På den sjätte dagen

Och på den sjätte dagen vilade Fröken Grön. Efter en intensiv vecka kändes det extra fint med en sovmorgon imorse. Det fick sätta tonen för resten av dagen, som mest har bestått av lite småpyssel hemmavid. Jag ställde fram min vackra gamla kälke på kökstrappan, och fnissade lite åt det stjärtmönstrade avtrycket på trappan, som uppstod när jag tog bort de gamla träskorna som stod där tidigare. Högtryckstvätten borde visst ha kommit fram för länge sen...

När jag ändå var påklädd och ute, så passade jag på att plocka in några kvarglömda (nja, mer ignorerade) krukor i ladan. Den lilla vinterugglan i mössa och halsduk fick komma ut.

Vår lokala antennservice (tillika granne längre upp i backen) kom och bytte vår disk och digitalbox, som båda började bli lite out of date. Nu har vi fria filmkanaler ett par månader framöver, så jag kan ligga på soffan och päsa hela julen, haha! Fast mest glad är jag över att det inte var jag som behövde klättra upp på den där stegen...

Gjutjärnskrukan som liknar en julgransfot fick flytta över till det gröna bordet vid ladan, för där såg det lite tomt och trist ut. 

Sen gick jag in och värmde händerna i diskbaljan. Och mer än så har det inte blivit idag. Precis en sådan dag som jag behövde. Så skönt!

Vart tar de vägen?

Vad är det med mig och vantar? Jag har en nästan sjuklig förmåga att tappa bort dem. Handskar ska vi bara inte prata om; det törs jag inte ens köpa längre. Tidigare i höst köpte jag en tvåpack billiga fingervantar på ICA Maxi, men nu har jag bara två av dem kvar. I olika färger, dessutom. Och båda är högervantar, så klart. På sommaren har jag exakt samma problem med mina trädgårdshandskar. Vart tar de vägen?

Vantarna på bilden var nya förra hösten, men de är naturligtvis borttappade sedan länge. Förra helgen fick jag åka till Malmö utan vantar, eftersom jag inte hade några. Jag köpte ett par nya på Åhléns, som försvann spårlöst under gårdagen. Jag får väl köpa mig ett par sådana där "vanthängslen" som småbarnen har. Jag säger då det...

Lussetåg

Lucia är väl ändå en av våra mer stämningsfulla traditioner. Ja, kanske är det rentav den mest stämningsfulla av dem alla. På jobbet imorse fick vi besök av ett litet lussetåg från en närliggande grundskola, och nu ikväll har min damkör återigen backat upp musikskolans barn- och ungdomskörer, när de lussade inför en fullsatt kyrka. Det är ändå något väldigt hoppfullt i budskapet om ljus, i synnerhet så här mitt i det mörka december.

När jag kom ut från kyrkan vid 20-snåret låg det ett vitt lager pudersnö över asfalten, vilket verkligen bidrog till den redan sköna stämningen. Och imorgon är det fredag igen, hurra! Det har varit en intensiv vecka, så det ska bli extra skönt med lite ledigt. No plans är planen för den här helgen. Vi får väl se om det blir så. 

Stök, pyssel och presenter

"Julstök" är inget jag lägger större energi på. Här hemma ser vi nämligen till att det är stökigt året runt, haha! Den här bloggerskan har dock en gedigen träning bakom sig i att hitta de rätta fotovinklarna, som skickligt undviker att visa obäddade sängar, otvättade tvätthögar och osorterat gud-vet-vad. För vem vill se sånt? Det har ni säkert nog av själva, hihi!

Där på dörren in till sovrummet hänger min fina paket-adventskalender, som verkligen förgyller min tillvaro dagligdags nu i december. Så roligt det är att få öppna en ny present varje dag! Och så mycket fint jag har fått fram till nu! Prydnadssaker och pynt, tändstickor och tomtebloss...

...och idag den här lilla tomteklädda krabaten, som jag redan är störtförälskad i, och som jag skämmer bort med Baby Bel-ost från kylskåpet. Stor kram igen till min okända välgörare!

"Julpyssel" ägnar jag mig däremot gärna åt så här års. Jag tycker det är lite mysigt att sprida ut pyntandet över hela adventstiden, genom att göra något litet varje dag. Ikväll ska jag rota fram min gamla adventskyrka och se om jag kan göra något fint med den. Men först blir det gulaschsoppa och smörgås. Over and out för idag.

Full av både det ena och det andra

Så var man hemma i stugan igen efter två intensiva seminariedagar i Växjö. Nu är huvudet fullt av ny kunskap och magen är full av både det ena och det andra. Man går ju inte svältfödd på sådana där tillställningar precis, och dessutom började jag dagen idag med pannkaksfrukost på hotellet...

Det snöade faktiskt lite i Växjö igår kväll. Förvisso var det bara blaskiga flingor som kom ner, men lite stämningsfullt var det ändå när man såg dem singla ner i skenet av gatlyktorna. Blir det en vit jul i år, tro? Hmm, just nu känns det inte så sannolikt...

Fågelmatare

Vår driftiga guddotter M sålde jultidningar i år, och ung företagsamhet vill man ju absolut uppmuntra.  Nuförtiden finns det andra saker  än serietidningar i de där katalogerna, så jag beställde den här fina fågelmataren. Nu hänger den och dinglar i äppelträdet på baksidan. Verkligen jättefin!

Idag och imorgon är jag på fullspäckat jobbseminarium med övernattning i Växjö. Jag ser redan fram emot hotellfrukosten imorgon, hihi!

Lördag i Malmö

Efter mycket om och men (= tågresa som blev bilresa p.g.a. banarbete + resväg som blev omväg p.g.a. olycka på 23:an) hamnade vi i Malmö igår. Vi började med en sen lunch med svärmor på saluhallen, där jag åt världens godaste sallad med rödbetshummus, drack holy water och lingon-och-ingefära-shot. Mumsigt värre!

I det smala gattet utanför saluhallen var det julmarknad. Doften av glögg fick en att tänka bort regnet för en stund. 

Julväxtlighet är ju alltid trevligt att titta på.

Sen lullade jag runt på stan på egen hand i ett par timmar, innan det var dags för Lars Noréns "Episod" på Intiman. Jag och min väninna satt allra längst fram, och det förstärkte faktiskt hela teaterupplevelsen; det kändes nästan som att vi var med i det som hände på scenen. Jag gillade hur Norén hade jobbat med repetitioner i texten (samma dialog kom igen, fast i andra situationer och med andra skådespelare) och hur skådespelarna levererade sina repliker monotont och nästan helt utan inlevelse, för att riktigt illustrera hur blasé rollfigurerna hade blivit i sina liv. Det var verkligen en deprimerande historia (doh, det var ju Lars Norén!), men väldigt trollbindande.

Pressbild: Urban Jörén

Eftersnacket hade vi på Escama Gastrobar, som jag verkligen kan rekommendera om man vill äta lyxiga och välsmakande tapas i cool barmiljö. (Maken låter meddela att jag stinker vitlök fortfarande, haha!)

Sen traskade jag genom stan för att möta upp med maken, som var på eget galej. Lilla Torg i december är verkligen stämningsfullt. Någon isbana finns inte i år (det är ju alldeles för varmt), men likväl en gigantisk "bordslampa" med broderad skärm. Så läcker!

Maken hängde på Café Alé, där det var blues- och Peps Persson-party med Georg Meggs och Mud Kings. Verkligen kanonduktiga musiker! 

Ja, det var en storstadsdos som heter duga. Men nu är jag nöjd över att få gå hemma på Solhäll och skrota igen. Idag blir det mysbrallemys hela dagen, hurra!