Att komma hem

När vi köpte Solhäll vintern 2008 var aldrig planen att vi skulle flytta hit permanent. Då levde vi stressiga liv i "Storstad" och behövde ett ställe att åka till för att koppla av på helger och lov; en slags "retreat". Och nog blev det en retreat allt, så till den milda grad att hjärtat värkte av längtan tillbaka varje gång vi åkte härifrån. 

Drömmen om att bo här permanent började gro ganska tidigt, men sommaren 2010 gjorde vi slag i sak. Det kändes så självklart att det var Solhäll som var hemma på riktigt, och mentalt sett hade vi lämnat lägenheten i stan för länge sen. Jag minns att jag tänkte tanken att känslan kanske skulle förändras när livet i "Glesbygd" blev vardag, med allt vad det innebär, men så har det faktiskt inte blivit. 

Den skeva gamla smedsbostaden är fortfarande vår lilla retreat, och jag blir alldeles varm i magen så fort jag svänger in på uppfarten. Solhäll är definitivt hemma!