Snöbollsbuske och trädgårdsmöbler

När snöbollsbusken (snöbollsträdet är en mer riktig beskrivning) blommar på södersidan av huset är den verkligen trädgårdens piece de resistance, och det gör den nu, tadaaa! Det är samma buske som vi har ljusslingan i till advent. (Den tog maken för övrigt ner typ första maj, fast ni kan vara lugna; den har faktiskt inte varit tänd sedan trettondagen.)

Gräset är nyklippt och fint, och den där härliga parkkänslan infinner sig om man kisar lite. Som ni ser har vi ett mischmasch av trädgårdsmöbler ute i år. Det är värdelöst att ha trädgårdsmöblerna direkt på gräsmattan, för vi bara sitter sönder dem. Planen var att vi skulle låta göra en fin stensättning här under vårvintern, så att den var färdig att ta i bruk nu i maj. Det är den inte... Men det är fortfarande en plan.

Värmebölja

Om vi tyckte det var varmt förra veckan, så var det ingenting mot hur den här veckan har börjat. Vi har haft över 26 grader och blåsigt idag; de mest ljuvligt ljumma vindar man kan tänka sig. Det är nästan bara Medelhavet som saknas, liksom.

Kvällar som dessa vill man aldrig gå inomhus, aldrig gå och lägga sig. Bara vara. Och tänk, det är faktiskt fortfarande bara maj. Iallafall en liten stund till.

Söndag i Landskrona

För andra året i rad hade vi en liten gathering i Landskrona med mannens familj, som annars är utspridda på så olika ställen som Malmö, Västra Frölunda och Los Angeles. Smarrig brunch på Hotell Öresund stod först på schemat, och sedan en liten promenad i de vackra omgivningarna.

Vi promenerade över vallgraven till Citadellet, som Kristian III av Danmark lät uppföra  på 1500-talet. En sådan här grind skulle man ha hemma, hihi!

När Skåne blev svenskt på 1600-talet blev fästningen svensk, och på 1800-talet tjänstgjorde fästningen som fängelse. Så sent som 1940 var det här en tvångsarbetsanstalt för kvinnor, och under andra världskriget använde militären sedan fästningen för att bevaka kustremsan mot det ockuperade Danmark. Dramatisk historik, får man säga.

På citadellområdet hittade jag den här härliga (om än inte så historiska) samling av vattenkannor. Det var väl en himla kul idé!

Längs vallgraven vid Citadellet ligger Sveriges äldsta kolonistugeområde. Vilket litet paradis mitt i stan! Undrar just vad en stuga kostar här?

På strandpromenaden har man utsikt ut mot Ven. Tänk, där har jag aldrig varit, fast jag har bott i Skåne i snart 25 år. Kanske får det bli en av sommarens utflykter.

Landskronaborna poserade tålmodigt framför kameran.

Jag hade mitt fasta 35-millimetersobjektiv på kameran idag, eftersom det väger en sisådär 4-5 gånger mindre än 140-millimetersobjektivet. Det var riktigt behändigt får jag säga, och får säkert hänga med på fler utflykter i sommar. 

Att tanka inspiration

Jodå, det blev en tur till Malmö Garden Show idag. Att komma till Slottsparken är alltid lika trevligt; den här delen av parken sköts av John Taylor och går att besöka precis när man vill. Ljuvliga rabatter!

I själva utställningsdelen har man skapat visningsträdgårdar. Vad sägs om en bokstavligt talat rosbeklädd uteplats? Här blev jag lite sugen på att gå och lägga mig och ta en tupplur, hihi!

Somliga trädgårdar är lite mer strikta, andra är naturligt rufsiga, och några är en blandning av både och. En tjusig marmorbyst i en otuktad rabatt var ett fint inslag.

Och en trädgårdsdamm behöver ju egentligen inte vara större än så här; en liten stenkälla i anslutning till en cafémöbel. Så här skulle jag kunna tänka mig att ha det hemma. 

Det finns även utställningsbalkonger att låta sig inspireras av. Min favorit var nog den här, med sand från stranden och ljuvliga pelargoner. "Havsnära" heter den, och är skapad av Mona Johansson. Här hade man ju kunnat tänka sig att sitta med en god bok med tårna i sanden.

Och så gillade jag "Mossigt men inte mossigt" av Minna Mercke Schmidt och Niklas Vestin, som är en härlig mix av vintagesaker och blommor i jättefin färgskala. De fina gamla pardörrarna gör ju absolut sitt till för känslan.

Smultron kan man odla även på balkong, och gamla trälådor är ju aldrig fel.

Uppe vid Mölleplatsen hittar man växtmarknaden, och på vägen dit dreglade jag lite över den här underbara kanariegula magnolian. Jag stod och tittade på en sådan på Växtmästaren i Osby häromdagen och dreglade lika mycket då. Och jag som inte brukar titta på gula blommor... 

På marknaden tyglade jag mitt ha-begär riktigt rejält, ska jag säga. Vilket fantastiskt utbud av växter, och vilken fantastisk kvalitet på allting! Inte så billigt precis, men mycket kändes ändå prisvärt. Jag köpte iallafall en fin variant av årets perenn 'sedum', mer känd som liten kärleksört. Den är så vackert silvergrön med lila inslag, och jag tror att den ska få fortsätta bo i kruka ett tag.

Ludvigsdals gård sålde fantastiskt vackra gåshalsar i trä på armeringspinne med strykande åtgång. En av dem fick följa med hem till mig. Tänker att det kan bli ett roligt inslag i någon rabatt i sommar, med en gås som sticker upp huvudet i det gröna. Man kan ju trycka ner den så att pinnen inte syns.

Varmt var det idag, och mycket folk var det naturligtvis också. Det känns som om Malmö Garden Show har expanderat ännu mer sedan förra året. Det är dock helt klart en trädgårdsmässa värd namnet, och om ni inte har något annat för er imorgon (och bor i krokarna), så tycker jag ni ska åka hit. Och det bästa av allt är att det är gratis! Ja, så länge man inte handlar en massa...

Malmö Garden Show 2016

I helgen går Malmö Garden Show av stapeln; Skånes svar på Englands Chelsea Flower Show, om än i mindre skala. Det vill man ju helst inte missa, så jag tänker mig nog en utflykt dit under morgondagen. (Om jag inte är alltför trött och tjurig när jag vaknar, vill säga. Det är ju trots allt betygstider...)

Kanske vi ses där i vimlet? Jag är hon med kamera i ena handen och mängder med shoppingkassar i den andra, hihi! Om du vill läsa mitt blogginlägg från förra årets garden show, så hittar du det om du klickar HÄR. Trevlig helg, kära vänner!

Tomatpedagogik och lite till

Idag kom maken hem med en påse tomatplantor från skolan där han arbetar. Plantorna är odlade i ett växthus som finns på skolans NO-avdelning, och att lära sig odlingens ädla konst är ett projekt som eleverna i åk 6 har varje år. Inför varje sommalov säljs de plantor som blir över, och pengarna de inbringar går till att finansiera projektet nästa år. Är det inte makalös pedagogik, så säg?

Nu samsas fem nyplanterade tomatplantor i växthuset, tillsammans med gurkplantorna och melonplantan jag köpte på Blomsterlandet i lördags och två paprikaplantor från Strömsborgs handelsträdgård, som jag plockade upp igår på väg hem från jobbet. 

Det bästa med att ha grus inne i växthuset är att man kan dra in slangen och vattna i krukorna. Det gör liksom ingenting om det rinner ut på "golvet" då. För luftfuktighetens skull har jag även ställt in en damejeanne med vatten. Det behövs i synnerhet nu, när det är så himla varmt om dagarna.

På hyllan sitter Flora Fröjd (ja, hon har sagt att hon heter så!) och bevakar så att allt växer som det ska. Min egen lilla fruktbarhetsgudinna, som jag tillber varje gång jag är i växthuset, hihi!

Mitt lilla bonsai-träd (som är en liten självsådd mirabell) är nyfriserat för säsongen, och på marken står en liten blodbok-planta som jag har fått av bästa grannen. Det är inte så stort än, men vackert i färgen redan.  Kanske får det stanna i sin kruka, kanske planterar jag ut det och låter det växa sig stort. Lövverket är så skirt att det nästan inte syns på bild.

Nu är växthusåret 2016 på gång, minsann! Lite så där lagom, som passar mig utmärkt. Snart ska jag ta mig an pallkragarna också. Det blir lite så där lagom där också, men spenat, sallad, sockerärter och lite morötter får det iallafall bli. Och kanske någon mer tomat från det där makalösa växthusprojektet på makens skola, om det blir några över.

Nelly Moser is back!

Som över en natt blommar min 'Nelly Moser'-klematis mot väggen på framsidan. Växtkraften är verkligen makalös just nu, för bara härom veckan såg den alldeles torr och tråkig ut, och jag hade börjat undra om den hade överlevt vintern överhuvudtaget. Och så hux flux detta!

Det är inte bara färgerna som är iögonfallande; blommans pistill är som ett konstverk i sig. Eller som en havsanemon med vajande tentakler. Jag kan nästan inte se mig mätt!

Och det bästa av allt är att det finns mängder av knoppar kvar, som bara väntar på att slå ut. Nelly Moser is back!

Magnus, var är du?

Perennerna i mina rabatter växer så det knakar, och nu när flera av dem börjar få några år på nacken fyller de ut väldans fint. Men på hörnet på södersidan gapar det ett stort tomt "hål" med bar jord. Den röda solhatten 'Magnus', ett av förra årets paradnummer, lyser med sin frånvaro.

Är det så att han är lite kinkig och svårövervintrad, den där killen? Kanske man får se honom som en 1-åring och köpa nya? För 'Magnus' vill man ju inte vara utan!

Gräva om och gräva nytt

Igår eftermiddag fick jag ett ryck och skar av en rejäl bit gräsmattekant längs min relativt nygrävda rabatt framför kastanjestaketet. Trots att jag har vattnat duktigt, så har spansknävorna jag planterade för ett par veckor sedan inte riktigt tagit sig. Jag misstänkte att gräset "snodde" det mesta av vattnet, och när jag grävde upp en planta så visade det sig mycket riktigt att den var alldeles torr kring rötterna. Bäst att gräva bort mer gräs, med andra ord. Sen planterade jag om alla plantor, vattnade rejält i groparna och fjäskade lite extra med ny jord och kogödsel. Hoppas de tar sig.

När jag ändå stod där med jord upp till hårfästet (förstår inte riktigt hur jag lyckas med det, men så blir det varje gång jag gräver) passade jag på att gräva en rabatt även till vänster om ingången. Där planterade jag några rosor och en näva som jag hade satt i en av pallkragarna över vintern.

Sist men inte minst körde jag ner några skottkärror sten, som jag lade som kant mot gräset. Jag valde stenar som var platta på ovansidan, så att det ska gå lättare att köra gräsklipparen längs kanten. Nu ser det nästan fånigt prydligt ut, men det där brukar ge sig när gräset växer tillbaka mot stenarna.

Det återstår att se om (när) jag hittar på något med själva ingången. Den där lilla gräsplätten som är kvar gör ju ingen människa lycklig. Det kanske får bli en liten stensättning här, eller åtminstone en extra gångplatta. Och kanske det vore trevligt att göra någon slags portal som ramar in hela ingången. Ska man våga sig på att snickra ihop något på egen hand? Det där tål ju att tänkas på...

Nog känner jag mig lite stel i ryggen idag; det där med ergonomi är inte min starka sida... Men det är ju så roligt att gräva! 

Härlig sommarsöndag

Vilken härlig dag vi har haft i "Glesbygd"! Sommarvarma temperaturer, sol och fläktande ljumma vindar. En härlig sommarsöndag, helt enkelt. Jag var ute och bökade i trädgården när bästa grannen tittade över och meddelade att hon skulle köra en sväng till Oppmanna plantskola, som ligger utanför Arkelstorp norr om Kristianstad. Behöver jag berätta att hon fick sällskap dit? Nej, jag tänkte väl det.

Som synes fick ett helt gäng sommarblommor hänga med hem. Jätteverbenan ska ut i någon rabatt, men de andra plantorna har jag planterat i krukor och placerat ut lite här och där. Två plantor snötörel 'Diamond Frost' får bo i en stor grön plåtkruka som jag redan hade i ladan. Jag hade en gurkplanta i den förra sommaren, så den har redan hål i botten.

Sen ägnade jag resten åt eftermiddagen och en bra bit in på kvällen åt att gräva. Rabatten framför kastanjestaketet blev lite djupare och fick en stenkant mot gräset, och jag grävde ner några övervintrade rosor framför staketet på andra sidan ingången. Jag ska fixa till några bilder, så får ni se imorgon!

Gurka, melon och lite till

Jag volonterade att köra maken till tåget i Hässleholm före lunch. Dels för att jag är en god hustru, dels med baktanken att stationen bara ligger ett "pärakast" från Blomsterlandet. Nu har jag två gurkplantor och en melonplanta i växthuset, minsann. Tänk, jag ODLAR faktiskt, hihi!

Jag köpte några jordgubbsplantor som jag pillade ner med lite säckväv i en loppisampel och hängde i växthustaket. Vi har förvisso redan ett litet jordgubbsland i köksträdgården, men jag tänkte göra ett litet experiment och se hur mycket jordgubbar det blir på ett ställe som inte fåglarna kommer åt. 

Jag trodde att jag köpte ett jättebilligt olivträd, men det visade sig vara en liten salix. "I am Oliver" står det på etiketten, och nog lurade den mig iallafall, haha! (Fast det är å andra sidan inte så svårt.) Härdig utomhus ner till -30 grader låter som något jag borde klara av.

Jag planterade den i en terracottakruka, som jag ställde i den gamla brandpumpen. (Ett av alla mina fynd från skroten.) Flyttbara träd är ju himla bra.

Hängsälgen i krukan vid kökstrappan (som uppenbarligen också klarat att stå kvar ute hela vintern) fick några lobelia-kompisar längs krukkanten. Det hade jag förra året med, och det blev väldans trevligt. 

Eftermiddagsvädret har varit ljuvligt, och om väderleksrapporten stämmer har vi ännu varmare dagar att vänta. Hurra, säger jag! Vår bästa tid är onekligen nu.

Trätråg från Tranås

När det gäller ett bra fynd är jag är som jätten Argos. Ni vet, han killen med 100 ögon i den grekiska mytologin, som alltid hade ögonen med sig. Allt som behövdes idag var en kvart över mellan två aktiviteter i Tranås på vår fortsatta studieresa, och så var jag hux flux ägare till ett gammalt trätråg. En antikaffär mitt i stan hade en stor Allt-ska-bort-skylt i fönstret, och sånt kan man ju inte motstå. 

Mina kollegor börjar bli luttrade när det gäller mig och alla mina knasiga infall. Stor buss hade vi ju också, så hemtransporten var minsann inget problem. Och till mitt försvar kan jag säga att en av mina lika loppistokiga kollegor hade en hel del otympliga grejer med sig hem, hon också.

Jag ska nog hitta på något kul med tråget nere i köksträdgården, så i väntan på den ultimata planen så slängde jag in det i växthuset. Användningområdet brukar liksom lösa sig, förr eller senare. Det vet vi ju sedan tidigare, eller hur? 

On the road

Det här ljuvliga trädet i Osby lämnade jag och mina kollegor bakom oss imorse. Med buss har vi rest genom stora delar av Småland med stopp för studiebesök på flera ställen. En synnerligen inspirerande och trevlig dag!

Nu sitter jag på ett hotell i en liten stad någonstans i ovan nämnda landskap. Imorgon väntar en ny intensiv dag med späckat schema, men först väntar en god middag i gott sällskap. Så trevligt att vara ute på vift när man har så trevliga kollegor som jag!

Tête à tête

Är det tantvarning om man helt plötsligt kommer på sig själv med att gilla nejlikor? Kanske det, men i så fall vill jag gärna vara tant! På min lokala mataffär nere på byn hittade jag de här ljuva små liven. Tête à tête stod det på etiketten, och nog sitter det mängder av knoppar sida vid sida.

Tre plantor köpte jag, som jag sedan stoppade ner i den gamla järngrytan på bordet på norrsidan. Blommorna är så vackra i både färg och form; nästan som små karameller. Och så kändes det himla skönt att äntligen bli av med de vissna påskliljorna som har stått i grytan ända fram till nu.

Hur länge står trädgårdsnejlikor i kruka, månntro? Hon är ju novis på nejlikor, den här tanten! "Lång hållbarhet", står det när jag googlar. Hoppas Internet har rätt!

Försommarkväll

Lite oväntat förvandlades en i övrigt ganska kylslagen tisdag till en riktigt skön försommarkväll, med sol och riktigt varm temperatur. När jag kom hem från jobbet passade jag på att vara ute och njuta i 1,5 timme. Härligt när solen silar genom äppelträdets blombeklädda grenar och världen plötsligt är grön!

Även om det har regnat lite grann de senaste dagarna, så har det inte kommit tillräckligt mycket på de nysådda krassefröna i slänten nere i köksträdgården. Jag drog ut slangen och vattnade på rejält. (De gröna prickarna är inte krasse, utan frön från träden.) Här har för övrigt min loppisbänk hamnat, iallafall för tillfället. Den är nog mer charmig än vad den är hållbar, hihi! Man får sitta med andakt.

Plåtkorpen har jag placerat på den avsågade stubben nere i moraset. Den blev riktigt kul där! De gröna lianerna som klättrar upp på stammen är humle. Kanske gräver jag upp den och gör en riktig humlestör någonstans istället. Kanske inte...

Utanför växthuset står en liten pall, som maken hittade under ett snabbt besök på en veteranmarknad på campingen i grannbyn i lördags. Vi gjorde ett snabbt stopp där när vi kom från tippen och hade varit och lämnat tillbaka släpet. Nu när vi har slängt så mycket kan vi ju fylla på med ny bråte, hihi!

Innan jag drog in slangen i källaren igen, så satt jag här på hörnan och filosoferade en stund. (Känner du igen stolen, Tamara?) Jag klippte gräsmattan för andra gången i helgen, vilket ger den där härligt prydliga parkkänslan som jag tycker är så skön. 

När vi vaknar imorgon är vi halvvägs in i arbetsveckan. Igen... Kan någon förklara var tiden tar vägen just nu? Jag hinner inte riktigt med.

Gräddbollehållare

Inte så sällan kommer jag hem med de mest märkliga saker. (Men det vet ni ju redan.) Ofta hittar jag sådant som jag inte vet vad det är och som jag inte vet vad jag ska ha det till. Men helt plötsligt kommer man på vad det är man har köpt. Som här: En gräddbollehållare! Att jag inte såg det direkt! 

Som om de där gräddbollarna brukar bli tillräckligt långlivade här hemma för att behöva just en sån... 

P.S. Här i Skåne heter det för övrigt gräddBULLar, men det låtsas jag att jag inte vet om. Är man upplänning så är man, trots alla dessa år i sydsvensk exil. Jag säger ostKROKar också! D.S. 

Pigge Lunk

Vid 9-snåret imorse fick vi finbesök i trädgården. Det var en liten igelkott som fnattade runt i rabattkanten i jakt på något mumsigt att äta till frukost. Jag såg honom från köksfönstret och tassade ut iförd tofflor och nattlinne med kameran i högsta hugg. "Kan du inte sitta still en stund?" frågade jag med min allra snällaste röst, och då gjorde han det för en stund. (Jag tror nästan att jag ser min egen reflektion, där i hans glittriga öga!) Sen pinnade han in i buskarna och försvann.

Jag vill tro att det var Pigge Lunk som var här på besök. Ni vet, igelkotten från 70-talets barnbok/barnskiva med texter av Gösta Knutsson, om den lille igelkotten som bodde hos Bullgumman och Bullgubben på gården Rundhult. "Pigge, Pigge, Pigge Lunk. Han har taggar på sin rygg. Sticker dig om du är stygg. Men om du är riktigt, riktigt snäll, så kan du nog försiktigt klappa Pigge, Pigge Lunk." Åh, så nostalgiskt!