Cava och cypresser

Ännu en solig höstdag i "Glesbygd". Jag har haft en lunchdate med en kär väninna på Fröjd i Osby. Vi firade våra födelsedagar (i synnerhet väninnans 50-årsdag) i efterskott med cava, caesarsallad och lite ögonshopping.

När jag kom hem grejade jag om lite vid verandatrappan, där även den sista stackars tynande rosen blev uppgrävd och hamnade på ett annat ställe. Istället ställde jag dit två zinkhinkar med uppstammade cypresser, som jag hoppas håller sig lite fina där över vintern. De är förvisso lite små i omfånget, men det blev ändå trevligt med lite grönt en bit upp på den vitputsade väggen.

Vintergröna växter är inte så populära i alla led, men jag tycker faktiskt det kan vara riktigt trevligt i lagom dos och på rätt ställe. Cypresser finns ju dessutom i olika färger, men jag valde den med lite silvrigare mörkgrön färg. ("Stålblå" stod det på etiketten.) Den känns lite vintrigare än den ljusgröna varianten.

Drömmen vore ju riktiga gedigna gjutjärnsurnor på fot, men i väntan på det så duger mina zinkhinkar. Lyktan är ett av sommarens loppisfynd, och ljuset är ett sådant som tänds på timer. Smart uppfinning, det där. De små pumporna är för övrigt egen odling. Lite skillnad mot de stora, som är "fådda", hihi!

När man kliver ut i gatan med kameran får man välja om man vill ha ett rakt hus eller en rak grind. Så går det när man bor i en backe!

Söndagen avslutade maken och jag sedan med ett rejält bastubad, vilket börjar bli en fin helgtradition nu. Ett bra sätt att sätta punkt för helgen och ladda om inför en ny arbetsvecka. Snart dags att säga hej måndag igen...

En härlig lördag

Det visade sig bli en riktigt härlig dag idag. Jag hade ett uppdämt trädgårdsbehov och har varit ute mer eller mindre hela dagen. Gräsklippning stod på schemat, men först var jag tvungen att samla ihop den sista fallfrukten från gräsmattan på baksidan. Det är helt makalöst vilka mängder frukt vi har fått på trädet i år. 

Nu när de flesta äpplena har trillat av, så behöver inte grenarna stöttas upp längre. Jag tog bort plankorna som maken satte dit tidigare i höst och slängde in dem i ladan. Två cafémöbelgrupper åkte också in där på vinterförvaring. 

Gräsklipparen var kinkig, som vanligt. Maken fick komma och dra igång den, men sen puttrade den på utan problem. Gräset var både långt och ganska fuktigt. Det blev rena rama gröten i uppsamlaren, som jag fick tömma flera gånger. Som vanligt tömde jag den på grannens sida av syrenhäcken, där gräset kommer till användning i täckodling. Vem hade trott att jag skulle börja langa gräs på gamla dar, haha!

Sen pillade jag ner alla mina 50 tulpanlökar i "midsommarrabatten" vid uteplatsen. Jag använde mitt loppisfyndade lökjärn, vilket verkligen gjorde planterandet lätt som en plätt. Jag var duktig och hade i benmjöl i groparna också. Förhoppningsvis kommer det upp fina Apricot Foxx och White Dream här till våren. 

Efter det låg jag en bra stund på alla fyra och krattade upp gräs och ogräs ur grusgången på framsidan. Alla de där gräsfröna jag pillade ner på försommaren, i ett försök att reparera hjulspåren i gräsmattan, tycks ha transporterats hit med regnet. Jag har stört mig på den där grusiga gräsgången länge nu, men nu är det äntligen rensat och klart. 

Nu ömmar det i hela kroppen, som efter ett rejält träningspass, och jag känner mig smått syrechockad. En härlig lördag, helt enkelt!

Höstens första ljus

Jag har väntat in i det längsta med att acceptera att den mörka årstiden är här, men nu brinner höstens första ljus i fönstret. På samma fönsterbräda (men utanför bild) står en porslinsblomma i full blom och sprider en ljuvlig honungsdoft i hela rummet. En fin start på helgen!

Jag är smått konfunderad över hur snabbt dagarna går nu. Var det inte måndag nyss? Tillvaron rullar verkligen på i rekordfart nu. Om det kan man ju tycka vad man vill, men jag tycker iallafall att det är ganska skönt att det är helg igen. Avverkar jag årets sista gräsklippning imorgon, månntro? I hope so...

Lite tomma torsdagstankar

Nu är dahliornas tid officiellt sett förbi, för inatt var det minusgrader på riktigt. Maken fick skrapa rutorna på bilen imorse, och det var alldeles silvervitt på gräsmattan när jag gick till bussen. Själv gick jag mest och förbannade mig själv över att jag inte har tagit ner en tjockare jacka från vinden. Det blev en KALL promenad ner till busstationen, brrrr...

Fast på lördag ska det visst bli 17-18 grader varmt igen. Tur det, för jag har inte fått ner mina tulpanlökar i jorden än. Jag känner mig i och för sig inte så himla stressad över det, för här nere i Skåne brukar det gå att gräva i jorden långt fram i december.

På tal om december, så har jag börjat snegla efter nya tändsticksfår (Putzlamm) på Tradera. Jag har köpt ett exemplar två år i rad, och tänker att det där skulle vara en fin tradition att fortsätta även i år. Fast de är himla dyra, så jag budar bara om de är lite extra uttrycksfulla. Och gärna med grönt sidenband och sådant där fint gammalt julgransglitter.

För övrigt tycker jag att det känns lite trist att det inte utropades något nobelpris i litteratur idag. Vem hade trott att det skulle bli så här? Det är bara att hoppas att Svenska Akademien lyckas sopa ihop spillrorna av sig själv och lappa ihop det raserade förtroendet till nästa år. Törs man hoppas på lite yngre blod på någon av de 18 stolarna? Jag håller tummarna för det. 

Färgglada utropstecken

När jag besökte Sofiero förra sensommaren hade trädgårdsmästarna där knipsat av några dahlior och stuckit in dem som härligt färgglada utropstecken i den gröna häcken. Det är kul med lite humor i trädgården! 

Detta är ju dessutom en sådan enkel sak att ta efter. Dahlior att knipsa av har jag ju. Men inte lika välklippta häckar, haha!

Helrenoverat och orenoverat

Jag har bloggat om det här förut, men nu gör jag det igen: Det värsta med renovering är att man inser hur slitet och sjavigt det är på de orenoverade ställena i huset. Kontrasterna mellan nytt och gammalt är verkligen stor här hemma. Vi har egentligen bara två helrenoverade rum, varav badrummet är det ena. Det är fortfarande en sådan fröjd att vara här inne, och det är ett av få utrymmen jag faktiskt gillar att städa. 

Det andra helrenoverade rummet är smatten (köksingången) på baksidan, som efter tre år fortfarande håller sig riktigt fräsch och fin. Linoljefärg är verkligen da shit! Det ger en ytkänsla som slår det mesta, och så finns det ju så himla många vackra nyanser att välja mellan. Jag skulle gärna vilja ha linoljemålad panel på fler ställen i huset. Kanske både i köket och i hallen.

Det finns onekligen gott om väggar och innertak som skulle behöva fixas till rejält i det här huset, och tyvärr är det även så att vårt fina plankgolv spricker på en del ställen och kommer att behöva lagas framöver. Vi får väl se vad nästa projekt blir, men en sak är iallafall säker: Har man hus finns det alltid något att göra. Och alltid något att drömma om!

Simtur i kopparbaljan

Första oktober, minsann. Då är det ju höst på riktigt. Fast det är det visst ingen som har berättat för nävan Rozanne, för hon blommar fortfarande som en galning där i rabatten på baksidan. En av blommorna passar till och med på att ta sig en simtur i den närliggande kopparbaljan. Det verkar kallt...

Jag har inte plockat in så mycket från trädgården än, men nu får man nog börja så smått. Tur att jag städade ur ladan nu i sommar, så att grejerna går in.