Höstfägring

Jag missade bussen med flit i eftermiddags för att hinna inom ICA på min jobbort och handla lite höstfägring. De har ett riktigt bra växtutbud för att vara en mataffär, och priserna är lika låga som på torget inne i närmsta storstad. (Om inte lägre.)

När jag kom hem fyllde jag plåtlådan i den gamla träskottkärran med ljung i en härligt knallcerise färg. Den där kärran är verkligen ett av makens bästa loppisfynd! Murken och skev, men ack så charmig.

Och några spretiga silversaker hamnade på verandatrappan i en gjutjärnsgrunka som fanns i lådan med saker från farmor. Den har en löstagbar "innerkruka" och ett himla läckert mönster. Kan det vara en omgjord nederdel till en gammal kamin, tro? Jag måste nog fråga farmor varifrån den kommer, nästa gång jag pratar med henne.

I sommar har jag annars konstaterat att rosorna vid sidan av trappan för en hopplös tillvaro. De är ju så fjuttiga att de nästan inte syns på bild! Det är alldeles på tok för torrt för dem där, och jag vattnar inte lika ofta som jag borde. Nästa sommar gräver jag nog upp dem och planterar något mindre känsligt och mer självskötande istället. 

Vänder man ryggen mot huset, så kan man njuta av grannarnas brinnande spireahäck. Det är en av höstens absoluta höjdpunkter, får jag säga. Och dessutom är den är låååååång!

Första veckan i oktober har fått en bra start. Jag tycker faktiskt att det känns riktigt mysigt att få dra på sig något stickat. Kanske är det till och med dags att börja rota fram vantar och mössa. Helt OK, det med!