Det är så himla svårt att välja ut vad jag ska berätta om vår resa till New York. På fem dagar hann vi med hur mycket som helst, och minneskortet på kameran var nästan maxat när vi kom hem. (Kreditkortet med för den delen, haha! Dollarkursen är verkligen brutal för svenska plånböcker just nu.) Jag varnar redan nu för att det här alldeles säkert blir ett låååååångt inlägg...
Vi flög med Norwegian både dit och hem (den där strejken gjorde oss lite nervösa ett tag), och bodde på ett bra mellanklasshotell som heter
The Marcel at Gramercy. Att hitta hotell på nätet när man aldrig har varit i New York är väl lite som att köpa grisen i säcken, men vi blev väldigt nöjda. Hotellet låg i ett ganska lugnt område men ändå nästan mitt i smeten, och det kändes nyrenoverat, modernt och fräscht.
Att hitta på Manhattan är extremt lätt, eftersom gatorna går i ett rutsystem och är numrerade. Vi blev faktiskt positivt överraskade när vi upptäckte att det var gångavstånd till väldigt mycket. Vi traskade och traskade; fotriktiga skor är naturligtvis ett måste när man besöker New York. Blir man osäker på om man går åt norr eller söder kan man alltid ta sikte på Empire State Building, som tittar fram i var och varannan korsning när man är i Midtown.
En byggnad med riktig wow-faktor är annars Grand Central Terminal, den gigantiskt stora tågstationen som ligger nästan mitt på Manhattan. Vilket ställe! Jag hade kunnat stå där och titta upp i taket i flera timmar. Under den stora vänthallen ligger en våning med massvis av caféer matställen, och här kan man också få sina skor putsade. Helt klart värt ett besök!
Är man i New York så känns det ju lite obligatoriskt med ett besök på Times Square. Det var ett ganska gräsligt ställe, kan jag säga. Förvisso färgstarkt och lite "spejsigt" med alla reklamskyltar, men himla skamfilat, smutsigt och overcrowded. Vi var här i ungefär fem minuter, och det räckte gott och väl. Nu kan vi iallafall säga att vi har varit där, haha!
Då gillade jag Union Square desto mer. Här hittar man en
farmer's market ute på själva torget, en hel del trevliga shoppingställen runtomkring (som t.ex.
Nordstrom Rack, där man kan köpa designerväskor och märkeskläder på superrea, om man gillar sånt) och den här härliga gubben, som står i söndagskostymen och spanar mot stjärnorna. Charmig!
Det är en känsla i sig att bara gå runt och titta på alla vackra gamla byggnader. Flera av dem är utsmyckade med detaljer i sten, som man inte upptäcker om man inte tittar ordentligt. En sån här gargoyle hade jag nästan kunnat tänka mig att ha på Solhäll, hihi!
En båttur är ett bra sätt att se Manhattan, och dessutom ett ypperligt tillfälle att få de där perfekta fotoögonblicken. Det finns flera olika betalbåtar, men vi struntade i dem och tog istället gratisbilfärjan fram och tillbaka till Staten Island. Verkligen att rekommendera!
Båtarna går från South Ferry, som ligger allra längst ner på Manhattan. När man står ute på balkongen och hänger på relingen så har man finfin utsikt mot Brooklyn åt ena hållet...
... och åt andra hållet visar sig downtown Manhattan upp sig från sin allra bästa sida. Det höga huset i mitten är den nya World Trade Center-byggnaden, som står på platsen där tvillingtornen tidigare stod. Det är onekligen en speciell känsla att försöka föreställa sig hur det såg ut här före och under 9/11...
Och i hamninloppet står hon så plötsligt: Frihetsgudinnan. Nog är hon ganska läcker, ändå! Och jag undrar faktiskt om vi inte såg henne bättre från färjan än vad människorna gjorde som hade betalat dyra pengar för att få gå iland på Liberty Island.
Jag fotade naturligtvis som en galning! Aldrig kommer teleobjektivet så väl till pass som vid sådana här tillfällen. Fast någon selfie-pinne (som alla andra turister tycktes gå runt med) kommer jag nog aldrig att köpa.
Vi hade sällskap av den här ståtliga killen på båten. Han poserade föredömligt fint, med Manhattan skyline i bakgrunden. En rutinerad fotomodell!
Väl ute på Staten Island kan man åka hem med vändande båt, fast man måste gå av och gå på igen. Snygg utsikt från färjeterminalen var det också, minsann.
Om man ska orka gå runt hela dagarna, så måste man stanna ofta och pausa. Fika kan man göra i så gott som vartenda gathörn, men det finns naturligtvis också en hel del annat gott som man kan mumsa i sig. Ett av de smarrigare tipsen är att käka en s.k. lobster roll, som är nästan som ett korvbröd innehållandes stora bitar av dagsfärsk hummer. Sååå himla gott!
Det finns överhuvudtaget himla mycket bra och fräsch mat i New York, som till exempel här på saluhallen Gansevoort Market i Meatpacking District. So much food, so little time!
Eller varför inte njuta en klassisk ice cream soda på någon liten diner? (Jag har för övrigt ätit sjukt mycket glass under den här resan. Jisses vad de är bra på glass, amerikanerna!)
I stadsdelen Chelsea ligger det omtalade High Line, som är en park under uppbyggnad uppe på några gamla tågspår. Så här års var det i ärlighetens namn inte så himla imponerande, men man förstår att det är fint här på sommaren när det är grönt.
Kändispoäng fick vi också, minsann! Vi stötte på coole skådespelaren Peter Dinklage från "Game of Thrones", som var ute och spankulerade med sin hund i Meatpacking District. Han är inte så svår att känna igen, om man säger så... (Fast bilden har jag lånat från nätet. Jag var alldeles för feg för att be att få ta en egen, hihi!)
Jag tyckte mycket om Central Park. Vi köpte med oss bagels och kaffe och satte oss på en bänk och tittade på folk. Det är lätt att föreställa sig vilken oas det här måste vara på sommaren.
När vi ändå var i krokarna passade vi på att gå förbi Strawberry Fields, som är skapat till minne av John Lennon. Mosaikmärket på bilden hittar man inne i parken alldeles framför Dakota Building, platsen där han bodde och sedermera mördades. Det är egentligen inget speciellt att se, men folk som var där samtidigt som oss stämde upp i gemensam allsång och sjöng "Imagine", vilket ändå skapade lite stämning över det hela.
Lower Manhattan (downtown) gillade jag inget speciellt. Där kryllade det av Ground Zero-turister, och det var mest trångt och jobbigt. Fast skyskraporna står tätare här, så den där riktiga New York-känslan när man tittar upp och känner sig extremt liten blir extra tydlig. Här är en bild från Wall Street.
Bara en kort bit ovanför de glassiga finanskvarteren kan man vika av och traska in på gatorna i China Town. Här är det onekligen ett helt annat stuk som gäller. Området var mycket mindre än jag hade trott, men ändå helt klart värt ett besök. Här kan man handla fejkade märkesgrejer på Canal Street och käka god mat på något "hål-i-väggen-ställe".
I ett ljummet regn, i väntan på bilen som skulle köra oss tillbaka till flygplaten, tog vi en promenad till FN-skrapan och de lite stela och tråkiga diplomatkvarteren. Vad kan man säga? New York är onekligen kontrasternas stad.
Är ni fortfarande kvar? Det här blev verkligen tidernas längsta blogginlägg, men det finns så mycket att säga om staden som aldrig sover. (Och då har jag ändå utelämnat massvis.) Åk dit, om ni får tillfälle någon gång! Men glöm för allt i världen inte att ta med fotriktiga skor, ett kreditkort med goda marginaler och ett extra minneskort till kameran.
