Hemmaloppis

I samband med att antikmarknaden kom till byn idag, så passade vi på att ha lite hemmaloppis i trädgården. (Det är praktiskt att bo 200 meter från den ordinarie marknadsplatsen!)  Det hann passera en hel del folk under dagen, och vi blev av med en hel del grejer. Maken var extra festlig i tropikhjälm och skötte kommersen med den äran, medan jag själv mest satt på en pall och slöade.

Efter sex timmars försäljning började det bli glest på bordet, och vi hade faktiskt fått en duktig slant i loppiskassan. Hurra vad bra, nu kan vi åka på loppis och köpa nya grejer, hihi!

Lisa Larsons Kalle

Ni som har hängt med här på bloggen ett tag vet att jag är otroligt förtjust i Lisa Larsons figuriner. Nästan allihop faktiskt, men i synnerhet hennes "ungar". Lotta på pottan har jag med mig från mitt barndomshem, och för snart ett halvt decennium sedan (oj då...) fick jag Pippi i 40-årspresent. Hennes lilla luciatåg står alltid i köksfönstret till advent. På senaste tid har jag gått och sneglat på lille Kalle, som jag tycker ser så härligt go' ut, och när han dök upp till ovanligt bra pris i sommarstiltjen på Tradera nu i veckan, så slog jag till.

Det kan ju vara det faktum att han har grön mössa, gröna vantar och gröna byxor som gör att jag tycker han är så fin... Men tänk vad bra; han passar in nästan överallt här hemma!

Imorgon är det antikmarknad här i byn. Då hoppas jag att jag kan gå omkring där bland stånden och gotta mig åt hur vansinnigt mycket dyrare alla Kalle-figuriner är där, hihi! Vi kör nog lite egen loppis på uppfarten också, när det ändå är lite folk i farten ute på gatan. Bäst att avyttra lite gammalt, så att man kan fylla på med nytt...

Dag i Småland

Då maken har en familjegrav att besöka i Ryd (6 mil härifrån), så gör vi små avstickare dit då och då. Och då jag som av en händelse råkade ha min första lediga dag sedan jag gick ner i tid på jobbet idag, så passade vi på att göra en liten utflykt över smålandsgränsen.

När vi ändå var ute och åkte passade vi naturligtvis på att stanna på en massa trevliga loppisar och antikaffärer, både på vägen dit och hem. Här är en lista för er som händelsevis är i krokarna:

• Gammalt och nytt i Lönsboda 
• Köplundens antik och loppis i Ryd
• Loppisladan i Ålshult (utanför Ryd)
• Gottåsa antik (väg 23 mellan Älmhult-Växjö)

Jag kom inte hem med flaskorna på bilden, men däremot något annat kul som jag får visa framöver när jag har fixat till det lite grann.

Vi hann också med både dagens lunch på kinarestaurangen i Ryd och en smarrig fika på handelsboden i Ålshult. Att äta är lika kul som att gå på loppis!

När vi nästan precis var hemma så tog vi en extra sväng över grannbyn för att hälsa på två riktiga godingar som går där och betar, och som är något av det sötaste jag vet. Highland Coo! Kan man ha ett par sådana här i moraset, tro?  (Hihi!)

Och nu är vi hemma i stugan igen. Orkar man hålla sig vaken för att beskåda OS-invigningen inatt, månntro? Det återstår att se...

P.S. Som ni ser laborerar jag lite med bildstorleken. Funkar det med så här stora bilder, eller är det störigt? (Fast för er som läser bloggen via Bloglovin' är det förmodligen inte någon skillnad alls.) D.S.

Buddlejans tid

Nu råder det ingen tvekan om vem som är den stora primadonnan i trädgården: Det är buddlejans tid! Ibland undrar jag om den faktiskt inte är trädgårdsmästarens bästa vän; den kräver inget fjäsk överhuvudtaget och den fyller ut och bidrar med sensommarprakt i en annars ganska så tråkig rabatt. 

Man bara klipper ner den tidigt på våren, och just som man tror att nu är det kört så kommer den igen. Det är ju inte för intet som buddlejan går under namnet fjärilsbuske här i Sverige, för lockar fjärilar i mängd gör den också. Jag brukar sitta i fönstret där till höger och kika ut i kvällssolen, när alla vackra vingar kommer och äter kvällsmat. Lovely!

Regn, rusk och ryggmassage

Ikväll känns det nästan som om hösten har hittat till "Glesbygd". Det blev mörkt tidigt, och regnet och blåsten piskar mot rutorna på glasverandan. Jag kan inte låta bli att tycka att det är lite mysigt.

Jag hade bokat tid för massage direkt efter jobbet och kom ut därifrån som en helt ny människa. Gode tid, så skönt för mina trädgårdsstela ryggmuskler! Härmed avlägger jag ett retroaktivt nyårslöfte: Jag ska unna mig ryggmassage en gång i månaden, från och med nu.

Ser ni förresten så fint de gröna krukorna från En liten bit av Medelhavet passar ute på glasverandan? Jag skulle nog ha köpt fler... Att fönster och fönsterbrädor fortfarande är omålade och inte ommålade kan ni däremot bortse från, hihi! Fast något ska man ju ha att göra i höst också. Allra helst som jag har gått ner i tjänst lite grann och kommer vara ledig en dag i veckan under höstterminen. Det är ytterligare ett retroaktivt nyårslöfte, kan man säga. Eller en investering i välbefinnandet. Vilken ynnest det ändå är att ha möjlighet att göra så.

Hej Magnus!

När våren hade övergått i sommar fanns det fortfarande inga spår efter solhatten 'Magnus' i rabatten på södersidan. Jag gick och surade lite över det där en stund, men sen lyckades jag förtränga det hela. Men så häromdagen var han helt plötsligt där igen, i all sin knallrosa glans!

En ynka ensam liten blomma, men ack en sådan välkommen överraskning! Nu känner jag ett starkt ha-begär över att ha ännu fler 'Magnusar' här hemma. Kanske trivs de bättre i en annan rabatt? Det kan väl ändå vara värt ett försök.

Barfota och byxlös

Jodå, det gick alldeles utmärkt att gå upp när klockan ringde 06.10 imorse. Och jodå, det gick alldeles utmärkt att sitta vid skrivbordet på jobbet och pyssla ända fram till klockan 16.00. Det var rentav riktigt trevligt att vara där. Men ack så njutbart det var sen, när jag fick komma hem till min trädgård och tassa barfota och byxlös i trädgården igen!

Awakening-rosen på bilden ovan skar jag ner nästan helt i våras, eftersom den var så himla "pinnig" och verkligen behövde föryngras. Det klarade den fint! Nävorna i framkant klippte jag ner efter den första blomningen, och nu kommer den igen. Höstfloxen skiftar i färg, från ljust blått till mörk purpur, beroende på ljuset. 

Vid ladan växer blåklockor hej vilt. Tänk att "ogräs" kan vara så vackert! Den lilla betongsnigeln (som för övrigt är min allra första trädgårdsprydnad) har tappat båda sina spröt, eftersom den åker i backen titt som tätt. Söt ändå! Under min lilla promenad upptäckte jag helt plötsligt en ny fotovinkel, från baksidan av min lilla fontänbalja.

Och på köksbordet väntar senaste numret av Drömhem & Trädgård, som jag ska ta mig an så snart jag har njutit färdigt av min trädgård för dagen. Vem anade att första jobb-måndagen efter semestern kunde vara så trevlig!