Goddag yxskaft och tacobuffé

Igår kom jag mig visst inte för att blogga. Det behöver man dock inte tolka in så mycket mer i än att jag definitivt har gått in i totalt vacation mode. För mig är det inte helt ovanligt, när planerad ledighet övergår i oplanerad ledighet, att hjärnan nästintill stänger ner. Det är både vilsamt och välbehövligt, fast man blir lite "goddag yxskaft", om ni förstår hur jag menar. Ibland undrar jag om man ändå inte har blivit lite hjärntrött efter pandemiåren med både genomgången sjukdom och isolering. Eller så kanske det bara är ett ålderstecken. Man blir ju inte yngre precis, vilket är både skönt och lite vemodigt på samma gång. Det är säkert inte vetenskapligt överhuvudtaget, men nog känns det som om åren går snabbare och snabbare ju äldre man blir. Var tar tiden vägen, egentligen?

Vi hann iallafall med några småprojekt under gårdagen. För min del var ett av dem att stoppa tillbaka julporslinet i skåpet i gröna rummet. Det var onekligen lättare sagt än gjort, för nederdelen svämmar verkligen över av grejer som har "städats undan" vid andra tillfällen. Dessutom saknas det ett hyllplan, som hade underlättat tillvaron rejält om det hade funnits där. Nu får man trava allt på höjden, och det blir en balansakt på avancerad nivå. Jag tänker att det egentligen borde vara ett ganska enkelt projekt att fixa till det där hyllplanet, men det har jag tänkt i 15 år nu... 

Igår kväll bjöd vi hem goda vänner på fredagsmys. Det blev tacobuffé, för det var ju ändå fredag. Dessutom längtade man onekligen efter "vanlig" mat efter att ha gjort tabberas på julmaten under mellandagarna. Den som ville och hade åldern inne bjöds även på en shot tequila för matsmältningens skull. Med salt och citron, så klart. ¡Salud!

Julbuketten sjunger på sista versen. Jag har "slaktat" den och delat upp det som går att rädda i mindre småvaser. Att införskaffa en nyårsbukett får kanske bli dagens aktivitet. Men först måste jag nog vila lite.