För både trädgård, kropp och själ

Åh, vilken ljuvlig vårdag vi har haft i "Glesbygd" idag, med sol och riktigt varma temperaturer. Jag har lufsat runt i trädgården och grejat mest hela dagen. Eftersom gräset har växt sig högt under hela den milda vintern, fick gräsklipparen komma ut för första gången i år. Den var snäll och startade nästan meddetsamma. 

Jag körde utan uppsamlare, för att låta det avklippta gräset fungera som gödning för gräsmattan. Nu blev det förvisso små gräshögar på gräsmattan, men vad gör väl det. När jag var klar baxade jag ut den lilla gröna träbänken från ladan och ställde den med ryggen mot ett av de små körsbärsträden. Vår gräsmatta på framsidan är så himla lång i sidled, så det är trevligt att ha något som markerar siktdjupet lite grann. Fast så här års, innan trädkronorna blir gröna, ser vi ända ner till kyrkan.

Jag tog bort symaskinsbordet som stod på plattorna på södersidan och satte dit en stol istället. Här är det gott att sitta i värme och lä mot husväggen och dricka sitt vårkaffe. I terracottakrukan växer en övervintrad ros. 

Symaskinsbordet ställde jag runt hörnet istället, vid nergången till källartrappan. Fönsterramen med hönsnät är mitt senaste loppisfynd (från typ sista helgen innan man fattade att man borde hålla sig hemma), och julrosorna har stått ute på glasverandan ända sedan advent. Dem ska jag nog gräva ner i någon av rabatterna, vad det lider. 

Den lilla högbenta träpallen, som stod här på hörnan tidigare, fick flytta ner till innergården vid bastustugan redan innan jul. Då agerade den marshmallowbuffé när vi eldade i eldkorgen, men nu har den fått en lite vårigare utsmyckning. Mina zinkhinkar väntar på sommarblommor. 

Dagar som dessa har jag så himla svårt att avsluta och gå in. Jag drabbas alltid av jag-ska-bara-syndromet, och från det att jag har annonserat att "nu kommer jag in", så tar det alltid minst 45 minuter till. Det är ju så skönt att var ute! Och arbetet är ju verkligen en win-win-situation för både trädgård, kropp och själ.