Vintertidstecken

Ja, att reda ut det där med hur vintertid och sommartid fungerar i förhållande till varann var ju inte precis min starka sida. Efter påpekande redigerade jag lite i gårdagens bloggtext, men jag tror inte att det blev helt rätt ändå. Strunt samma. Imorse när vi vaknade innan väckarklockan ringde, enades vi iallafall om att vintertid måste vara den enda rätta tiden. Eller vad säger ni? 

Ett annat säkert tecken på att det är vintertid är att det börjar bli dags för däckbyte. Idag lämnade jag in skåpbilen, och det är så smidigt ordnat att bilfirman ligger på andra sidan gatan från mitt jobb. Jag bara parkerar den där på morgonen och hämtar den sedan på samma ställe på eftermiddagen. Kanske hade jag  ändå en liten baktanke med att köpa bil just där.

Ett tredje säkert vintertidstecken är att jag brukar klippa av mig håret i en mer praktisk mössfrisyr, vilket jag gjorde direkt efter jobbet idag. Det var extra välbehövligt den här gången, för jag har gått runt med Corona-frisyr (= slarvig tofs i gummisnodd) sedan vårvintern. Resultatet får ni dock inte se på bild, men ni som levde på 70-talet kan tänka er att jag ser ut ungefär som Birgitta Anderssons karaktär Hedvig i den klassiska TV-serien "Från A till Ö". Fast hellre det än att se ut som ugglan Helge, haha!

Ett fjärde säkert vintertidstecken är att det är becksvart ute redan när man kör hem från jobbet. Och helt plötsligt undrar jag om det där med vintertid är så himla bra egentligen...