Adventsträd

Det lilla trädet med lampor som jag köpte på Clas Ohlson för ett par veckor sedan har hittat sin plats ute på glasverandan. Först funderade jag på att ha det utomhus, men sen kom jag på att om det står här så syns det både inifrån och utifrån. Dessutom är det ju så kallt här ute, så det får nästan räknas som utomhus. 

Jag ställde trädet på den runda korgbrickan, som stod på utebordet med pumpor tidigare i höst. (Den fick jag på köpet på en auktion i somras, och den har verkligen varit användbar till lite allt möjligt.) Själva foten gömde jag under mängder av grön mossa. Det lilla leksaksrådjuret från 70-talet (loppisfynd från Ängelholm) får också vara med. 

Jag står ofta inne i hallen och kikar ut. Det är riktigt stämningsfullt när det skymmer och alla de små lamporna lyser. 

Jag är verkligen barnsligt förtjust i ljusslingor så här års och vill gärna ha dem lite överallt, både inne och ute. Om inte maken hade stoppat mig, så hade det nog sett ut som rena rama Candy Cane Lane här hemma, hihi! 

När första ljuset brinner

Årets adventsljusstake på Solhäll är ingen avancerad historia. Inga blockljus, ingen mossa, inga dekorationer; bara en "naken" mässingsljusstake med antikljus i fyra enkla ljushållare. Elegant i all sin enkelhet, och lätt att flytta från rum till rum, beroende på var man vill sitta. Och det bästa av allt: Inhandlad för 15 kronor på byns lokala skrotupplag. Ett bra exempel på när less is more, helt enkelt.

Vädret är totalt oberäkneligt idag. Ena stunden är det kolsvart ute och regnet vräker ner, och andra stunden skiner solen. Senare idag får vi nog hålla i hatten, om man ska tro på vad SMHI säger. Om det blir någon skyltsöndagspromenad ner på byn för vår del återstår att se, men förhoppningsvis hinner vi få upp ljusslingan i snöbollsbusken innan den utlovade stormen kommer på riktigt. 

Novemberskog

Maken och jag tog oss en snabb sväng ut i skogen i förmiddags, för att plocka lite kottar och mossiga pinnar till alla mina adventsarrangemang. Regnjacka och gummistövlar i kombination med den bruna, blöta marken kändes kanske inte så adventsstämningsfullt, men nog är det mysigt med skog ändå.

Nu håller jag på att stöka för fullt här hemma. Stakarna står framme i fönstren, adventsstjärnan lyser i sovrummet, men i övrigt ser det ganska kaosartat ut. Dessutom har jag lyckats drössla mossa och barr över hela köksgolvet, så det får nog bli en sväng med dammsugaren imorgon igen...

Cyklamen och finemang!

Vit cyklamen är helt klart en favorit så här års. Nog är det härligt med lite vitt till advent, när det annars mest är bristvara på just den färgen; den myckna snön vi fick förra helgen smälte bort redan i början av veckan. Just nu ståtar blomman på köksbordet i en solgul Arabia-karott, men i helgen får den allt byta till en lite "adventigare" kruka.

Och så njuter vi fredag igen, med långkalsonger som mysbrallor, tofflor på fötterna och sedvanlig texmex på tallriken. Finemang!

Glob

Trädgårdsprylar kan man ju handla året runt. Som när jag hittade en jättefin rostig "glob" på Växtmästaren i Osby till ett ovanlig facilt pris häromdagen. Klart den fick följa med hem!

Nu är väl inte direkt tanken att den ska stå i en buxbomkruka, men i brist på annat testade jag den där. Till sommaren tänker jag mig någon fin klätterväxt, eller varför inte murgröna?

Den fina "kotten" uppe på toppen är verkligen pricken över i. Jag gillar ju kottar!

För tillfället står den kvar ute i växthuset. Kanske kan jag använda den till något adventsarrangemang till helgen. Vi får väl se om jag hittar på något, eller om den hamnar på vinterförvaring i ladan så länge.

Jag var faktiskt nere i växthuset nu ikväll och satte upp en liten ljusslinga där, men det var så attans mörkt nere i köksträdgården, så det fastnade inte på bild. Mysigt är det iallafall att stå inne och titta ut genom fönstret och se att det lyser där nere!

Stjärnholm

I en 20-minuterslucka strax innan ett nytt fortbildningstillfälle i Helsingborg idag, så hann jag springa inom Åhléns och köpa fina julduken Stjärnholm. Mönstret är så klassiskt och gammaldags, på något vis. Och så fint!

Bild från Åhléns

Duken mäter 145x250 cm och är i 100 % ekologisk bomull. Den finns i en rödvit variant också, men jag tänkte att grått och vitt passar bättre på matbordet i vårt gröna rum. Med lite röda detaljer på bordet blir det juligt ändå!

Hyacintnjutning

Fördelen med att helt plötsligt ha ett växthus i trädgården är att jag äntligen kan köpa hyacinter. (Inomhus funkar det nämligen inte så bra, eftersom maken blir så allergisk.) Kanske blir det för kallt här ute framöver, men så långt är temperaturen alldeles lagom. Hyacinterna jag köpte på mataffären i förra veckan håller till och med på att slå ut så smått. För 15 kronor styck kunde man ju knappast begära att få veta i förväg vilken färg det skulle bli på blommorna, men nog börjar man kunna skönja att de bli vita? 

Nackdelen med att ha hyacinterna i växthuset är att jag bara får se dem två dagar i veckan, nämligen om helgerna när jag är hemma i dagsljus. På vardagarna lär det vara sorgligt mörkt både när jag går och kommer ett bra tag till. Men man kan ju inte få allt här i livet... Bättre lite hyacintnjutning än ingen alls!

Marschallhållare

I flera tidningar under sommaren och hösten har jag sett de fina marschallhållarna på fot från ELDgarden, och när jag hittade dem på riktigt hos Växtmästaren i Osby härförleden, så köpte jag en. Jag tycker den är jätteläcker!

Den är fin både med och utan brinnande låga. Nästan som att ha ett litet konstverk i trädgården! Har man ingen marschall hemma, så kan man göra som jag och fuska med ett vanligt blockljus. (Fast det brinner ju inte så bra om det blåser eller kommer nederbörd...)

Just nu har jag stuckit ner den i gruset utanför växthuset, men den kan nog komma att flytta runt lite varstans i trädgården, beroende på årstid. Och om någon undrar om snön redan är borta, så kan jag meddela att det är den INTE! Bilderna i dagens inlägg tog jag i lördags eftermiddag, innan snön började falla.

Den första snön

Jodå, nog kom den första snön igår. Lite så där i smyg, eftersom det var mörkt ute, men lagom till 21.00 var hela världen vit. Så mysigt! En sisådär 15 centimeter tror jag faktiskt att det blev, men eftersom jag gick och drog i pyjamasbrallorna hela förmiddagen idag, så hade snön redan börjat smälta när jag kom på att jag nog skulle ta kameran och gå ut.

Idag gör vi ett nytt försök på städningen, som vi påbörjade igår. Bäva månde dammråttorna! Och imorgon är det måndag igen...

Tallrikshylla

När jag hade tömt tallrikshyllan i gröna rummet för dammtorkning i förmiddags, så passade jag på att plocka om lite. Jag håller mig med adventspyntet till nästa helg, men smygstartar med ett litet rött äpple och det lilla rådjuret i porslin. Tallrikshyllan köpte jag på loppis för 20 kronor för flera år sedan. Då var den 70-talsbrun, nu är den antikvit. Den är lagom stor att hänga på väggen i en stuga där det är lågt i tak. 

De större tallrikarna från Gustavsberg med grön handmålad bård stod här redan tidigare, men fick flytta upp till mittenhyllan, och på den undre hyllan ställde jag några mindre udda assietter och två blågröna glasflaskor med emaljkork. Äggkoppar och saltkar är loppisfynd, tennsakerna arvegods och ljuskopparna (som är ärggröna) kommer från Fröjd. Den vackra vitmålade gjutjärnsdekorationen på väggen ovanför hyllan köpte maken på Gottåsa Antik för några år sedan. Jag älskar den!

Det lilla vita bordet är ett av mina allra första loppisfynd. Det hade jag i köket i min allra första egna lägenhet i Malmö i början på 90-talet, fast då var det gult. (Minns ni den gul-blåa perioden som härskade i inredningsvärlden då?) Och så alla mina loppisstakar, förstås. Dem tröttnar jag aldrig på. Matt svart sprayfärg (eller någon annan kulör som man gillar) är världens enklaste trick om man vill skapa enhetlighet på sin samling.

Ja, så kan det gå när man bara skulle damma. Fast till jul hinner jag säkert flytta om och sätta dit andra små pryttlar här. Nu väntar vi på snön som ska falla över Skåne idag. Det ska faktiskt bli riktigt mysigt!

"Plantshop" och fredagskänsla

Varenda höst står jag där med både fådda och rea-fyndade perenner, som inte har hittat sin plats i trädgården. Varenda höst pillar jag ner både det ena och det andra för övervintring i mina pallkragar och utplantering nästa vår, och i år var inget undantag. Det brukar funka, så jag håller tummarna för att det funkar i vinter också. Då kommer jag att ha en egen liten "plantshop" till våren att bara hämta växter i!

Och så var det fredag igen. Det är ju rent makalöst vad arbetsveckorna bara svischar förbi! Helgerna går i och för sig fort de också, men när man precis har kommit hem från jobbet så här på fredagseftermiddagen och tiden ligger orörd framför en, då är det bara så himla gott!

Om än bara för en stund

Att jag inte skriver om det som händer i den verkliga världen betyder inte att jag inte bryr mig. Det betyder inte att jag inte tänker på det. Det betyder inte att jag saknar känslor kring det. Det betyder inte att jag inte oroar mig för det.

Det betyder bara att vissa dagar är det extra befriande att få pausa verkligheten (om än bara för den stund det tar att skriva det här inlägget) och blogga om något så banalt som ett fånigt rådjur i porslin som man hittade på loppis för 15 kronor och som man blev lite glad över. Idag är det en sådan dag.

Advent 2014 revisited

I min ivriga väntan på att få gå loss med adventspyntandet, så kollar jag på bilder från förra året. Det är ju så lätt att glömma vad man gjorde då. Adventsljusstaken anno 2014 bestod av fyra blockljus i lika många krukor. Undra vilken variant jag ska köra i år?

Jag gjorde en egen krans för andra gången i mitt liv, och kom på att det var bättre att hänga den på insidan av pardörrarna på glasverandan. På det sättet fick jag se den mer än om den hade hängt på utsidan, hihi! Undra om jag orkar göra någon egen krans i år?

Det är nästan roligare att pynta utomhus än inomhus. Man kan ju liksom ta ut svängarna mer ute. Vi var i skogen lördag innan första advent förra året och plockade granrisruskor från fallna granar som höststormarna hade tagit, och jag pyntade med lite annat smått och gott på det gröna planteringsbordet. Undra vad jag hittar på här i år?

Granatäpplen är en klar pyntfavorit. Överhuvudtaget är det trevligt att använda naturliga saker. I år har jag köpt en påse färska tranbär som låg kvar i grönsaksdisken på Konsum efter allhelgonahelg och tacksägelsehelg. De är som stora ljuvliga röda pärlor! Undra om jag kan hitta på något roligt pyssel med dem?

Frågan är om man ska börja fixa lite redan nu till helgen, eller om man ska bita ihop och vänta en vecka till. Men då kanske någon annan har köpt upp alla granatäpplen från affären och tagit de nedblåsta granruskorna i skogen. Det vore ju dumt att ta den risken...

Luktärter i november

Luktärterna i den gamla tvättunnan nere i köksträdgården trotsar årstiden. De vägrar inse att det är november och blommar fortfarande som galningar! Kan man annat än älska växtkraften i dessa små karameller?

Fast idag köpte jag hyacinter när jag var på mataffären efter jobbet. Allting har ju liksom sin tid och sin tjusning, och om luktärter passar till advent vette katten...

P.S. Och nä, hyacinter inomhus har vi fortfarande inte på Solhäll, eftersom 50% av invånarna här lider av doftallergi. (Inte undertecknad.) Men i växthuset och på utebordet, där kan man ju få ha! D.S.

Såsom i himmelen

Kvällen har jag och min kör tillbringat på en opera-allsångskonsert tillsammans med fantastiska stråkensemblen Musica Vitae och tillika fantastiska operasolisten Yvonne Tuvesson Rosenqvist. På programmet stod allt ifrån Hayden till Mozart till Carmen, och publiken fick glatt sjunga med. Avslutningsvis stämde Yvonne och orkestern upp i "Gabriellas sång" från filmen Såsom i himmelen, och då var inte ett öga torrt, kan jag lova.

Så makalöst fascinerande det är att betrakta skolade musiker och sångare traktera sina instrument! Jag vill också vara så musikalisk! Operasångerska blir jag nog bara i duschen, och vi har alldeles för lågt i tak på Solhäll för en kontrabas, men en cello eller en violin skulle jag nog kunna baxa in. Undrar just om det är försent att skriva in sig för lektioner på musikskolan...

Växthuset går i dvala

I växthuset är det numera slutodlat för i år. Förra helgen slängde jag ut alla tomatplantor och paprikaplantor och flyttade en del krukor och grejer till vinterförvaring i ladan. Det milda vädret gör ändå att det fortfarande är riktigt varmt och gott här inne. Fyra trädgårdsstolar får stå här inne över vintern, så att jag kan sitta här och kuckilura om jag vill. Och dricka glögg framöver, kanske!

Ett klot av murgröna får hänga kvar i taket så länge, och på bordet står fortfarande ett myrtenträd och en kruka med rosmarin. 

Och titta vad fint mårbackapelargonen fortfarande blommar! Den som jag faktiskt funderade på att strunta i att vinterförvara i ett inlägg här på bloggen tidigare i höst. Kanske hamnar den i källaren ändå, när minusgraderna börjar komma krypande.

Den röda rosen Grand Award  i sin kruka har fått flytta in i ett hörn. Jag ska nog slå in den i något varmt framöver, så att den klarar vintern bättre, men det har inte riktigt behövts än.

Även om den har tappat en del av sina blad, så är plantan fortfarande full av sprickfärdiga knoppar. Det vore ju trevligt med lite röda rosor till advent!

Till advent ska jag göra lite julfint här inne, med ljusslingor, granris och annat fint. När vintern drar igång på riktigt får jag väl plocka undan lite mer, men jag njuter av mitt lilla "tittskåp" så länge det går. Helt klart det bästa som hände här hemma i trädgården 2015!

Skidor

Redan för några veckor sedan såg jag ett par gamla skidor på en av våra lokala välgörenhetsloppisar, men jag köpte dem aldrig då. De stod kvar när jag var där idag, och då slog jag faktiskt till. Inte för att jag tänker satsa på skidåkning i vinter precis, men som adventspynt blir de toppen. Och nog får man säga att de matchar ytterdörren löjligt bra!

På en av skidspetsarna sitter det en lapp som talar om att skidorna har åkt tåg mellan Östersund och Hässleholm den 13 januari, men vilket år det var kan man tyvärr inte se.

Jag knipsade av några grenar buxbom på ett av våra gigantiska "träd" för att smygstarta adventspyntandet lite grann, men nu blir man ju sugen på att städa bort pumpor och annat höstigt helt och hållet för att ge plats för granris och grön mossa. Snart så går jag loss på riktigt...

Gratis fredagsnöje

Ett fint fredagsnöje, precis så där när man just har ramlat innanför dörren hemma och varvar ner i soffan, är att slösurfa runt på Bukowsiks Market och fantisera om allt man skulle köpa om man hade obegränsat med pengar. Och utrymme... Visst vore det läckert med knallgröna pardörrar någonstans?

Och en jugend-piedestal i målat smide skulle väl platsa nästan var som helst? Varför inte nere i växthuset?

Ibland hittar man prylar som man inte ens visste att man ville ha. Vad sägs om ett par björnformade ryska bronsljusstakar till juldukningen i år?

Eller en bostonterrier i papier maché från förra sekelskiftet? Med nickande huvud och fötter på hjul, "något mager", som det står i beskrivningen. (Där är budet för övrigt uppe i 4000 kronor i skrivande stund. Det är visst inte bara jag som har galet galen smak, hehe!)

Knoppbrädor i handtäljt trä vill man ju också ha; gärna så många som möjligt, överallt.

Kanske man skulle göra slag i saken och sätta in den ultimata köpmandisken istället för köksskåp? Herregud, så många loppisfynd jag skulle få ner i de där lådorna!

Ja, nog är det underhållande att slösurfa. Bättre än att läsa inredningstidningar ibland! Och gratis är det också, om man bortser från bredbandsräkningen. (Men den kommer ju liksom ändå.) En bra start på helgen, helt enkelt!

P.S. Och slutpriset på papier maché-jycken landadade på 4200 kronor till slut, men eftersom utropspriset låg på 6000 spänn, så förblev den visst osåld. Jag säger då det... D.S.

Ljusmanschetter

Ljusmanschetter kanske låter lite mossigt, men jag fullkomligt älskar de olika varianterna i metall som finns ute på marknaden idag. Dessa fina i zink köpte jag på fina inredningsbutiken Fröjd redan för ett par år sedan. Eftersom jag inte kunde bestämma mig för vilken modell och storlek jag gillade bäst, så köpte jag en av varje sort. Tänk vilket enkelt sätt att piffa upp sina spraymålade loppisljusstakar! Inte var de speciellt dyra heller.

När jag hittade manschetter i patinerad mässing förra året, så slog jag till på ett gäng sådana också. (Likadana den här gången.) De sitter som en smäck på ett gäng mässingsstakar, som jag är glad idag att jag inte sprayade svarta. Matt mässing passar extra fint till juldukningen, tycker jag.

Jag har sett att det även finns grönärgade manschetter nuförtiden, och eftersom jag är extremt svag för just den färgen, så måste jag kanske slå till på några sådana också. Men först måste jag nog hitta ett gäng nya loppisstakar. Man kan helt enkelt aldrig få för många sådana, hihi!

Fågelperspektiv

Ett teleobjektiv ger verkligen fotograferingen helt nya möjligheter. Jag är ganska dålig på att använda mitt 70-300 millimeters Sigma-objektiv till vardags, men när vi reser utomlands ser jag alltid till att ha det med. När vi var i New York i våras tog jag några av de allra maffigaste bilderna med just detta objektiv. Förutom att jag kunde "knäppa" alla sevärdheter på nära håll, så roade jag mig ofta med att fotografera fåglar på olika ställen på Manhattan. Som den här eftertänksamma duvan på Washington Square.

Den här storögde kråkan satt i ett träd i Central Park och kraxade. Eller är det en olyckskorp, månne? Fotogenisk är den, hur som helst.

De här två coola stararna hängde i solen och tittade på folk, som vilka turister som helst. Man kan nästan föreställa sig hur de sitter där på staketet och kommenterar sin omgivning och människorna som går förbi. "Herregud, vad har människan på sig?!"

Och den här ståtliga truten hängde med oss på färjan hela vägen ut till Staten Island. "Varför titta på Frihetsgudinnan när ni kan titta på mig?"

Och jag tror bestämt jag fick ögonkontakt med den här lille linslusen. "My name is Robin. Red Robin."

Störst wow-faktor hade ändå mötet med den här hägern i Central Park, som först satt i ett träd långt borta, men som sedan flög ner och landade i vattenbrynet precis framför mig. Snacka om "Kodak moment"!

Ja, pippi på fåglar har jag allt. Iallafall när jag kan fotografera dem på betryggande avstånd. En och annan småfågel i trädgården här hemma råkar också ut för mitt teleobjektiv. Jag borde bara använda det oftare, som sagt. Om jag köper ett nytt kamerahus, så måste jag absolut försäkra mig om att teleobjektivet fortfarande går att använda.