Första advent

Det första adventsljuset har brunnit i flera omgångar idag. Det har ju varit så himla mörkt och regnigt ute, så man vill bara sitta inne och mysa. Jag gjorde det enkelt för mig och kör på samma stake som förra året. Den lilla betonggrisen är ju så himla charmig!

I adventspaket nummer två var det en fin juldekoration i plåt. Nu hänger den på dörren till bokskåpet i röda rummet. 

Jag hade planer på att sätta upp en ljusslinga i en buske i trädgården, men vädret var så himla ruggigt att jag struntade i det. Dagens enda besök utomhus blev istället en runda ner till badstugan, där jag satte en timer på adventsstaken. Det är avocadoträdet, som står på vinterförvaring här inne. 

Under eftermiddagen grejade jag ute på glasverandan. Huuu, där var det kallt, men det blev riktigt adventsfint. Bilder på det kommer en annan dag. 

Hej december!

Och nu är det december, minsann. Vart har alla dagar i höst tagit vägen? Men inte mig emot; idag har jag ju fått ta fram adventsljusstakar och lite annat pynt. Till frukost öppnade jag det första paketet i den fina adventskalendern, som den hemliga tomten lämnade av här tidigare i veckan. Det innehöll två fina små snöflingor i trä, hängandes i ett jutesnöre. Så söta! Jag hängde dem genast på fotogenlampfoten i röda rummet, och där passar de ju riktigt bra. 

Senare på förmiddagen körde maken och jag till stan en sväng. Vi besökte två möbelaffärer, för att börja spana så smått efter en ny soffa (vår stackars Ektorp från IKEA börjar tappa stunsen efter mer än 10 år; vi BOR verkligen i den!), men den här gången hittade vi inte någon som väckte omedelbar kärlek. Däremot hittade vi en adventsstjärna som hade extra hög fot, och som passar som en smäck i det stora fönstret nere i badstugan. Pappersstjärnan som hörde till var egentligen mycket mindre, men jag köpte en större variant på Clas Ohlson, som fyller ut fönstret lite mer. 

Jag älskar att det lyser där nere, när jag står vid diskbänken och tittar ut genom det lilla fönstret! Imorgon ska jag sätta en timer på kontakten, så att den tänds och släcks av sig själv. 

Nu är det lite advent i fönstren även inne i det stora huset, med stakar, stjärnor och så det lilla adventsträdet på glasverandan. I övrigt är det fortfarande inte så pyntat, men nu kan man ju fylla på lite här och där varje dag fram till jul. I love advent!

"Houston, we have a problem..."

För ett år sedan idag togs första spadtaget (ja, av en grävskopa då) på bastustugebygget nere i moraset. Det kunde ju vara värt att fira med ett bastubad innan fredagsmyset, tänkte maken och jag. När jag tassade ner i mörkret, endast iförd badrock, hörde jag plötsligt makens röst bakom mig: "Du, vi har ett problem..."

Det visade sig att källardörren hade råkat glida igen, och även om den inte gick i lås, så är den beskaffad på det viset att det inte finns något dörrhandtag att öppna med på utsidan. Ytterdörrarna där uppe hade vi naturligtvis varit duktiga och låst, och nu stod vi där utan nycklar, utan mobiltelefon och nästintill utan kläder, haha! Efter två rundor till världens bästa grannar och lite fix och trix, så fick maken upp källardörren tillslut. Vi fick vårt ettårsbastubad och grannarna fick sig ett gott skratt. Slutet gott, allting gott! 

Vi-fattar-besluten-efterhand-design

Ibland fnissar jag nästan lite åt hur snabba beslut maken och jag fattar när det handlar om saker som till exempel renovering. Vi åker nästan aldrig runt på en massa ställen och tittar på tusentals alternativ, utan har en märklig förmåga att nästan alltid bestämma oss rätt upp och ner. Som när vi renoverade badrummet i vintras, och vi inte ens hade börjat titta på vitvaror när hantverkarna kom, haha! "Kan man få en sån här?" skrev jag i ett SMS till snickaren, efter ett besök på en av toaletterna på Centralsjukhuset i Kristianstad. 

Det jag syftade på var i första hand det kromfärgade vattenlåset, men också det faktum att rören inte gick ner i golvet, utan "försvann" rakt in i väggen. Och det var ju inga problem att ordna, försäkrade den tålmodige snickaren. Våra hantverkare är onekligen luttrade efter alla år hos oss, hihi!

Med tanke på hur många möjligheter och kombinationer marknaden erbjuder när det gäller renoveringsbeslut, så känns det himla skönt att vi inte stressar upp oss i onödan. Och vi har faktiskt aldrig ångrat något i efterhand. Vi-tar-det-lite-som-det-kommer-och-fattar-besluten-efterhand-design funkar bra för oss, helt enkelt!

Frusen fransman och härliga holländare

Säga vad man vill om fransmännen, men att bygga bilar verkar onekligen inte vara deras forte. Under de varma sommarmånaderna var vi helt utan AC (som ni kanske minns), och med 10 minusgrader på termometern imorse gick det inte att få bilen att rulla överhuvudtaget. Medan jag traskade iväg till busstationen höll maken fortfarande på och greja, och en timme senare skickade han det här MMS:et. Jag säger då det...

Desto trevligare är det i vårt kök, där ett gäng härligt färgstarka holländare sprider rejält med vårkänsla. Tulpaner, tulpaner, tulpaner, som jag fick i present av mina lördagsgäster. Rena vitaminbomben i den i övrigt så bistra novembertiden.

Om någon undrar, så kan jag meddela att den frusna fransmannen är tillbaka hemma igen. Det var visst vajsing med något turbofilter (excusez moi?), som de fixade tillfälligt men måste byta på riktigt, så snart reservdelarna har kommit. Startar bilen imorgon, tro? Det kan ni ju starta en vadslagning om...

Hemlig tomte igen

Nu har min hemliga tomte varit i farten igen! När vi kom hem efter jobbet ikväll stod det en stor pappkartong på kökstrappan. På kortet stod det kort och gott "God Jul Fröken Grön", men någon avsändare fanns det som vanligt inte. 

Och vet ni, i paketet låg ett snöre med mängder av inslagna och numrerade paket; en hel adventskalender! Så pyssligt och så omtänksamt att jag blir helt tårögd! Jag längtar redan till lördag, då jag får öppna paket nummer ett. 

Du kära hemliga tomte, vem är du som är så gullig mot mig? Tusen tusen tack för att du sätter guldkant på min tillvaro! Om du ger dig tillkänna ska du få en stor kram. Så länge skickar jag en sådan via cyberrymden: KRAAAAAM på dig! 

Vintern har bara börjat

När vi vaknade imorse visade termometern på närmare sju minusgrader, huvaligen! Det var bara att klampa upp på vinden med ficklampan i högsta hugg och leta fram tjockjackan, som jag inte har behövt använda förrän nu. Den var iskall rakt igenom, men fick sedan hänga på elementet och värma upp sig i en halvtimme, innan det var dags för mig att traska ner till bussen. 

Om någon hade sagt imorse att jag fick stanna hemma om jag bara betalade 1000 kronor, så hade jag swishat pengarna direkt, hihi! Minusgrader är verkligen inte min grej. Och vintern har bara börjat...