Plåttak dag två

Idag avslutade plåtslagaren arbetet med verandataket. Nu har vi både nytt trä innanför och ny plåt utanpå. Det var välbehövligt, kan jag säga. Träet var murket för att plåten var murken, och sen gick det där liksom i en ond cirkel år efter år och gjorde saken ännu värre. Till slut gick det inte att fästa den vänstra hängrännan längre, och det resulterade i att regnvattnet forsade över kanten och förstörde putsen. Nu är problemet alltså åtgärdat, men det där fula hörnet får vi nog försöka måla om. 

Framifrån ser verandan riktigt prydlig ut, för nu är plåtkanten nervikt över vindskivorna, som dessutom också är helt nya. Det syns kanske inte så mycket på bilden, men både dörrar, fönster och allt övrigt trä är i behov av ommålning. Väder och vind går ganska hårt åt den här delen av huset, och det är trots allt snart 13 år sedan vi gjorde det förra gången. Bokstäverna i gjutjärn, som bildar husets namn, är också rejält solblekta. På Solhäll tar semesterprojekten aldrig slut, hehe!

Vi är medvetna om att vi med största sannolikhet kommer att behöva byta ut hela taket på sikt, för det är inte i toppenskick. Plåtslagaren sa att han trodde att det är så gammalt som från 30-40-talet. Den renoveringen drar vi dock på så länge vi kan, för det blir verkligen ett jätteprojekt. Och säkert jättedyrt, för vi måste alldeles säkert byta hela undertaket också. På vinden är det nämligen bara oisolerat spåntak under plåten, och det är ju inte så försvarbart energimässigt. 

Ser ni så grönt det är ute nu? Nästan all snö har smält bort, utom någon liten uppskottad hög här och där. Idag var det nästan vårtemperaturer ute, och jag känner hur vårkänslorna liksom bara väller över mig. Vilken lycka ändå, att vi har hela den ljusa varma tiden framför oss!