Happy Halloween!

Äntligen några dagars höstlov!

Fröken Grön drar sig tillbaka för ett par dagar på Solhäll, nätlös men inte rådlös!

På återseende efter Allhelgonahelgen!

(Pumpan på bilden är från förra året. Återkommer med årets modell!)

Nöff nöff

Idag har jag varit och vaccinerat mig mot svininfluensa.

Vad ska man tycka om debatten som pågår just nu? Tja... Jag resonerar som så att slipper jag bli sjuk, och slipper jag vara orsak till att någon annan smittas, så är det inget större omak för mig att gå och ta den där sprutan.

Måste medge att jag blev lite impad över organisationen av det hela, här på Storstadssjukhuset. Röda Korset var där och styrde upp köerna, som trots att det var en hel del folk där inte var speciellt långvariga . - Jag kom dit 12.58, kom in i ett av vaccinationsbåsen 13.00 och var klar 13.01.

Det vilade lite "vallokalsstämning" över det hela, - inte så roligt att vara där, men för allmännyttans bästa!

Ordning och reda

I min strumplåda brukar kaos härska. Speciellt tilltrasslade trumpbyxor brukar ha en tendens att förpesta livet för en stressad Fröken Grön om morgnarna, och vem vill starta dagen med en harang av svordomar?

But no more!

Jag inhandlade vanliga "zipperbags" på förbrukningshyllan i mataffären, och sim salabim:

"Gud, vad du är lik farmor", säger min mamma ibland. Det gör hon nu med!

Tradera

Jag har lagt mitt första vinnande bud på auktionssajten Tradera: Ett alfabet (Blossom) att använda i min QuicKutz-tång.

QuicKutz är ett amerikanskt företag som tillverkar produkter som används för att stansa ut bokstäver och andra figurer i papper. Dessa kan man sen använda när man t.ex. pysslar med scrapbooking och korttillverkning.

Det jag köpte på Tradera den här gången var ett paket med 26 små metallplåtar (som kallas "dies" på scrapbookingspråk), som man stoppar in i tången. Varje "die" har formen av en 3 cm hög bokstav (utom å-ä-ö). Tryck till, och du har en perfekt bokstav, färdig att klistras på önskat projekt.

Det finns massor med olika varianter av "dies", både mängder av alfabet och mängder av figurer. Jag har en del sedan tidigare, men de är dyra att köpa, så man får tänka till vad man verkligen vill ha och kommer att använda. Kan man fynda grejer på Tradera för en tredjedel av affärspriset så får man verkligen vara nöjd!

Jag får återkomma och visa hur mina klipp-och-klistra-projekt blir med det nya alfabetet, så snart jag har provat det! Så länge lånar jag ett bildexempel från QuicKutz hemsida, där alfabetet till exempel används så här:

Regn hos mig

Det har varit riktigt höstväder i helgen, med regn, rusk och fallande löv. Kan man annat än tycka det är myyysigt? Iallafall så länge man får sitta inomhus och kura.

Min levande ljus-förbrukning ökar alltid drastiskt så här års. Att vi nu dessutom har ett litet hus med en glasveranda, som gjord för mängder av värmeljus, minskar inte direkt begäret. (det får nog bli en tur till Det Stora Varuhuset snart, för rejäl uppbunkring inför vintertiden.)

Lördagskvällen förgylldes även av en gammal favorit; privatdetektiven Perry Mason. Sambon hittade honom i brädspelsform på en loppis tidigare under dagen, och även om spelet säkerligen var från någon gång på 60-talet så var det riktigt kul att spela! (Fast jag förlorade...)

Att vi sedan fick ställa om klockorna innan vi kröp till kojs, förstärkte mysfaktorn rejält. Tänk, jag ska få sova en hel timme extra på morgnarna framöver!

Spice up your life!

"Till dej kan man sälja vad som helst, bara det är snyggt packeterat", säger sambon retsamt.

"Ja, den egenskapen hos mig borde väl vara smickrande för dig," replikerar jag, och så kommer jag undan med ännu ett (onödigt?) köp.

Som de här fina kryddburkarna, till exempel:

Nyckeln till frihet

Redan på bussen på väg till jobbet på måndagsmorgnarna känner jag efter i handväskan att nyckeln till Solhäll ligger på plats. Jag klämmer lite grann på nyckelringens avskavda plasthjärta. Det skramlar lite grann, och känner hur längtan börjar växa...

Det är en alldeles speciell trygghet att veta att den ligger där och väntar. Bara några dagar till. Nyckeln till frihet...

Värmekälla

I ett alldeles eget rum i källaren på Solhäll bor vårt dåliga samvete: En oljepanna med minst 30 år på nacken.

Man kan tycka vad man vill om oljepannor, men nog har vårt brandgula vidunder varit en trogen vän, så här långt. Visserligen självdog pumpen vid ett tillfälle, men det var bara att starta om pannan så fungerade den igen. Och vid ett annat (ytterst pinsamt) tillfälle stannade pannan för att oljan tog slut... Det visade sig då att mätaren på oljetanken gav gladare besked än vad verkligheten kunde leverera.

Annars spinner pannan som en katt där nere i sitt källarrum. Det skapar allt en känsla av välbefinnande, när man ligger i sängen en kall morgon och hör hur det brummar till nere i källaren när pannan går igång!

Med dagens teknik och miljökunnande (och oljepriser med, för den delen) känns det inte riktigt som oljepanna är något man vill leva med i längden, så vi funderar som bäst på att byta ut pannan mot en annan typ av uppvärmning. Vad ska man då välja? Luftvärmepump? Vattenvärmepump? Luft/vattenvärmepump? Bergvärme? Pellets? Aj, aj sicken djungel...

Eftersom huset är så pass gammalt (från slutet av 1800-talet) har vi kommit fram till att det bästa nog är att anlita expertis. Någon sakkunnig får helt enkelt ta sig en titt och sedan rekommendera vad som skulle kunna vara lämpligt. (Att vi råkar bo granne med en VVS-kille som är traktens återförsäljare för NIBE är ju en härlig "co-incidence". Han ligger "risigt" till att åka på uppdraget, hehe!)

Oavsett vad som kommer att flytta in i källarrummet när den gamla pannan åker ut, så är den stora drömmen att kunna sätta in en braskamin uppe i huset. Det finns ju många restaurerade gamla kaminer på marknaden, men även en hel del nytillverkade i gammal stil, som också är fina. Om man råkade få 25.700 kr över någon månad (hrmm) skulle man till exempel kunna slå till på en sån här fin historia från Byskeugnen:

Och då ingår inte ens installation...

Än så länge drömmer vi vidare och håller tummarna för att vår panna tänker samarbeta med oss ännu en vinter. Och imorgon ringer jag och beställer 1,5 kubik olja...

Höstfärg

Vi fick en något kortare helg än vanligt på Solhäll, eftersom vi stannade kvar i stan under fredagskvällen, och inte körde upp till Glesbygd förrän på lördag morgon.

Kan man annat än njuta den här årstiden, när omgivningarna fullkomligt exploderar i färg?!

Vi har ett jättestort, fint kastanjeträd precis bakom ladan, och letar man bland löven under trädet kan man hitta mängder av fina kastanjer. Varken sambon eller jag är speciellt pigga på att tillaga dem, men de är ju så himla sköna att bara hålla i!

I ett hörn av tomten har vi en gigantisk alm, som tyvärr har dött undan för undan som vi har haft huset. Redan i våras var det oåterkalleligt dags att börja fundera på att ta ner det, vilket man inte gör i en handvändning och absolut inte på egen hand.

Redan i april fick vi telefonnumret till en kille som sysslar med trädavverkning, och fick så äntligen "tummarna ur" att slå honom en pling den här veckan. Han lovade att titta och återkomma. Det kan nog bli lite klurigt, både att ta sig ner till trädet med någon form av avverkningsfordon, och att ta ner det utan att det faller på något olämpligt.

Förhoppningsvis blir det gjort innan de riktiga höststormarna sätter in, - vi kan med fasa föreställa oss vad som skulle hända om hela eller delar av trädet skulle blåsa ner. Solhäll står på ganska säkert avstånd, men vi har åtminstone två grannhus som ligger pyrt till...

Lionel Shriver

Just precis hemkommen från ännu en internationell författarafton på Stadsbiblioteket i "Storstad".

Den här gången besöktes scenen av den amerikanska författarinnan Lionel Shriver. Hon har bl.a. skrivit Vi måste tala om Kevin, som jag läste med hjärtat i halsgropen tidigare i höst.

Det är oerhört fascinerande att lyssna på när en amerikan pratar; de är ofta fenomenalt verbala, och uttrycker sig som om de aldrig gör annat än talar inför andra människor. - Lionel Shriver var inget undantag, även om hon i många andra avseenden kändes väldigt oamerikansk i sättet.

Aftonen avslutades med boksignering, och jag fick mitt tummade ex av ... Kevin dedicerat av författarinnan.

Det är alltid lika roligt att stava sitt skandinaviskt-klingande namn för någon som är engelsktalande. (Jag menar, hur exotiskt måste inte F-r-ö-k-e-n G-r-ö-n låta i deras öron?!)

Damen i ramen

Vi sprang på en ram på loppis i helgen, som vi tyckte var alldeles fantastisk! Den verkar ha minst 100 år "på nacken", och är både stor, pampig och vackert sirlig.

I ramen bor just nu porträttet av en kvinna som vi inte vet vem det är. Hon ser allvarlig ut, som man alltid gjorde på fotografier förr, men hon utstrålar ett härligt lugn på något sätt.

Tanken var att vi skulle byta mot ett annat fotografi, på oss själva eller någon av våra släktingar, och kanske blir det så en dag. Samtidigt har vi inget emot att låta den vackra damen bo med oss ett tag.

Det vore spännande att veta vem hon var. Någon som vet får gärna höra av sig!

Sommar i en liten ask

Den lilla plåtasken jag inhandlade på Prästbostället i Kristianstad under sommaren har visat sig vara en alldeles lagom förvaring för fröpåsar och etiketter från de plantor som hamnat i jorden hos oss på Solhäll:

Jag är minsann inte bara Fröken Grön, jag är Fröken Ordningsam också! (Iallafall när jag vill...)

Disco på vinden!

I lördags eftermiddag, när mörkret hade fallit, tassade jag upp på vinden och tände min nya lilla lampa:

Stämningsfullt? Som en discokula från 70-talet? Ett kitschigt, humoristiskt inslag? - Ja, vad ska man tycka?

Den lämnar ingen oberörd iallafall! (Men den ryker nog på någon gårdsloppis framöver...)

En sån där dag...

Et dukkehjem

Flera lördagsförmiddagar i rad har jag sneglat på ett dockskåp på Erikshjälpen i "Glesbygd". Det ser lite hemmasnickrat ut, och tapeter och golv tyder på att det har sisådär 40-50 år på nacken.

Igår bestämde jag mig för att det skulle få följa med mig hem till Solhäll.

Hux flux har jag alltså skaffat mig ett nytt inredningsprojekt, om än i mindre skala.

Jag ser framför mig hur jag ska finkamma framtida loppisar efter dockskåpsmöbler och annat smått som kan tänkas passa in i det lilla dockhemmet.

38 år? Va? Vem? Jag?

Måsen

Andra halvan av min barndom växte jag upp i en kuststad i sydöstra Sverige. Det var under dessa år jag lärde mig att älska måsar! Att få glida runt uppe bland molnen, skräna, skratta och dyka ner på godbitar... - Vem hade inte velat bli mås i nästa liv?!

För några år sedan kom sambon hem en eftermiddag och sade att han hade sett den ultimata tavlan för mig. Den hängde i fönstret till ett litet galleri i "Storstad", och hade en prislapp som inte riktigt motsvarade något annat vi hade på väggarna här hemma.

Hur som helst, han stoppade in mig i bilen, och så åkte vi dit och tittade. Och visst var det kärlek vid första ögonkastet:

Oj, vad det kändes vuxet att slå till på riktig konst! Och lite brackigt...

Konstnären heter N. Jonas Englund och kommer från Göteborg. (Färgerna är något dovare i verkligheten än på bilden.) Själva kanvasen är inte inramad på traditionellt vis, utan uppfäst inne i en "trälåda" med målad guldkant. Det gör halva tavlan, tycker jag!

Nu bor måsen hemma hos oss i lägenheten i stan. Fast snart ska den nog smygflytta till "Glesbygd"... (Vem hade kunnat gissa att måsar är flyttfåglar?!)

Tomtebobarnen

Jag satt på glasverandan och njöt av höststormen i lördags eftermiddag, när jag plötsligt fick syn på något klarrött ute på gräsmattan.

Först tänkte jag att det var en liten boll som hade hamnat där, men när jag gick ut och tittade såg jag vad det var: En flugsvamp!

Jag drabbades av lite Elsa Beskow-feeling, och förväntade mig nästan att Tomtebobarnen skulle komma trippande över gräset.

Jag hade inte hjärta att avlägsna svampen, utan lät den stå kvar. Snacka om färgklick i höstmörkret!

Höstplantering

Nya trädgårdsbyxor och en hel låda full med tulpanlökar, - jag kunde knappt bärga mig till helgen! Medan sambon var kvar för grabbhelg i Storstad, drog jag till Glesbygd med bilen full av växter, lökar, jord och täckbark.

Det blev en stormig helg i hela Skåne, med regn och blåsväder både lördag och söndag. Jag gjorde ett tappert försök att ge mig ut efter lunch på lördagen, men insåg att det blev alldeles för geggigt att vara ute och gräva. Det fick bli soffa, raggsockor och inredningstidningar istället, inte så dumt det heller!

I morse vaknade jag av regnet som smattrade mot fönsterrutan. Hmm, inte helt vad jag planerat för... Men mellan skurarna under förmiddagen klarnade det upp, och jag kastade mig ut för att sätta igång att gräva.

Två små rabatter på framsidan blev det.

Jag petade ner kärleksört och lite annat smått som jag hittade till halva priset på perenn-avdelningen på plantskolan. (Så lägligt med höstrea!) På framhörnorna av rabatterna pillade jag ner vintergröna, som är en fin marktäckare.

Våra små rhododendron ser lite fjuttiga ut än så länge (och då har de ändå växt sen vi planterade dem!), men tanken är att de ska få bre ut sig i hela hörnet mot glasverandan. Därför planterade jag ingenting där nu.

I framkant, närmast gräsmattan, stoppade jag ner 25 krokuslökar (blå/lila). Tulpanlökarna hamnade i grupper lite här och där.

Vi får väl se hur det tar sig. Anar att man får omplantera saker och ting framöver, när plantorna växer sig stora. Fast än så länge ser det ganska glest ut.

Nu ligger de fina trädgårdsbyxorna redan i tvätten. De levde upp till förväntningarna, och vi är redan de go'aste vänner!

Garden Girl

Tidigare i höst firade vi en kollega på jobbet som hade "nollat" under sommaren. Vi samlade ihop till ett par fina trädgårdsbyxor från den ljuva kollektionen som Garden Girl designat, eftersom vi visste att hon älskar att pyssla i sin trädgård.

Presenten gjorde succé, och vem kunde tro annat efter att ha kikat på de bedårande plaggen på företagets hemsida. Jag var avundsjuk, redan innan vi hade gett bort paketet...

Så idag sprang jag på kollektionen igen på den stora trädgårdskedjan Blomsterlandet, som finns lite varstans i Sverige. Där fanns till och med en provhytt, så att man kunde prova grejerna i lugn och ro.

Tre olika modeller i tre olika mönsterställningar med tre olika priser (inte så billiga...) fanns det. Jag föll för hellånga byxor i khaki med ljuva rosor:

Kunde jag motstå mitt ha-begär? Nej...

Någon trädgårdsexpert är jag inte, men snygga brallor att jobba i har jag iallafall!