritt stål-perioden... (Behöver jag säga att vår vind är full av lådor med grejer jag tröttnat på?) Det senaste året har jag mest sprungit på loppisar och handlat billigt andrahandskrafs, så nu är jag väl inne i second hand-perioden, kan man säga. (Det är iallafall billigare för plånboken, hehe!)
Den gröna perioden har hela tiden löpt parallellt med alla andra perioder. Mina morföräldrar satte till och med in en äppelgrön toalett i sitt nyrenoverade badrum, och det är jag fortfarande övertygad om att de gjorde för min skull. Att morfar året därpå skaffade en ljusgrön SAAB, spär bara på min självgoda teori...
Idag råkade jag passera en blomsterhandel i Storstad, som hade SIA-produkter på display i skyltfönstret. Jag smet in för att kolla lite närmre, och kom naturligtvis inte ut tomhänt...
Två fina (redan skavda!) gröna ramar, två julhjärtan av röda bär och tre fina antikbehandlade guldstjärnor att hänga upp i något fönster till jul.
Ramarna ska jag grunna på lite grann, - vi får se var de hamnar och vad som hamnar i dem.
Julsaker kan man ju för övrigt inte ha för mycket av, - under den perioden på året gäller definitivt devisen "more is more"! Och eftersom man har dem nerpackade övriga 11 månader om året, så hinner man ju inte tröttna. (Tänk så fiffigt, man borde byta inredningsdetaljer varje månad!)
tisdag 10 november 2009
Grön liten man
Får jag lov att presentera en av de två männen i mitt liv, - en stelbent, närsynt norrlänning, vars väg korsade min på Österlen för ett par år sedan. (Den andre är en dansant, livsfilosoferande "skålänning", med tillika taskig syn, men det är en helt annan historia...)
En sensommarhelg hamnade svärmor, sambon och jag på en parkloppis i Simrishamn, efter en äppelrunda i Kivik. Och där låg han på ett bord, - en liten trägubbe i grön chaufförsuniform, som fångade min uppmärksamhet och mitt hjärta meddetsamma. Både svärmor och jag klämde på honom ett bra tag, innan svärmor gjorde slag i saken och köpte honom. (Hon är inte lika snål som jag...)
Säljaren, som var en äldre man, berättade att trägubben var inhandlad uppe i Norrland många år tidigare. Han berättade också att Hasse Alfredsson kommit förbi och klämt på honom tidigare samma dag. (Men han var förmodligen lika snål som jag...)
Under hösten hälsade jag på den lille mannen hemma hos svärmor, och ångrade mig lite mer för varje gång att jag varit så snål och inte köpt honom först. Så till jul samma år fick jag honom inslagen som julklapp. Tänk vilken lycka, och tänk vilken insiktsfull svärmor jag har!
Nu är han en av mina allra käraste ägodelar, och som så mycket annat har han fått smygflytta till Solhäll. Börjar det brinna är det honom jag räddar först! (Nja, näst efter han den andre...)
En sensommarhelg hamnade svärmor, sambon och jag på en parkloppis i Simrishamn, efter en äppelrunda i Kivik. Och där låg han på ett bord, - en liten trägubbe i grön chaufförsuniform, som fångade min uppmärksamhet och mitt hjärta meddetsamma. Både svärmor och jag klämde på honom ett bra tag, innan svärmor gjorde slag i saken och köpte honom. (Hon är inte lika snål som jag...)
Säljaren, som var en äldre man, berättade att trägubben var inhandlad uppe i Norrland många år tidigare. Han berättade också att Hasse Alfredsson kommit förbi och klämt på honom tidigare samma dag. (Men han var förmodligen lika snål som jag...)
Under hösten hälsade jag på den lille mannen hemma hos svärmor, och ångrade mig lite mer för varje gång att jag varit så snål och inte köpt honom först. Så till jul samma år fick jag honom inslagen som julklapp. Tänk vilken lycka, och tänk vilken insiktsfull svärmor jag har!
Nu är han en av mina allra käraste ägodelar, och som så mycket annat har han fått smygflytta till Solhäll. Börjar det brinna är det honom jag räddar först! (Nja, näst efter han den andre...)
söndag 8 november 2009
Vellingeblomman
Väninnan A och jag brukar ta en tur till Vellingeblomman varje höst för att kolla in julutbudet. Stället är fullkomligt översållat med julsaker, både kitschiga och gammaldags. (Dessutom brukar det vara översållat med folk, så man får vara beredd på att stångas...)
Jag hade bespetsat mig på en rejäl shoppingrunda, men när jag kom därifrån hade jag spenderat 29,50 (förutom fika).Det bidde detta:
- Fina plåtsiffror att knyta runt adventsljusen. Jag brukar köra blockljus till advent, eftersom jag gillar att "elda" och vill att ljusen ska vara hela vägen fram till jul.
Jag tror det kan bli piffigt! Men kanske jag målar om dem i någon annan färg, vi får se.
Jag hade bespetsat mig på en rejäl shoppingrunda, men när jag kom därifrån hade jag spenderat 29,50 (förutom fika).Det bidde detta:
- Fina plåtsiffror att knyta runt adventsljusen. Jag brukar köra blockljus till advent, eftersom jag gillar att "elda" och vill att ljusen ska vara hela vägen fram till jul.
Jag tror det kan bli piffigt! Men kanske jag målar om dem i någon annan färg, vi får se.
Fars Dag
fredag 6 november 2009
A Room With a View
torsdag 5 november 2009
Blöt om fötterna
I "Storstad" bor vi i en bostadsrätt i ett hus från 1939. Vi har lyxen att ha två badrum i lägenheten. Eller iallafall hade... Det är nämligen som så att även avloppsrören i vårt hus är från 1939, och nu vill de inte vara med längre.
Många av våra grannar har haft trubbel med vattenskador i sina badrum, och nu har även golvbrunnen i vårt ena badrum börjat strejka. Låter man vattnet rinna för hårt och för länge i handfatet så blir man blöt om fötterna efter bara en kort stund.
Naturligtvis är det just det badrummet som har badkar istället för duschkabin. Jag sörjer...
Nu är det iallafall en re-lining på gång av rören. När de väl sätter igång lär det visst gå ganska snabbt. Så länge spanar jag in fina flaskor med skumbad och lyxiga oljekulor i affärerna.
Många av våra grannar har haft trubbel med vattenskador i sina badrum, och nu har även golvbrunnen i vårt ena badrum börjat strejka. Låter man vattnet rinna för hårt och för länge i handfatet så blir man blöt om fötterna efter bara en kort stund.
Naturligtvis är det just det badrummet som har badkar istället för duschkabin. Jag sörjer...
Nu är det iallafall en re-lining på gång av rören. När de väl sätter igång lär det visst gå ganska snabbt. Så länge spanar jag in fina flaskor med skumbad och lyxiga oljekulor i affärerna.
tisdag 3 november 2009
Tid...
Det tog mig bara ett halvår att fatta hur man ställer in rätt tidzon på mina blogginlägg, haha! Så mallig jag känner mig nu, när jag äntligen hittade rätt "knapp".
Ni läsare kanske bara har trott att jag är ovanligt morgonpigg. (Och om chefen hade följt den här bloggen, gud förbjude, så hade han nog trott att jag bloggade på arbetstid, hmmm...)
Löv-Lisa in da house!
Att kratta löv kan faktiskt vara en riktigt trevlig sysselsättning. Lite lagom meditativt, och så får man frisk luft. Det tråkiga i kråksången är ju att löven inte bara ska räfsas ihop, de ska upp och bort också...
Min kära pappa kom med världens smidigaste lösning: En Löv-Lisa för 20 kronor!
Löv-Lisa är alltså en vanlig, hederlig presenning med tyngder i hörnen och handtag i ena änden. När man har räfsat upp alla löv på presenningen viker man bara ihop Lisan och drar iväg med hela högen till lämplig avstjälpningsplats.
Ja, det här är ju säkert en lösning som trädgårdsägare har använt sen stenåldern, men för en stadsjänta som mig blev mötet med Löv-Lisa rena aha-upplevelsen. Århundradets uppfinning, ju!
Bara att kratta på!
måndag 2 november 2009
Frost
I lördags var det höstens hittills kallaste morgon på Solhäll. Hela trädgården hade täckts av ett iskallt silverskimmer över natten, och när solen sken på hela härligheten var det så vackert att man nästan tappade andan.
(Och jag, 38 år gammal, fick skäll av min mamma för att jag inte har börjat använda min vinterjacka än...)
söndag 1 november 2009
The Graphics Fairy
Jag hittade just en underbar amerikansk hemsida, där man kan ladda ner såväl fina bakgrunder till sin blogg, som fina papper till digital scrapbooking.
Långhelg i Glesbygd
Sambon har lattjat runt på spelkonvent i Borås i tre dagar. För mig blev det långhelg på Solhäll under temat "Lugn och Ro", torsdag till söndag.
Unnade mig lite fina snittblommor från blomsterhandeln nere på byn. (Jag tror aldrig jag har köpt en bukett som inte redan varit färdigsammansatt till mig själv förut. Det gav mersmak!) Det blev verkligen en höstfin skapelse, med en del blommor som var nya för mig.
Hittade en "oasis" i glas med färdiggjorda hål på en loppis i sommar, och den kom till användning nu. Jag klippte ner skaften på snittblommorna ganska korta, lade "oasisen" på bottnen av ett brunt höganäskrus och stoppade ner buketten. Det blev jättefint!
Även om jag uppskattar vår fina svenska tradition med stillhet och levande ljus under allhelgonahelgen, så uppskattar jag samtidigt den irländsk-amerikanska traditionen med utkarvade pumpor på trappen.
Årets Jack-o-lantern blev så här:
Med massvis med värmeljus och lyktan tänd blev huset väldigt stämningsfullt! Man ville nästan stå ute på gården i kylan hela kvällen, bara för att kunna skåda hela härligheten, hehe!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)