Kalejdoskop

I en av pallkragarna i köksträdgården har jag sått ringkragar. Snacka om färgexplosion! Varje enskild blomma har sin egen färg och sitt eget uttryck, och att fotografera dem med macroobjektivet på kameran skapar rena rama kalejdoskop-effekten. Muchos läckert!

För övrigt är jag inne i en trädgårdsperiod när jag definitivt har trappat ner på aktiviteten. Kanske beror det på att det är så himla torrt att det inte känns lönt att plantera en massa nytt, men just nu känns det faktiskt skönt att släppa på ambitionerna och bara njuta av allt det fina som redan finns. Fast känner jag mig själv rätt så vaknar väl mullvaden i mig snart igen, hehe!

Pallen som inte blev perfekt

Jag har alltid tänkt att det vore trevligt att ha en pall med armstöd i fotändan av sängen. Ni vet så där storslaget och pampigt som hämtat ur ett sovrum från antikens Rom. Jag har riktigt sett framför mig hur jag skulle sitta där och vifta på tårna i morgonrock, i väntan på min påkläderska. 

Den perfekta pallen hittade jag på en av våra lokala loppisar redan under våren, men så snart den kom på plats insåg jag att det är väldigt opraktiskt med pallar i små sovkabysser, där sängen gör anspråk på större delen av golvytan. Inte storslaget och pampigt alls, faktiskt...

Jag har inte riktigt bestämt mig för vad som ska hända med pallen, men tills vidare kommer den nog att få tjänstgöra i hallen på baksidan, som är under renovering. Det kan ju vara bra att ha någonstans att sitta när man ska knyta skorna eller bara pusta ut när man ramlar hem om eftermiddagarna. 

Kanske målar jag om den när jag ser hur färgerna i det övriga rummet blir. Kanske blir den svart eller grå, kanske får den vara som den är. Tills vidare har jag bara tagit bort det fläckiga gamla tyget över dynan och bytt ut det mot ett randigt i grönt och vitt; en gammal stuvbit som har suttit som gardin i ett dörrfönster. Man tager vad man haver, ni vet.

Slutligen så tar jag åt mig äran helt och hållet för det rejäla regnet som har fallit över nordöstra Skåne under dagen idag. Fröken Grön kan dansa regndansen, hon!

Hallå, regnet?

Väderprognosen har lovat rejäla skurar flera dagar i rad nu. Fast vädergudarna är nog inte synkade med SMHI, för här i "Glesbygd" kommer det nästan ingenting. Dagens bild visar juli månads samlade nederbörd. Inte konstigt att gräsmattan är helt torr...

Jag har avklarat min första arbetsdag och överlevt, trots att ventilationen på jobbet varit avstängd i 3 veckor och inte visade tillstymmelsen till vilja att gå igång på hela dagen idag. Tur att man hade ett extra fönstervred undangömt i skrivbordslådan, så att man lyckades öppna de oöppningsbara fönstren, hehe!

Nu ger vi vädergudarna en chans till. Dags att bege sig ut och dansa regndansen!

Luften dallrar

Luften dallrar över "Glesbygd". Tidigare under dagen kom det några retfulla regndroppar, men mer än så blev det inte och nu är det varmare än någonsin. Att vara ute känns inte det minsta lockande, men jag tassade just ut över det varma gräset för att plocka en bukett zinnior i köksträdgården. Den här blomman har verkligen blivit sommarens absoluta favorit för mig, och jag har redan svårt att tänka mig nästa sommar utan den. Så karamelligt ljuvlig!

Till min lycka hittade jag en nästan full burk i ladan med rätt röda färg till vår nya bakdörr. "Sök och du skola finna!" Nu ligger dörren målad och klar på bockar nere i källaren. (Det skulle ju bli regn idag...) och jag längtar tills allt är klart med renovering av hall och smatt, så att vi får börja plocka ihop och göra fint här hemma. Fast det dröjer nog några veckor än...

Skärgårdslördag

Idag har vi varit på utflykt till Karlskrona skärgård, där vi har njutit av havsbris och underskönt öppet landskap...

... varit på den årliga loppisen på Sturkö idrottsplats och inhandlat en gammaldags svart gangsterresväska för 5 kronor...

... besökt Skärgårdskraft på Tjurkö, där antika ting blandas med nytt hantverk i en skön blandning i ljuvlig gammaldags miljö...

... och avnjutit en underbar middag i mina föräldrars ljuvliga trädgård, där tiden liksom alltid bara tycks stanna.

Som pricken över i kom det dessutom en liten regnskur på eftermiddagen, som liksom förlöste den tryckande kvalmiga luften. För min del kan det gärna regna lite imorgon också, så att trädgården får sitt och jag själv kan sitta på glasverandan och läsa veckotidningarna som mamma skickade med. Det låter väl ändå som ett helt OK slut på den soligaste semestern i mannaminne?

Turbantant

Jag inser att jag har en viss förkärlek för skulpturer föreställande naturligt formade damer. Den kissande damen vid Wanås såg ni i ett inlägg häromdagen, och här hemma i trädgården finns ju både badkrukan Siw och Putte i snäckbadet. Under resan till Västmanland tidigare i sommar hittade jag en ny favorit i Skulpturparken i Ängelsberg:

Visst är hon läcker i sin badrock och handduksturban? Som nyss uppstigen från ett morgondopp i ån. Skulle kunna tänka mig ett dopp själv idag...

Att fynda och inte fynda...

Min näst sista semesterdag har börjat med ett besök på Erikshjälpen längre upp på gatan, som mer eller mindre är att betrakta som kunglig hovleverantör här hemma, hehe! Där stod ett jättevackert gammalt vitrinskåp, som naturligtvis hade sålts 10 minuter tidigare. Så går det när man inte kommer precis när de öppnar. Inte för att jag vet var vi skulle ha det, men för 200 spänn hade jag till och med kunnat ställa det i källaren. Nåväl, jag hittade iallafall en fin amfora i lera, som har hamnat nere i köksträdgården...

... och två små barkbåtar som får segla omkring i den gamla zinkbaljan.

Idag är den första riktigt mulna dagen på evigheter. Nog är det märkligt att man kan uppleva 22-gradig värme som riktigt svalt och skönt, nästan så att man längtar efter långärmat. Maken meddelade just att det regnar i Eslöv, och jag får erkänna att det gärna får komma en liten skur här också. Hela trädgården fullkomligt skriker efter en ordentlig rotblöta, och jag tror minsann att jag gör det också.

Wanås revisited

Onsdagen har bjudit på en härlig återträff; dels med sköna Wanås, men framförallt med två kära väninnor, som jag numera nästan bara träffar en gång om året. (Vi bor nämligen i tre olika länder i två olika världsdelar.) En varm dag för både kropp och hjärta! 

Ytterligare ett fint återseende hade jag med min favoritskulptur: Den kissande damen. Hennes ansiktsuttryck är obetalbart; man riktigt ser vilken befrielse hon upplever. Hon är bara för läcker!

Att inte fånga en ekorre på bild

Idag när jag som bäst låg i solstolen och gottade mig, så kom vår lille tallefjant springande. Ni vet han som brukar springa omkring här och diva sig, och som trillade i snäckdammen tidigare i sommar. Eftersom han tog god tid på sig att spana in trädgården även den här gången, så smet jag in för att hämta kamera med teleobjektiv. Naturligtvis var den lille krabaten inte kvar när jag kom ut... Däremot hittade jag en groda, som var villig att ställa upp på bild.

Idag har jag målat karmen till vår nya ytterdörr, innan snickaren kommer för att montera den nu efter semestern. Praktiskt när vitfärgen ändå var framme, sedan vindskivorna igår. 

Ytterdörren är gjord på ett snickeri och ska också målas; gärna i samma mörkröda färg som den gamla dörren. Jag har rotat bland alla gamla färgburkar som samlats på en hylla i ladan de senaste 5 åren för att hitta rätt färgnummer, men just den burken har naturligtvis fått fötter... Vi får väl gå till färghandeln och se om vi hittar något vi gillar.

Mellan filten och vilstolen

Vardagen kom genast närmare imorse, när maken klev upp tidigt för att återvända till jobbet efter semestern. Själv är jag ledig en vecka till, och jag försöker med alla medel mota bort den där söndag-kväll-innan-jobbmåndag-känslan som börjar ge sig till känna redan nu. 

15 minuter har idag ägnats åt praktiskt arbete (målning av nya vindskivor), men sedan har jag mest förflyttat mig mellan filten i solen och vilstolen i skuggan i sällskap av en bra pocketbok. Ett och annat besök in till köket har gjorts, för påfyllning av iste, men mer ansträngning än så har det inte blivit i övrigt. Läsning är underbart, när man är så där riktigt inne i en bok! (Titta i sidomenyn för mitt senaste boktips.)

Till Eva A som tittar in här på bloggen och kommenterar då och då vill jag säga att skäppor till Reda-hyllor allt som oftast brukar finnas utlagda på auktionssajten Tradera. Kika där, så hittar du säkert vad du letar efter. Och tack för alla dina fina kommentarer!

Reda-hylla

Vi kom faktiskt iväg till antik- och samlarmarknaden i Degerberga efter frukost idag. Mycket fina saker att titta på fanns det, men det var rena rama "stockholmspriserna" på nästan allt. Varmt var det också, kan jag lova. Mest pengar kommer nog vatten- och glassförsäljarna inne på området att tjäna idag.

Jag har länge önskat mig en kryddhylla i Reda-modell, och jag hittade just en sådan som jag vill ha. Den har stora och små skäppor i grönt glas (med undantag för en som är genomskinlig) och själva stommen är gråvit med fina lister upptill och nertill, lagom skavd och charmig. Eftersom jag har haft span på liknande hyllor på Tradera ett tag, så tror jag faktiskt ändå att jag kom ganska billigt undan. (Det blir en jättefin födelsedagspresent från dig, Famme!) Om man inte har tur som vissa (hrmmm) och hittar dem gratis i äldre släktingars gömmor...

Det är kanske egenligen inte så praktiskt att förvara skafferispecerier i skepporna, men socker, salt och tepåsar fungerar bra. Och hela min samling strösockerpåsar från världens alla hörn, haha! De tomma skepporna kan man ju alltid fylla med dekorativa karameller. Fast jag undrar hur långvariga de blir här hemma...

I eftermiddag hejar vi på de svenska fotbollsdamerna, som är i EM-kvartsfinal; heja heja! Fast stackars er som måste springa i värmen...

Päft, så varmt!

Just som man trodde att värmen nått sin topp, så blev det ännu varmare. I "Glesbygd" har vi päftat hela dagen och druckit mängder med iste. Den här semestern kan man verkligen inte klaga på att den har regnat bort. Och imorgon ska det visst bli ÄNNU varmare...

Orkar vi, så trotsar vi värmen under morgondagen och tar en tur till antik- och samlarmarknaden i Degeberga. Ytterligare en utmaning att trotsa blir i så fall det faktum att AC:n i bilen har lagt av. Päft, som sagt...

Zinnia

Mina frösådda zinnior i det gamla trätråget har minsann piggnat till rejält efter vattning flera kvällar i rad. Lite gula blad nertill på stjälkarna här och där kan jag stå ut med.

Jag är vanligtvis lite sjåpig med starka färger som orange och rött i trädgården, men nere i köksträdgården tycker jag det är riktigt roligt med lite färg. Frösådd är ju egentligen inte heller min grej; här har jag inte tagit det minsta hänsyn till plantavstånd och annat trams, utan har fläskat på rejält med hela fröpåsen i ett och samma tråg. Det gick det med!

Tanken när jag sådde dem var att jag skulle kunna gå ner till köksträdgården och plocka små blombuketter i sommar, men nu tycker jag nog nästan att just de här blommorna är vackrast där de står. Fast jag har sått kranskragar i en av mina pallkragar också, så blommor att plocka kan det ju bli på annat håll. Om inte annat så väntar jag på att få plocka min första bukett luktärter snart.

Vintage

Under ett besök i Malmö under gårdagen fick jag tillfälle att titta in på Myrornas fantastiska butik på Ystadvägen. Det är väldigt sällan jag intresserar mig för begagnade kläder, men alltid när jag kommer till just den här butiken så vaknar mina Elsa Billgren-instinkter och jag fullkomligt frossar bland alla härliga secondhand-kläder och läckra accessoarer. Den gamla fabrikslokalen är stor men otroligt välordnad. Atmosfären här inger nästan en känsla av att man strosar runt i en bohemiskt chic vintage-boutique i Paris eller New York. Så läckert! Att pengarna man handlar för här går till välgörenhet känns som en fin bonus. 

En grön kjol i 50-talsstil (förvisso i en nutida klädkedjas tappning) med vita prickar och stor rosett måste ju alla grönälskande fröknar ha! Tänk om jag hade kunnat gå i högklackat, vilka matchande fynd jag kunde ha gjort då... 

Oljekanna och samlarmarknad

När vi var i Västmanland hann vi med en och annan loppis, både på väg dit, på plats och på väg hem. På ett ställe snubblade jag över en härligt ärggrön oljekanna, som nu pryder sin plats i köksträdgården. Just de där gröna kannorna brukar tinga orimliga priser på antik- och samlarmarknader, men det visste man nog inte på just den där loppisen...

Antik- och samlarmarknader brukar i och för sig vara riktigt trevliga, även om priserna gör att man inte handlar så mycket. Men det är lite som att gå på museum och titta på roliga gamla saker, vilket inte heller är så tokigt. Och klämma och drömma kostar ju ingenting!

Här är två tips om ni vill besöka samlarmarknader i östra Skåne i sommar: Degeberga söndagen den 21/7 och Broby söndagen den 4/8. Har ni nära till Småland kan Markaryd söndagen den 25/8 också vara ett alternativ. De brukar dra igång redan tidigt på morgonen.

Pilstaket och fågelbo

På byns finaste (och numera enda) blomsteraffär kan man hitta mycket trevligt. Som idag, när jag cyklade hem därifrån med två 1-meter långa pilstaket att ha som kant mot hallonrabatten. Jag älskar pil, och när man kan köpa så här fina färdiga sektioner för ynka 79 kronor, så känns det inte ens värt besväret att göra dem själv. 

Jag köpte också med mig tre rostiga små ägg, som jag gjorde ett bo till av gamla kvistar och torkat gräs vid foten av en stubbe i hallonrabatten. Så fina! 

Nu grunnar jag som bäst på om jag inte skulle kunna ha sådana där flätade pilsektioner på fler ställen i trädgården. Det ser ju genast så himla ordnat ut!

Verktygslåda och vykort

Jag fick en tidig födelsedagspresent under helgen. Min kusin och faster är alltid så påhittiga, och den här gången hade de fyllt en grön verktygslåda med ljuvligt rosa pelargoner. Så läckert, och så passande för en fröken som är galen i grönt!

I brevlådan idag låg ett vykort från Annika A i Göteborg, som skrev att hon läst reportaget om vårt hem i Söndagsbilagan förra helgen och att hon tyckte så mycket om huset och de val vi gjort i livet. Det känns fantastiskt att någon vi inte känner har tagit sig tid att skriva några rader, bara så där. Om du läser det här blogginlägget Annika, så ska du veta att vi verkligen blev glada. Tusen tack!

Västmanland och hem igen

Efter två schemalagda inlägg bloggar jag nu "live" igen. Maken och jag har varit på minisemester i vackra Västmanland, där jag har min söta farmor. Helgen har bjudit på både kära möten, härligt sommarväder, god mat, vackra miljöer och fina loppisfynd. Jag önskar ofta att vi bodde närmre, så att man kunde slinka över på en kopp kaffe och en pratstund på Fammes balkong lite oftare. Och kanske en köttbulle eller två...

Nu är vi hemma i "Glesbygd" igen, och nog kände jag att min trädgård har saknat mig. Köksträdgården såg hängig ut, och zinniorna som jag planterade i det stora trätråget undrar jag om det går att återuppliva överhuvudtaget. Bättre har det nog gått för mina krukor, som jag var klok nog att bära över till min kära granne. Bäst jag tassar över och tittar!

Vår äldsta rabatt

Vi började jobba på allvar med vår vildvuxna gamla trädgård sommaren 2009. Innan dess hade vi mest ägnat tid åt att göra huset beboeligt, och vi helgpendlade fortfarande mellan "Storstad" och "Glesbygd" och hade begränsat med tid att lägga ner. 

När det väl var dags att ta tag i trädgården började vi på det ställe som kändes mest naturligt; på södersidan av huset, där vi har vår huvudsakliga utesittplats. Mellan oss och grannen i söder växte syrener, doftschersmin och andra buskar i en enda salig röra. Många av dem var helt muterade, och mitt i allt stod två stackars gamla plommonträd, som fullkomligt höll på att kvävas av den övriga vegetationen. Efter att maken hade gått loss rejält med röjsågen, så kunde jag börja gräva ur och fundera på plantering. Jag, som inte kunde ett dugg om växter och trädgård, och knappt kunde se skillnad på en tulpan och en pelargon!

Jag botaniserade i timmar på olika plantskolor; läste på lapparna på alla växter och valde därefter ut sådant som jag gillade. Maken, som är uppväxt med trädgård och som hade en egen liten täppa utanför sin lägenhet när vi träffades, kom också med en del växtförslag. Det blev jättedaggkåpa, hostor och fräken till en början, men vartefter har det hamnat andra växter här också. Nu, några år senare när allt har växt ihop, så har det blivit riktigt bra!

Badkrukan Siw har fått flytta hit tillsammans med sin zinkbalja, och i ett av plommonträden hänger ett fint vindspel som jag fick i födelsedagspresent av mina fina väninnor A och A förra året. Tänk att de valde en grön kula, hihi! 

Till höger om plommonträden klippte vi också fram en stor ask (till höger i bild), som visade sig vara superfin. Härligt med gamla träd i en trädgård! 

Vid foten av asken sitter ytterligare en rugguggla och kikar fram. Det börjar bli många ugglor på Solhäll!

Lupinerna blir fler och fler för varje år. Tillsammans med några stenar och ett mini-fågelbad bildas ett fint litet blickfång.

Som ni ser är det ingen speciellt blommig rabatt, men just det gör den här kanten av trädgården väldigt vilsam och naturlig. Jag gillar hur de olika bladformerna och nyanserna av grönt liksom bara bildar en skön harmoni. Inte så illa, med tanke på hur oplanerat den här rabatten har kommit till!

Vem var du, Constance?

Tänk att få en ros uppkallad efter sig! Vem var hon egentligen, den där Constance Spry? Det har jag grunnat på i några dagar nu, så det är nog dags för en googling. 

På brittiska Wikipedia läser jag att hon föddes i England 1886 och att hon gjorde många olika saker i sitt liv. När hon sedan blev florist orsakade hon en sensation med sina utsökta arrangemang i ett skyltfönster hos en apotekare. Tydligen gillade hon att rota runt på vindar och i källare, på jakt efter roliga och annorlunda saker att arrangera sina blommor i (låter som en dam helt i min smak!), och när hon öppnade sin egen blomsteraffär var efterfrågan så stor att hon fick anställa SJUTTIO personer för att hinna med alla förfrågningar! Senare skrev hon bästsäljande trädgårds- och kokböcker, och arrangerade blomsterdekorationer för mer än ett kungligt bröllop och till Elizabeth II:s kröning i Westminster Abbey. 

Constance bidrog  i allra högsta grad till att göra rosen populär i England i modern tid, och när den kände rosodlaren David Austen presenterade sin första egna ros 1961, så döpte han den passande nog efter henne. Sorgligt nog fick Constance aldrig uppleva det, för året innan halkade hon i trappan på godset Winkfield Place och trillade så illa att hon dog. Hennes sista ord lär ha varit: "Någon annan kan göra det här arrangemanget."

Det var väl en historia som heter duga! 

Saker på lut

Dagens projekt har varit att slipa och luta av den gamla dörren, som vi hittade på vinden tidigare i våras. Förmodligen är det originaldörren till badrummet, och tanken är att den ska sättas tillbaka där. Vi har ju sådan tur att måtten på dörren stämmer exakt med den redan befintliga dörrkarmen, så förhoppningsvis blir det en hyfsat lätt match att få den på plats. Fast det överlåter vi nog åt hantverkarna, när de kommer tillbaka efter semestern.

På väg till mataffären åker man förbi ett av byns flera Second Hand-ställen, och i fönstret skådade jag en uggla i betong. Vi fick naturligtvis stanna bilen, och för det makalösa fyndpriset av 15 kronor så har ugglan nu flyttat in i vår trädgård. Man kan aldrig få för många ugglor!

Annars är jag mest imponerad över att jag har lyckats hålla mig ifrån plantskolan idag, trots att jag har tomt utrymme i en ny rabatt. Jag känner mig rentav riktigt sansad! Kanske går jag mot alla mina principer den här gången och tänker till lite grann innan jag kastar mig i bilen och kör iväg, haha!

Djungelportal

Ljuva Constance Spry har kommit i jorden idag. Igår började jag rensa upp en bit av kanten längs moraset (den djungelliknande och ännu så länge helt otuktade delen av vår trädgård) för att göra plats för en portal, som vi köpte redan tidigare i sommar. Vår tanke har hela tiden varit att göra en liten nergång och en stig genom moraset, som leder upp på andra sidan. Någon stig har vi inte än, men nu har vi iallafall bestämt var den ska börja (eller sluta). Och så fick min lilla ros ett alldeles utmärkt ställe att klättra på.

Var portalen ligger i förhållande till köksträdgården kan ni se på bilderna här nedanför. Buskarna nederst på nästa bild är rosentry, som jag har grävt upp på ett annat ställe och planterat om. De ser lite malätna ut, men tar sig förhoppningsvis. Busken i "snibben" har jag ingen aning om vad det är (den fanns redan här), men maken kom med en klok idé att låta den bli en del av den nya rabatten. Jag gillar när kanten blir lite böljande, så där.

Till vänster om portalen växer en hassel, som jag har format till lite grann. Vad vi ska fylla på med framför den återstår att se, men skuggtåliga perenner av något slag blir det nog. 

Sen ska det till någon form av plattsättning i själva portalöppningen och mer natursten. Som ni ser på bilderna går det att fortsätta gräva ut rabattkanten, både åt höger och vänster. Det finns också hur mycket som helst att rensa upp bakåt, in mot moraset. Men det får bli en annan gång, när andan faller på. I vår trädgård idkar vi "några meter i taget"-principen!

Kunglig fägring

Grannast i trädgården just nu är utan tvekan albarosen Drottningen av Danmark (Königin von Dänemark). Hon blommar och blommar och är så där perfekt fyllig och rund i formen, som man önskar att alla ens buskrosor ska vara. Ruggugglorna på pinne gör stora ögon!

Efter ett jag-hade-ju-ändå-vägarna-förbi-besök på Växtmästaren i Osby idag har äntligen en Constance Spry hittat till Solhäll. Jag har varit smått på jakt efter denna ljuva Austin-ros flera somrar i rad, men har aldrig lyckats hitta någon när jag har haft storslagna planer för var jag kan plantera en. Nu när jag inte har någon som helst plan för var jag ska plantera den, så hittade jag naturligtvis ett enda jättefint exemplar, som fullkomligt stod där och ropade mitt namn. 

Ja, ja, att hitta den perfekta platsen blir ju ett angenämt problem. Och att böka i jorden och gräva ut rabatter på nya ställen i trädgården är ju liksom nästan det jag gör bäst. Hoppas att jag vaknar med lite  extra mycket GHD imorgon...

Trädgårdsklubb

Åh, vilket härligt besök jag har haft på Solhäll idag! Punktligt vid 14-snåret svängde bloggtjejerna Marina, Tamara och Karin in på uppfarten, och bara några minuter tidigare hade min kära granne Jessica traskat ner de få metrarna från sitt hus längre upp i backen. Det blev ett kärt återseende, eftersom vi fått tillfälle att träffas flera gånger tidigare under de senaste åren. Det är minsann en härlig liten trädgårdsklubb vi bildar!

För övrigt tror jag det har varit årets varmaste dag. Stundtals har det känts som om hjärnan kokar i skallen. Men klagar gör jag inte, för trots att man blir luddig i skallen och svettig bara av att sitta och tänka, så tycker jag faktiskt att det är rätt gött!

När dagen svalnar ska jag tassa ut i trädgården och plantera alla fina växter som tjejerna hade med sig idag. Tack ska ni ha! Jag ser redan fram emot vår nästa träff, som om inte förr blir på Bäckaskogs trädgårdsdag den 25 augusti. Kanske finns det fler trädgårdsnördar där ute som vill ansluta?

Expressen Söndag

Så var man linslus igen. På förmiddagen, när jag och min kära granne J stod och rotade som bäst bland skatterna på byns egen skrotåtervinning, ringde mina föräldrar och meddelade att reportaget som Frida Ekman och Katarina Hörlin gjorde med oss redan i mars är publicerat i Expressen Söndag idag. Läskigt och roligt på samma gång! 

Katarina var verkligen en rutinerad skribent, som kunde tolka mitt svammel över telefon på rätt sätt och få ihop en text av det. Och att se sitt eget hem genom en annan betraktares kameralins är onekligen spännande; Fridas bilder blev jättefina.

Vilka fynd jag gjorde på skrotloppisen får bli ett eget inlägg en annan dag.

Barfotakväll

En underbar sommardag går mot sitt slut, men ännu ett par timmar kan man njuta av en likaledes underbar sommarkväll. Dagar som dessa drar man sig för att gå in. Lycka är att få tassa barfota i gräset och kvällsvattna lite i trädgården. Sällan njuter jag som då!

Rosa ölandstok

Idag planterade vi en rad om 5 stycken rosa ölandstok (potentilla fruticosa) vid sidan av vår nya entrégång på baksidan. De står lite grann i mitten av själva svängen, med en öppning in till gräsmattan precis nedanför trappan och en vid ladan, så att man fortfarande kan gå ner i trädgården utan att behöva gå runt hela huset. 

Buskarna kommer från två olika plantskolor, eftersom det inte fanns tillräckligt många plantor där vi handlade först. De tre mittersta buskarna är av sorten Pink Queen och de yttersta är av sorten Lovely Pink. I nuläget är de lite olika i växten, men det jämnar nog ut sig framöver. 

Att valet föll på just ölandstok baserar sig på flera olika anledningar. Den rosablommande sorten är riktigt fin; vi har redan två sådana buskar i anslutning till källartrappan på andra sidan "smatten". Buskarna blir lagom höga och går att klippa till lite som man vill ha dem. Sen är det väldigt stenig mark här, och just ölandstok brukar tåla ganska karga omständigheter utan att klaga för mycket. Vi får hoppas att det stämmer in även på de här exemplaren!

Sitta stilla?

Jag är egentligen en människa som är ganska lat av naturen. Jag älskar att ligga i sängen och dra mig hur länge som helst om morgnarna, häcka i soffan och zappa mellan TV-kanalerna och sitta på verandan och slöbläddra i en tidning över en kopp kaffe. Men när jag är i trädgården händer något märkligt: Jag kan för mitt liv inte sitta stilla, utan fladdrar runt lite överallt och påtar, fixar, klipper och trixar. Vad kan det vara för syndrom, månntro? Garden Hyperactivity Disorder? Någon som känner igen sig?

Fast idag har jag faktiskt chockerat mig själv genom att sitta stilla och läsa nästan en hel halvtimme i däckstolen på bilden. (Nya numret av "Allt om trädgård" kom i brevlådan idag.) Sen grävde jag lite på ett ställe, la nytt grus på ett annat ställe, drog ogräs i köksträdgården, klippte bort några vissna rosor, skurade källartrappen och målade två vindskivor. 

Sen kom regnet, och nu sitter jag i soffan utan några som helst problem att vara passiv och göra ingenting. Garden Hyperactivity Disorder, som sagt...

Färdig entrégång

Prick klockan 07.00 imorse vaknade vi av att hantverkarna körde in på uppfarten och lastade av grus, som de fyllde igen hålet runt trappen med. De gjorde ett himla snyggt jobb, och vi ville inte vara sämre, utan beslutade oss för att fixa till entrégången som går runt hörnet med kantsten och naturgrus. Meddetsamma, pronto, omedelbart och bums!

Som vanligt gick vi särdeles ovetenskapligt tillväga, men det är liksom inte vår grej att hålla på och mäta och greja. Resultatet blev ändå riktigt bra! Naturgrus hade vi kvar i vår hög på uppfarten, och kantsten handlade vi för en extremt billig penning hos en trädgårdsanläggare i byn. Det är makalöst så prydligt det blir med grus! Mot husgrunden blir det nog en rad med natursten. (För det har vi ju som bekant mängder av!)

För att göra avståndet upp till det första trappsteget lite lägre, så lade vi 2,5 rader med kantsten nedanför. Fotskrapan är gjord i gjutjärn och är inhandlad på Trästället i Skyrup. (På bilderna är trappen så nyskurad, så att den inte riktigt hunnit torka i skarvarna.)

På den sida stenkanten som vetter mot gräsmattan (eller vad som är kvar av den...) ska vi fylla ut med jord och pilla ner lite gräsfrön. Tanken är att det inte ska bli så krångligt att klippa gräset på den här sidan, om gräs och kant ligger på samma nivå. Gräva ner stenen längre var tyvärr inget alternativ, då marken här är stenhård och utjämnad en gång i tiden med sten och grus, men eftersom tomten ändå sluttar neråt så fungerar det bra att fylla på med lite ny jord.

Symaskinsbordet får hänga med ett tag till. Maken tycker det är lite malplacerat, men jag tycker det är lite charmigt välkomnande. Och så kan man ju ha blommor och fina saker på det!

Planen är att vi ska lägga grus på hela uppfarten framöver, men just nu har vi fuskat lite grann och bara lagt en liten bit. Dels är det vansinnigt jobbigt att skala bort den översta marksvålen (allra helst nu när den är stel av allt betongvatten som har runnit ut under blandaren som har stått här), dels är det inte mycket grus kvar i högen. 

Det får bli "to be continued" på det här projektet, helt enkelt.