Marockansk mynta

När vi planterade marockansk mynta i kryddlandet förra sommaren var det alldeles säkert med baktanke på alla läckra mojitodrinkar vi skulle använda den till. Några drinkar har det inte blivit en enda gång sedan dess, däremot levde myntan snabbt upp till sitt rykte och tog snart över hela kryddlandet. Mot slutet av sommaren var det mynta ÖVERALLT!

Tidigt i våras fick jag gräva upp hela kryddrabatten för att få bort alla myntarötter som var på rymmen. Själva moderplantan omplanterade jag i en tunna, där den liksom inte kommer någonstans. Frodig och fin har den varit hela sommaren, men nu när den står i blom är den baske mig grannare än någonsin! Man kanske ska köra marockansk mynta som krukväxt, helt enkelt. Nu återstår att se om den övervintrar lika bra i tunna som direkt i jorden.

Gröna godbitar från IKEA

På IKEA-bloggen Livet Hemma konstaterade man i förra veckan att årets färg är grön. Vaddå årets färg?? Grönt är ju den bästa färgen ALLA år! Det stora småländska varuhuset har dock tagit fram några riktiga gröna godbitar det senaste året, och att de dessutom har börjat designa grejer i gammal stil känns extra sympatiskt. Vad sägs till exempel om linneskåpet

Hurdal i massiv grönmålad furu? 

Bild från IKEA

Snyggt på både utsidan och insidan, får jag nog säga. Och säkert finns det många andra användningsområden för det, om man inte vill ha det som linneskåp. Det hade varit väldans snyggt i ett kök, till exempel. Eller som förvaring för fula stereoapparater och sådant.

Bild från IKEA

Rottingfåtöljen Holmsel får vi väl också räkna till en av IKEA:s lyckträffar på senare tid, och det både till färg och form. Hemma hos oss bor dess svartmålade storasyster Storsele ute på glasverandan, men en sån här nätt grön variant hade ju varit väldans trevlig att hitta plats för någonstans också. Kanske i ett framtida växthus?

Bild från IKEA

Köksserien Fintorp har ett fint grönt bestickställ som jag har gått och pillat på många gånger. Det är designat för att sitta på en metallstång ovanför arbetsbänken, och det finns andra smarta tillbehör i samma serie. Kanske efter en framtida köksrenovering...

Bild från IKEA

Fönsterbordet Arkelstorp tipsade jag om redan tidigare i höst, men det passar ju in bra på den här inläggsrubriken också. Tyvärr är måtten lite för väl tilltagna för att det ska funka här hemma, annars hade jag kunnat tänka mig ett sådant här mot den vita murstocken i hallen på baksidan.

Bild från IKEA

Läckra vitrinskåpet Fabrikör har ju funnits ett tag nu. Jag skulle nästan kunna tänka mig att bygga ut huset för att få in ett sådant här i badrummet, hihi! Att det förmodligen inte är så praktiskt med glashyllor som blir dammiga och kletiga efter ett tag, kan vi väl bortse ifrån en stund.

Bild från IKEA

Väggklockan Skovel har härligt ärggrön färg och skulle nog kunna passa lite varstans. Kanske till och med nere i tvättstugan?

Bild från IKEA

Jodå, nog har IKEA många gröna godbitar som är trevliga att titta på. Fast till syvende och sist tänker jag oftast att jag hellre vill hitta gedigna gamla möbler och grejer på loppis, som jag kan måla gröna på egen hand. IKEA har faktiskt en grön bets som blir riktigt äppelgrön och snygg på trärena ytor:

Bild från IKEA

När det gäller färg har jag faktiskt en liten anteckningsbok där jag samlar färgnummer och provlappar på olika gröna nyanser som jag gillar. Man vet aldrig när det dyker upp något nytt målarprojekt. För en sak är ju iallafall säker: Grön är ju helt klart färgen med stort F!


P.S. Och om någon undrar, så är det här inlägget inte sponsrat. Fast om någon på IKEA läser det här, så får ni gärna bjuda på korv nästa gång jag kommer till Älmhult! ;-) D.S.

Äppelpaj på löpande band

Vårt gamla äppelträd på baksidan ger som vanligt en ganska riklig skörd. Vad det är för sort har vi ingen aning om, men frukten är inte så där väldigt god att äta, utan lämpar sig mer för tillagning av något slag. Eftersom vi fortfarande har äppelmos kvar i frysen från förra året, så kändes det inte lönt att koka mer. Äppelpaj kan man ju däremot inte få för mycket av, så idag fick det bli några omgångar sådana istället. Min kombinerade äppelurkärnare/klyftare kom väl till pass för uppgiften.

Smulpaj med havregryn blev det. Jag körde på löpande band tills smöret tog slut, och resultatet blev sex stycken 2-portionersformar och två stycken 4-portionersformar. En liten paj har vi redan ätit upp. Man måste ju provsmaka, eller hur? Mumsigt var det, kan jag lova! (Fast det gör väl det mesta om man dränker det i vaniljsås...) Jag ska nog baka ett par formar till någon dag, när smörförrådet är påfyllt. Och det där med 2-portionersformar vete katten; det var snarare en one size serving, hihi!

Drömmen är egentligen att skaffa en riktig äppelmustpress någon gång, men en sådan kostar sina modiga slantar. Sen måste man förmodligen ha någon form av fruktkvarn också, för man kan väl knappast köra äpplena i flismaskinen? Jag vet att det finns musterier i Skåne dit man kan åka med sina äpplen och få dem pressade till must mot betalning, men då blir det ju genast en mer omständlig procedur. Någon som har erfarenhet av egen äppelmusttillverkning?

Hösthallon

Äntligen har vi hallon värda namnet nere vid köksträdgården. Buskarna är egentligen tre säsonger gamla, men eftersom jag planterade om dem förra året, så är det först nu de börjar ta sig. Så ljuvligt att mumsa solvarma hallon direkt från grenen!

Förra året hade jag störar som höll upp grenarna, men dem snodde jag till ett annat projekt. (Har redan glömt vad, men det var säkert något fiffigt.) Jag måste fixa till något nytt slags stöd, för nu bugar grenarna så de nästan slår i backen. Men det får nog bli nästa säsong...

Septembers sista fredag

Kan man få en kulturöverdos? Det är inte annat än att jag känner mig lite dagen efter idag... Skönt att det är helg igen, så att man får vila upp sig!

En ny hortensia har hittat till loppiskrukan på hallbordet. Det rosafluffiga känns nästan lite somrigt mot det gröna, men det räcker att ta en snabb titt ut för att inse att det verkligen är höst. Septembers sista dagar är mer eller mindre oplanerade. Den här helgen får bli som den blir, och det känns gott!

Bokmässa 2014

Tillsammans med ett gäng härliga kollegor har jag hängt på Bokmässan i Göteborg idag. Människor i mängd på ett och samma ställe kan man ju alltid ha åsikter om, men att komma hit är lika inspirerande varje gång. Det finns så mycket att titta på och många intressanta föredrag och seminarier att lyssna till. Och dessutom är det ju faktiskt lite kul att få mingla runt och frottera sig med den svenska kultureliten på nära håll. Här springer man förbi kändisar stup i kvarten, allt från Barbro Lindgren till Jan Guillou till Dogge Doggelito. 

Och så fick jag äntligen chansen att förklara Lasse Bengtsson (f.d. TV4) min stora kärlek och saknad, haha! (Det är nog en evinnerlig tur att han är en rutinerad och tålmodig man!) Han var på mässan för att prata om boken han har skrivit om sin vistelse i Afghanistan, och jag passade naturligtvis på att byta några ord och få boken signerad. 

Annars är dagens stora hit min nya blåa tygbag från Svenska Akademien; en riktig dyrgrip för en nördig svensklärare som undertecknad. Nu jäklar blir det ståndsmässig frakt av lunchlådan till och från jobbet framöver! 

Höstfägring på framsidan

Den gistna lilla skottkärran på framsidan har fått nytt höstigare innehåll i form av ljungplantor, köpta för 5 kronor styck på torget i Kristianstad i helgen. Tänk vilket fynd! Kanske inte den mest luxuösa sorten, men den funkar alldeles utmärkt här. De två Diamond Frost-plantorna i framkant kommer från sommarens arrangemang, men är fortfarande så fina att de får hänga med ett tag till. De verkar ha klarat gårdagens frost riktigt bra, men så heter de ju som de heter också.

I den vänstra rabatten på framsidan blommar höstkrokusen (även känd som tidlösa) som allra mest. Den gör mig lika överraskad varje år när den tittar upp! Kärleksörten gör också sitt för att pigga upp rabatten, annars ser det mesta lite visset och trist ut.

Imorgon drar jag till Bokmässan i Göteborg. Där brukar finnas en hel avdelning om trädgård, som jag naturligtvis hoppas hinna med innan det är dags att åka hem igen. Kanske någon mer som ska dit?

Frostnupet

I natt kom den första frosten till "Glesbygd". Jag, som inte ens har hunnit hämta ner höstgarderoben från vinden, fick leta vantar och halsduk i morse för att inte frysa ihjäl på väg till jobbet. När jag huttrade som mest kom jag att tänka på alla omogna tomater, som fortfarande hängde nere i köksträdgården. När jag kom hem i eftermiddag knipsade jag helt sonika av alla klasar och tog in dem. 

Måååånga tomater blev det! Vi får väl se hur många som mognar i efterhand i höstsolen ute på glasverandan. Kanske får jag göra tomatchutney istället. Eller varför inte stekta gröna tomater? 

Ägg, ägg och mera ägg

När man har härligt färska ägg hemma, värpta av glada höns på en gård i en av grannbyarna, så vill man ju äta ägg mest varje dag. Stekta ägg, kokta ägg, omelett, frittata; ägg på både längden och tvären. Gulan på nyvärpta ägg är verkligen gulare än solen!

Alldeles nyss slog vi till på ägg-och-bacon-brunch till kvällsmat. Tänk, det smakade lika bra på en måndagkväll som på en söndagförmiddag. Mums filibabba!

Söndag på skroten

Ett av få söndagsnöjen i "Glesbygd" är att besöka skrothandlaren som håller till i utkanten av byn. Här är det alltid folk, oavsett väder. Det röda huset i bakgrunden på bilden innehåller en hel del antikviteter och loppisgrejer, men det roligaste är nästan att botanisera ute på själva skrotupplaget. Här kan man verkligen göra läckra fynd (i synnerhet till trädgården), om man bara tar sig tid att rota runt lite. Och se där, bakom en rostig container hittade jag vår gamla spis! Det var nästan så att jag fällde en liten tår...

Inne på den mer välordnade antikdelen köpte jag två stora "kottar" i något slags tungt betongmaterial. Jag har frågat om dem flera gånger förut, men så idag var priset plötsligt helt överkomligt. För säkerhets skull slog jag till på båda två; de kan bli himla fina att ha i trädgården. Var de hamnar vet jag som vanligt inte, men det där brukar lösa sig.

På en annan söndagsöppen liten loppis i byn hittade jag ett stort gammalt tråg för ynka 40 kronor. Förvisso är det duktigt maskätet, men det matchar ju vår maskätna fallfrukt väldans bra! Om inte annat kan det bli fint inne på matbordet i gröna rummet till jul, med juläpplen eller något annat piffigt jularrangemang på. (Jo, lite jul funderar man allt på redan nu.)

Det regnar idag, vilket är helt perfekt stugsittarväder. I köket har vi oroväckande mycket snask kvar efter gårdagskvällen, då mannen och några grabbkompisar hade spelträff. Fast nog skulle jag utan tvekan kunna äta baconsnacks och sega ostbågar till både lunch och middag. Bara för att jag kan...

Swedish Grace

I åtskilliga år har jag gått och sneglat på Swedish Grace-porslinet. Jag tycker det är så himla fint i all sin enkelhet, men det har aldrig blivit av att jag har köpt någon del. Kaffemuggen känns lite för liten, temuggen lite för stor och 30-centilitersskålarna är alldeles för små för att de ska kunna funka till frukostfilen. Fast nu såg jag till min stora lycka att det har kommit skålar som rymmer 60 cl, och då känns det ju genast betydligt mer intressant igen.

http://www.rorstrand.se/

Jag hade absolut kunnat tänka mig att investera i ett halvt dussin sådana, men än så länge finns de bara i vitt ("Snö"). Att den lindblomsgröna nyansen ("Äng") tilltalar mig mer, behöver man ju inte precis vara Einstein för att räkna ut...

http://www.rorstrand.se/

Nu återstår bara att hoppas att Rörstrand tar sitt förnuft tillfånga och utvidgar produktionen till att även gälla de andra färgerna. Tills vidare tror jag bestämt att vi får köra vidare med våra gamla hederliga 9-kronorsskålar från IKEA. De är minsann gröna!

Lite suddig i konturerna

Framåt fredagskvällen bjuder jag på tre läckra vallmoknoppar, köpta som snittblommor på fina butiken Fröjd i Osby. (Jag tror inte det är meningen att de ska slå ut.) Fotot är lagom suddigt i konturerna, ungefär så där som man själv känner sig på arbetsveckans sista dag, när luften går ur en och man landar i soffan. Tänk, så skönt att det är fredag igen!

"Allt om trädgård" damp ner i brevlådan idag; att bläddra i den känns som en lagom ansträngande kvällsaktivitet. Och så blir det ju fredagsmys förstås! Hoppas ni också får en riktigt skön fredagkväll.

Hurra för såband!

Sommarens absoluta odlingssuccé i köksträdgården har absolut varit de färdiga såbanden med rödbetor och morötter. När man fick ner fröna i jorden var de ju liksom redan gallrade och klara, och efter det har rotfrukterna verkligen växt så det knakar. Morötter skördar vi fortfarande, och de går verkligen inte av för hackor! 

Såband ska jag absolut köra nästa sommar också. För mig som är lat och inte orkar hålla efter sådden så himla mycket mer än med vattning, så passar det perfekt. Morötter och rödbetor får bli favoriter i repris, men det blir nog såband på fler sorter. 

Ljusmanschetter

Ljusmanschetter låter väl lite mossigt kan man tycka, men jag har hittat en variant i metall som jag tycker är himla läcker. De finns i zink...

... och i mässing...

... och i flera olika mönster, former och storlekar. Just nu har jag dem på nästan varenda ljusstake här hemma!

Ett effektivt sätt att piffa till sina loppisfyndade ljusstakar, får man väl ändå säga? Och billigt med; de jag har kostar mellan 15-19 kronor styck. De finns nog att hitta lite varstans skulle jag tro, men mina är inhandlade på fantastiska butiken Fröjd i Osby. 

Höstkänsla i trädgården

Oj, vilket härligt väder det har varit på eftermiddagen! Efter en hel dag inomhus kändes det vansinnigt skönt att få vara ute ett par timmar direkt efter jobbet. Gräsklipparen fick komma ut på vädring. Gräsmattan (eller ogräsmattan) har växt sig extremt frodigt i de senaste veckornas regn, så jag vet inte hur många gånger jag fick tömma uppsamlaren. Men nog är klippning rena rama "quick-fixen" för trädgården!

Annars tycker jag att det mesta ser trist ut i trädgården just nu. Hösten kom tidigare i rabatterna än i kalendern. På något sätt känner man sig lite snuvad på årets säsong, för jag har verkligen gjort extremt lite i trädgården i sommar. Man får väl börja drömma om nästa säsong istället. Lite nya tulpanlökar får det nog bli till att börja med.

Måndagsbad

Eftersom det inte blev något söndagsbad igår, så fick det bli ett måndagsbad idag istället. Ju hetare vatten desto bättre, och så MYCKET skumbad. Garanterat det perfekta sättet att kurera en förkylning, får jag nog säga. 

Ser ni den där lilla vitputsade "tårtbiten" uppe i hörnet vid taket? Den lilla detaljen är jag fånigt förtjust i! Kan vi bara få en riktig kran på plats också, så kommer jag bli ännu mer nöjd. (Vi kör fortfarande med trädgårdsslang kopplad på varmvattenkranen vid tvättmaskinerna.) VVS-firman är faktiskt kontaktad, så nu är vi nästan på gång. Det tog oss bara ett helt år att komma till skott...

Röstansvar

Maken och jag startade söndagen med en kort promenad nerför backen till församlingshemmet, som tjänstgör som vallokal idag. Det är högtidligt på något sätt, att gå och rösta. Att stå där bakom skärmen med sitt röstkort och smussla med sina tre kuvert. Att bli avprickad i röstlängden. Att få vara ett kugghjul i den demokratiska processen. 

För mig är det ofattbart att över en miljon svenskar väljer att nonchalera sina demokratiska rättigheter. Är det inte snarare så att rösträtten är ett ansvar? En medborgerlig skyldighet? En solidaritetshandling mot människor i världen som offrar sina liv i kampen för samma rätt? Jag tycker faktiskt det. 

Tänt va're här

"Hej, jag heter fröken Grön och jag är en obotlig lamptändare." 

Det är ju något som är så himla hemtrevligt med tända smålampor. Ju fler, desto trevligare. Så här i höstmörkret vill jag helst att hela huset ska bada i ljus redan på eftermiddagarna. Kvällarna ska vi inte ens prata om. Jag tassar runt och tänder, även i de rum där jag inte tänker befinna mig. Jag vill ha lampan tänd i hallen på framsidan...

Jag vill ha lampan tänd i smatten på baksidan...

Jag vill att det ska lysa i strumpautomaten...

Och jag har äntligen köpt en ny glödlampa (en vanlig hederlig gammeldags 40-wattare) till den vänstra sänglampan, som inte gått att använda på flera dagar. Snacka om abstinens!

Maken, som är klokare än mig i resursförbrukningssammanhang, går runt och släcker. Mellan varven nyktrar jag till och får dåligt miljösamvete, men sen får jag återfall och tänder igen. Ofta gör jag det utan att ens tänka på det. Undrar just om det finns något slags rehab för såna som mig? 

"Hej, jag heter fröken Grön, och jag är en obotlig lamptändare."

Känna efter

Eftermiddagssolen väller in i röda rummet. Jag ligger i soffan efter ännu en avslutad arbetsvecka och känner in helgen. Känner jag inte lite halsont också? Och så där lite "krypigt" i bihålorna? Man ska nog inte känna efter för mycket...

Jag kravlar mig upp och tänker att jag nog ska passa på att ta en före-bild i hörnan med de två piedestalerna. Med tanke på den rasande fart som veckorna har nu, så står det ju inte på förrän det är dags att ersätta piedestalerna med julgran...

Dagar som denna

Dagens datum får en onekligen att reminiscera över det som varit, reflektera över det som är och rysa över det som kanske kommer. Dagar som denna blir tacksamheten över det liv som tillfallit mig i ödets lotteri alldeles extra påtaglig...

Bonderøven

På onsdagkvällar infaller en av veckans absoluta TV-höjdpunkter: DR:s härliga serie 'Bonderøven' (som har fått den makalöst töntiga titeln 'Hundra procent bonde' i Sverige), där man får följa bonden tillika naturbarnet Frank och hans lilla familj hemma på deras gård på Jylland. Gården drivs med gammal teknik och gamla metoder så långt det går, och Frank själv är precis som Lotta på Bråkmakargatan; han kan nästan precis allting, och det han inte kan ser han till att lära sig.

Bildkälla

Dramaturgin är underbar: Frank sår. Frank skördar. Frank brygger öl. Frank bygger hus. Frank matar höns. Frank slaktar gris. Frank tar farväl av sin gamla mössa. Frank skaffar en ny mössa. Frank torkar ensilage i ladan. Frank är stolt över sitt persikoträd. Frank kör över sin frus loppisfynd med traktorn. Frank plockar bär med sina barn. Frank slipar sin yxa. Frank skrattar. Frank är en glad skit. Och det är bara sååå makalöst härlig TV! 

Tror ni mig inte, så slå på SVT1 ikväll klockan 21.30 så får ni se!

Svartfläcksjukan

För andra sommaren i rad drabbades mina Louise Odier-rosor av svartfläckssjukan, och tyvärr inte så lite heller. När jag googlade problemet på internet kom jag fram till att just Louise Odier är en av de rosor som lätt drabbas av den här svampparasiten, och att dess sporer lätt övervintrar i jorden och angriper rosen på nytt året efter. Jag plockade blad och plockade blad och plockade blad, tills det nästan bara var stammar och blommor kvar. Tradigt på en sådan fin ros...

Till slut tröttnade jag och grävde helt sonika upp alla tre plantorna. Jag klippte ner dem rejält och stoppade ner dem i en pallkrage, och med rötterna i osmittad jord tar de sig minsann hur bra som helst. Nu återstår det att se var plantorna hamnar mer permanent. Någon garanti för att svartfläcksjukan håller sig borta finns det naturligtvis inte, men man måste ju försöka. För säga vad man vill om Louise Odier, men när hon är frisk och blommar som allra bäst, så är hon baske mig en av de trevligaste rosorna i trädgården!

Senapskål i blom

Jag har börjat höstfixa i köksträdgården så smått. Skördat den sista gullöken, dragit upp risiga sockerärtsrankor och tömt en del pallkragar på visset innehåll. Några kvarglömda ruccolaplantor hade gått i blom. Jag tyckte de var lite rara, så jag klippte av dem och satte dem i vatten i köksfönstret. Nog förstår man varför det heter senapskål på svenska.

Om någon undrar kan jag bekräfta att fönsterrutorna är precis just så skitiga som de ser ut att vara på bilden. Efter sommarens högtryckstvätt av taket borde de ha putsats för länge sedan, men ni vet hur det är. Jag har det iallafall uppskrivet på helgens kanske-lista. Precis som jag hade förra helgen och helgen innan dess...

Ny port till ingenmansland

Jag somnade om imorse och vaknade inte igen förrän 10.22. Värsta tonårsfasonerna! Extra fascinerande med tanke på att jag tillbringade stora delar av lördagkvällen slumrandes i soffan. Att man kan bli så trött av att göra ingenting! Sent omsider pallrade jag mig iallafall upp och ut i det härliga söndagsvädret.

Mellan stenpartiet vid pumpen (till vänster utanför bild) och snäckdammsrabatten (till höger utanför bild) har vi haft ett par orensade meter längs kanten mot gräsmattan, som jag har gått och sneglat på hela sommaren. Den stackars hortensian började nästan bli överväxt av diverse ogräs, och dessutom stod Rosenholm-rosen och ett gäng kärleksört fortfarande oplanterade i sina krukor. Som av en händelse hade vi också en omonterad rosbåge liggandes i en låda i ladan, och det passade ju bra nu när jag hade en klätterros att plantera. Grävdags, med andra ord.

När (om) vi så småningom tar tag i att röja upp i moraset, så är det här en ganska naturlig plats att ha en nedgång. Att göra grovarbetet och rensa området bakom hade kanske varit det logiska, men det där med att göra saker i rätt ordning är ingenting för mig. Varför göra det tråkiga när man kan gå direkt på det roliga? Just nu finns det dessutom inte någon plan för vad som ska hända där bakom, så det fanns verkligen ingen som helst anledning att göra det idag.

Det är ganska hög nivåskillnad mellan gräset och "djungeln", och området närmast gräsmattan består mest av sten och annat gammalt fyllnadsmaterial. Jag fick gräva bort en hel del bråte för att kunna fylla på med rosjord och plantera Rosenholm på den vänstra sidan. När jag ändå var i farten passade jag på att flytta hit Climbing Iceberg-rosen, som inhandlades i Linköping i början av sommaren. Nu hamnade den på den högra sidan, men den är fortfarande så liten att den nästan inte syns på bilden.

Jag passade på att flytta hit ytterligare en hortensia, som jag handlade på Bäckaskog förra sommaren och som inte riktigt kom till sin rätt där jag hade grävt ner den. Nu satsar jag på masseffekt, med två iögonfallande blommande buskar bredvid varandra. Det var kanske inte så smart med flytt mitt i blomningen, men det där med att vänta är inte heller någon av mina starkare egenskaper. Går det så går det!

Tre kärleksörtsplantor hamnade till vänster om Rosenholm, bakom stenkanten i hörnet där stenpartiet börjar. Det här är en växt som verkligen gör skäl för sitt namn, för jag fullkomligt älskar kärleksört och vill ha det mest överallt!

Och just som jag stod där med jord upp över öronen och betraktade mitt färdiga arbete, så började regnet att falla. Bra tajming, får man nog säga! Ikväll ska jag grunna lite på någon form av stensättning som golv i rosbågen och vad som ska hända där bakom. Nu har vi TVÅ portaler som inte leder någonstans mer än in i vildmarken, haha!

Trälåda och tvättstugetragedi

Jag älskar gamla trädlådor. Ofta tingar de ganska rejäla priser på loppisar och antikställen, men ibland har man tur att och kan fynda dem för en spottstyver. Som idag på bordsloppisen vid sjön i grannbyn, där jag hittade den här fina gamla spiklådan. 

Den funkar perfekt som bricka för alla småkrukor i köksträdgården. För små terracottakrukor har jag ju också en viss förkärlek för...

I köksträdgården hittar man numera flera förträffliga loppisfynd; alltifrån gamla oljekannor till flagnande lerklot. Här om någonstans tycker jag att man kommer man undan med "more is more". Dessutom gillar jag känslan det blir med gamla prylar.

För övrigt lyckades jag trampa ihjäl en liten groda i tvättstugan idag. Barfota, till råga på allt elände... Det var inte så roligt, men jag kompenserade det lilla livet med en storstilad begravning i trädgården. Kanske avrundar jag sorgeprocessen med en gravöl framåt kvällskvisten.

Uppbunkrat och nervarvat

Efter en arbetsvecka som gick i rasande fart känns det ändå fint att det redan är fredag igen. Att storhandla i Hässleholm direkt efter jobbet lät som en god idé igår kväll, men när vi gick runt där med kundvagnen för någon timme sedan hade vi mest tunnelseende och ville åka hem. Nu har vi iallafall bunkrat upp i både kyl och skafferi för ett tag framöver. Då känner jag mig alltid så rik!

Imorgon är det höstmarknad i byn och sommarens sista loppis vid sjön i grannbyn. Vi tar oss nog en liten tur på båda ställena, men sen ska jag mest gå runt här hemma och päsa, varva ner och ta det lugnt. Orkar jag ta mig an något vettigt så får det bli en bonus, men det ingår definitivt inte i planen.

(Och nej, dagens bild har inte så mycket med något annat i det här inlägget att göra, men man tager vad man haver!)

I min lilla djungelberså

Förra våren satte jag upp billiga pilspaljéer som vägg i vår lilla grusberså, för att hägna in lite grann i bakkant och skapa lite rumskänsla. Då såg det så himla tomt och ödsligt ut, och när jag klippte ner paradisbusken nästan ända ner till marken så blev det ännu kalare. Idag ser det annorlunda ut, kan jag lova. Ja, här råder snudd på anarki!

Paradisbusken har haft en knakande återväxt, och igår fick den en spontan men rejäl klippning för att inte tappa formen helt. På spaljén till höger klättrar murgrönan i rasande fart, och en av rankorna är till och med på rymmen och växer in på gruset under bänken. Och utanpå alltihop breder klematisen 'Paul Farges Summersnow' ut sina långa lianer. 

 

Den har tagit ganska lång tid på sig att etablera sig, men nu växer den på spaljén, på bänken, på murgönan, upp i paradisträdet, i forsythiabusken, - ja den växer ÖVERALLT! Den är verkligen helt bortom all kontroll! Nu blommar den dessutom för allra första gången. Frågan är bara om den gör någon som helst nytta här, när det redan har växt upp så mycket grönt i övrigt. Fast jag måste medge att jag gillar den totala djungelkänslan!

I övrigt är det mycket som är överblommat, visset och otuktat i den här hörnan just nu. Jag skulle behöva köra en rejäl omgång med sekatören och rensa upp en massa löv från päronträdet. Fast det är härligt ändå, på något vis!

När man tar fram gamla bilder från sommaren 2012, så inser man ju hur mycket en nygjord del av trädgården faktiskt tar sig på bara två år. Man kan nästan inte tro att det här är samma ställe!

Om vädret håller i sig kanske det blir lite trädgårdsarbete i helgen. Det är nästan så att jag börjar bli lite sugen på att ta mig an ett nytt projekt innan säsongen är slut!