Som en mullvad i underjorden

Bristen på dagsljus så här års kan verkligen göra en galen. Det är mörkt när man vaknar, mörkt när man går hemifrån, mörkt när man lämnar jobbet och mörkt när man kommer hem. Och däremellan är det baske mig också mer eller mindre mörkt. Man känner sig som en mullvad i underjorden. Huuu, så dystert... 

Märkligt ändå, att man inte är förberedd på det där. Det händer ju så här års varje år, och man har trots allt varit med om det sååå många gånger förut. Jag är iallafall i gott sällskap. På jobbet är vi nämligen ett helt litet gäng mullvadar, som sitter och gnäller ihop på kafferasterna. Tur att man inte är ensam.

Ny fägring i ny vas

Den förra buketten jag köpte höll sig fin i nästan tre veckor. Man undrar ju om det verkligen lönar sig att ha blomsteraffär med så hållbara blommor, hihi! I torsdags smet jag iallafall inom byns finaste lilla blomsteraffär för att införskaffa lite ny fägring. 

Adventskänslan får vänta en vecka till. Den här gången blev det en bukett i ljusgrönt och silver, med inslag av en aning vitt och lite blått. De gula solbollarna räddade jag från den gamla buketten. Vasen är faktiskt också ny. Den hittade jag för 24 kronor på mataffären. Exklusivt så det förslår, hihi!

Idag har dagsljuset faktiskt återvänt. Det är lite mer normalgrått ute, om man säger så. Jag håller mig ändå inomhus och småpysslar. En skön söndag hemma, med andra ord. Precis vad man behöver för att ladda batterierna inför en ny arbetsvecka. 

Källarstädning och surdegsbröd

Blev det dag överhuvudtaget idag? Jag tror nästan inte det. Det har varit regnigt och mörkt precis hela dagen. Som om någon glömde tända lampan. Nåväl, vi anade att det var ett tecken på att det faktiskt var dags att ta tag i källarstädningen trots allt. Vi började med att packa bilen full av loppiskassar och lämna av dem vid en av våra lokala välgörenhetsloppisar. Väl där passade jag på att klämma lite grann på diverse julpynt, men jag var duktig och åkte därifrån tomhänt. Den här lilla porslinsmusen, som jag faktiskt tror var ganska gammal, var iallafall himla söt. Hoppas den får fira jul hemma hos någon annan.

När vi ändå var ute och flaxade, passade vi på att köra inom byns nya café, som verkligen är jättefint. Roligt att vi har fått ett sådant mysigt ställe i vår lilla by!

Vi köpte nybakat surdegsbröd och mumsigt fikabröd med oss hem, som vi sedan festade på redan till lunch. Jag skulle kunna leva på mackor morgon, middag och kväll. Så gott!

Sen var det ingen pardon. Det var dags att börja röja upp i pysselrummet. Maken sorterade sina grejer och jag mina, och när vi var klara hade vi rensat bort massvis med gammalt skräp. Det får nog bli en ny runda med kassar till loppis nästa helg, hehe! Det lilla skåpet med lådor för sytråd, som vi fyndade på auktion redan förra sommaren, har äntligen hittat sin plats. Det är helt perfekt för allt småplock.

Om det trista vädret fortsätter, blir det källarstädning även imorgon. Vi har två små genomgångsrum till, som behöver rensas upp och städas av. Det känns som om jag har fått spindelnät i hela håret, så nu får det nog bli en varm dusch.

Undantagstillstånd i pysselrummet

Mitt mest dåliga samvete just nu handlar om pysselrummet nere i källaren. Ja, för vi har ju faktiskt ett sådant. Med ett gammalt ommålat IKEA-skrivbord med en ommålad hurts under och ommålade hyllplan på väggen ovanför och en ommålad gammal stol att sitta på. Det var länge sen det var så välstädat där som på den här bilden, kan jag säga. I skrivande stund råder det så gott som undantagstillstånd där nere...

Jag minns att jag grejade bra många timmar för att få till de där rutorna på bordsskivan. Som den tvättäkta humanist jag är, mätte jag naturligtvis inte så himla noga, utan ritade upp rutorna med penna och linjal direkt på skivan. Linjerna är ju inte de rakaste man har sett, men det blev rätt bra ändå. För tillfället är hela bordsytan belamrad med pausat pyssel, både makens och mitt. Den där pausen har varat ganska länge nu. Typ i ett par år...

För flera år sedan köpte vi ett stort linneskåp på loppis att ha allt löst pyssel och plock i, och det slukar verkligen hur mycket grejer som helst. Ändå står det kassar och korgar med grejer på golvet framför skåpet och väntar på bättre tider. Mycket av de där grejerna ska köras till närmaste välgörenhetsloppis, men man ska ju få tummarna ur att göra det också. Dessutom är skåpet så knökfullt att man inte hittar det man letar efter när man ska ha det. Tur att det fortfarande går att stänga dörrarna iallafall, så att man slipper se kaoset.

Bakom den gröna dörren finns pannrummet, som också fungerar som städförråd. Där inne är det faktiskt inte fullt så stökigt, men nog skulle det behöva rensas ut lite grejer där också. Kanske är det storstädning i källaren som gäller i helgen. Det låter ju bra nu, men vi får väl se om det låter lika bra när vi vaknar imorgon bitti...

Julmarknadstips

Den här veckan pågår julmarknadernas julmarknad, nämligen den på Huseby bruk, som ligger 2,2 mil söder om Växjö. Bara platsen i sig är värd ett besök!

Julmässan här är Nordens största, med 170 utställare som bjuder ut allt ifrån hantverk till ätbart till försäljning. Gott om besökare är det naturligtvis också, men området är stort, så det räcker till för alla. 

Jag besökte marknaden själv för några år sedan, och upplevelsen var verkligen total med vacker miljö, julgranar och tända marschaller överallt. Att det dessutom var rimfrost just den dagen, gjorde verkligen inte saken sämre. 

Extra fascinerande blir ett besök på Huseby, om man känner till historien om Florence Stephens, som huserade på bruket fram till sin död 1979. Om man vill veta mer om detta levnadsöde, kan man till exempel läsa boken "Florence Stephens förlorade värld" av Lena Ebervall och Per E. Samuelsson. Berättelsen är verkligen spännande och sorglig på samma gång.

Ett besök till Huseby kan jag alltså rekommendera den här veckan. Mässan är öppen till och med klockan 18 på söndag. Mer information hittar ni om ni klickar HÄR!

Glödlampa med inbyggt skymningsrelä

Ovanför pardörrarna in till verandan har vi en liten lampa med skymningsrelä. Det är så himla behändigt att den tänder sig själv när det blir mörkt. Något sådant har vi däremot inte haft på utebelysningen på hörnan, och så här års är det så himla mörkt där både när man går på morgonen och när man kommer hem framåt 17 på eftermiddagarna. Alternativet är att låta lampan lysa hela dagen, men det vill man ju inte heller. Så fick jag tips från en kollega att det faktiskt finns glödlampor med inbyggt skymningsrelä. En sådan har genast införskaffats på byns förträffliga järnhandel idag. 

Några bilder har jag av naturliga skäl inte hunnit ta idag, men här är en gammal vårbild som visar var lampan sitter. Fatta så mörkt det är här runt hörnet, när man kommer hem och det inte lyser!

Jag anar redan att den där nya glödlampan kommer att underlätta livet betänkligt i vinter. Om den verkligen funkar lär vi inte bli varse förrän till helgen, då vi är hemma i dagsljus och kan se om den slocknar eller inte. Heter det förresten "glödlampa" längre? Sensor filament LED står det på kartongen, men det där kommer man ju aldrig komma ihåg...

Juligt, men ändå inte

"Adventspyntar gör jag inte förrän lördagen före första advent", skrev någon jag känner mer än väl (host host...) i ett inlägg för inte så länge sen. Men nog kan man väl få börja smyga in lite småsaker redan nu, bara de inte är så juliga? Grön kuddmossa, till exempel. Det ser ut som frodiga små mörkgröna kullar, när man lägger upp den på ett fat. Fin att täcka jorden med i blomkrukor är den också. När jag var i stan härförleden sålde de hela små trälådor fulla med kuddmossa på en blomsteraffär där, men den var så ljusgrön och torr och såg inte alls ut som frodiga små mörkgröna kullar. Men snart kan man säkert hitta det överallt. Juligt, men ändå inte. Eller hur?

Jag är också lite sugen på att vira mossa och andra gröna fina saker runt en halmstomme och låtsas att det är en höstkrans. Det borde man ju också komma undan med, så länge man inte slänger på en massa röda band och små tomtar. Juligt, men ändå inte.

Mina Happy Lights-bollar hängde i sovrummet året runt tidigare, men jag tog ner dem i våras för att de var så dammiga. Kanske är det dags att damma av dem, så att man kan få lite myspysbelysning så här i novembermörkret. Juligt, men ändå inte.  

Ett år hade jag en ljusgrön cypress med "dubbla" kronor redan i början av november. Kanske skaffar jag mig en sådan i år också. Juligt, men ändå inte.

Mina små flugsvampsljusstakar kan göra vilken dystergök som helst munter. Det är nästan som att ha Tomtebobarnen på besök! Juligt, men ändå inte. 

De sålde blommande vita julrosor billigt på Blomsterlandet för ett par veckor sedan, och nu ångrar jag lite grann att jag inte köpte ett par stycken. De är ju så vackra! Ute på glasverandan brukar det alltid vara lagom temperatur för att de ska gilla läget där så här års. Juligt, men ändå inte. 

Med en batteridriven ljusslinga kan man låtsas att man har fångat eldflugor i en lykta. Juligt, men ändå inte.  

Tänk så enkelt det är att skapa ett vackert stilleben, bara genom att lägga röda äpplen i en gammal träskål. Juligt, men ändå inte. 

Kanske jag ska ta och rota fram den gamla glaskupan och göra ett fint litet stilleben på ett silverfat. Ugglor och ägg känns ju helt klart ganska årstidslöst. Juligt, men ändå inte. 

En lysande ängel kan ju lika gärna vara en skyddsängel, eller hur? Juligt, men ändå inte. 

Och ett litet arrangemang med mossa, murgröna och ljus borde man väl också kunna våga sig på att göra? Juligt, men ändå inte, bara man inte tar fram julduken. 

Den där människan, som skrävlade med att hon minsann inte börjar adventspynta förrän lördagen innan första advent, kan ju gå och dra något gammalt över sig. (Det ska jag säga till henne nästa gång jag ser henne, hehe!) Vad i allsin dar ska man annars göra, så här i det mörka tråkiga november?