Krokar i badrummet

Att borra i kakel vill man ju inte göra i onödan. Om man ska göra det vill man ju vara helt säker på att det man skruvar upp är något man inte tröttnar på i första hand. Gjort är gjort, liksom. Ända fram till nu har vi därför kört med självhäftande handdukskrokar i det nyrenoverade badrummet, men så här sju månader senare börjar klisterytan att ge upp. Jag har testat med diverse olika metoder för att klistra om dem, men alla med kortvarigt resultat. Nu har jag tröttnat och köpt nya krokar. 

Eftersom det fortfarande känns läskigt definitivt att borra i det nya kaklet, så provar jag med en ny självhäftande variant: En knopp i något bakelitliknande material med sugpropp, som jag hittade för 25 kronor styck på Åhléns i helgen. Det fanns svarta med, men jag valde vita. I stilen passar de faktiskt in riktigt bra. 

Den där sugproppen kommer säkert inte heller att vara någon evighetslösning, men får duga så länge. När vi har hittat de helt perfekta handdukskrokarna kanske vi fattar mod och borrar i kaklet på riktigt. 

Ombytlig

Ibland är jag så ombytlig att jag själv inte riktigt hinner med i svängarna. Förra helgen ställde jag en stor korg med kärleksört bredvid bordet på uppfarten och tänkte att det skulle bli fint att se den där när man kom hem om eftermiddagarna.

Men redan dagen efter, när vi helt plötsligt hade fått en ny fin trappa in till bastustugan, så kom jag på att korgen nog borde flytta dit istället. Sagt och gjort. Nu står den där och är fint istället. 

När jag höstgrejade lite på ovan nämnda bord fick mitt gamla gröna träfönster (som så många gånger förr) utgöra en fond mot den vitputsade väggen. Fint som snus!

Fast mindre än ett dygn senare såg mitt lilla stilleben redan annorlunda ut, haha! 

Det är ju så kul att greja! Nog är det sant som de säger, att ombyte förnöjer. Snart ser det säkert annorlunda ut igen. 

Jardiniär och valdag

Minns ni den där gröna jardiniären jag fyndade på loppis? Den är numera fylld med vita cyklamen och murgröna och står på paradplats i gröna rummet. Très élégante, n'est ce pas? (Som om jag kan franska, ha!)

Om ni bara visste hur stökigt det är utanför bild, haha! Min politiskt engagerade make har förvandlat hela rummet till ett valhögkvarter. Färgskalan här matchar partifärgen, om man säger så.

Själv är jag hemma och kränger ett helt paket Ben&Jerrys-glass, i väntan på att återvända för rösträkning när vallokalen stänger klockan 20. Jag har redan jobbat två pass där idag och gläds verkligen över hur stort valdeltagandet har varit här i "Glesbygd". Det känns fint att folk tycker det är viktigt att rösta!

Två svängar av olika slag

Jodå, idag blev det både en sväng till stan (Kristianstad) och en sväng med gräsklipparen. I stan ignorerade jag sommarrean och kikade på höstkläder. Fast en rolig T-shirt kan man ju ha alla årstider. 

Efter att ha ätit sushilunch och bunkrat smågodis (jag) på Hemmakväll åkte vi hem, och sen blev det dags för lite gräsklippning. Då får man flytta trädgårdsmöbler och annat från baksidan. De brukar hamna på gruset nedanför kökstrappan; så även den här gången. 

Gräset hade verkligen växt så det knakade, och det kändes som om jag fick tömma uppsamlaren stup i kvarten. Frodigast var det runt uteplatsen, där gräset var så tjockt och fuktigt att det fullkomligt sprutade.

Som vanligt blev det ändå prydligt när allt var klart. Och jag kunde gå in och lägga mig i soffan med den där godispåsen och känna mig lite nöjd. 

Imorgon jobbar jag som röstmottagare större delen av dagen. Jag är inte partipolitiskt aktiv, men att ställa upp på valdagen känns som ett fint sätt att vara med och värna om vårt fina demokratiska system. Ni röstar väl? Det är ju inte bara en rättighet, utan också en plikt. 

Bukett nummer fyra

Idag slank jag hem från jobbet med en halvtimme tidigare buss, för att fredagshandla med maken och så naturligtvis för att hämta upp veckobukett nummer fyra på byns finaste lilla blomsteraffär. Jag tröttnar aldrig på den där fredagsrutinen!

Veckans blommor är hortensia, chokladblomma, klematis och så en vacker Austin-ros som ett utropstecken mitt i alltihop. Jag älskar att buketterna alltid är så olika!

Och så älskar jag att det är fredag. Även om den här arbetsveckan verkligen har gått rekordsnabbt, så ska det bli riktig skönt med lite helg igen. Just nu känns det som en bra idé att åka till stan imorgon för lite höstshopping, men den känslan kan mycket väl ha gått över när jag vaknar. Då kanske jag hellre vill stanna hemma och klippa gräset istället. Kanske blir det rentav tid för båda delarna. 

Grönben

Klart Fröken Grön måste ha ett par nya gröna kängor i höst. Ja, så tänkte iallafall jag och klickade hem ett par från en nätshop, och efter jobbet idag kunde jag hämta ut dem på vårt lokala utlämningsställe. De var minsann både fotriktiga och snygga. Och framför allt är de ju roliga!

Märket är från Schweiz och heter Grünbein. Namnet är ju också roligt! I höst blir jag Fröken Grönben. Eller varför inte Fräulein Grünbein, haha!

Stallfönster och skördetidsarrangemang

Jag brukar roa mig med att scrolla igenom annonserna på Marketplace på Facebook, när jag inte har något bättre för mig. (Vilket faktiskt händer då och då, haha!) I söndags eftermiddag dök det upp ett vackert stallfönster i flödet, och eftersom det var GRÖNT drabbades jag av ett akut ha-begär. Ett par timmar senare hämtade jag upp det i Bjärnum. Är det inte ståtligt, så säg?

Redan på lördagen hade jag gjort ett litet skördetidsarrangemang på bordet på uppfarten, och där passade mitt nyfyndade fönster alldeles utmärkt att ställa som fond i bakgrunden. Kålplantan köpte jag för 25 kronor (det var väl ändå rätt billigt?) på marknaden i byn, som ägde rum samma dag, medan daggsalvian har hängt med ända sedan veckan efter midsommar. Otroligt seglivad blomma, det där. 

Äpplena i trälådan är fallfrukt från trädgården, och pumporna kommer från trädgårdsdagen på Bäckaskog förra helgen. I ladan hittade jag ett rostigt våningsfat, som jag hittade nästan gratis på en loppis för flera år sedan, men som jag aldrig har kommit mig för att använda förrän nu. Det är lite klumpigt, men rätt vackert ändå. 

Jag ställde två trälådor och en zinkbricka för att täcka så mycket som möjligt av brädorna i bordsskivan, som både är fläckiga och väldigt murkna på sina ställen. På sikt får jag nog fixa nya brädor, eller hitta en skiva av något slag. Ulleternell och oxalis fanns på bordet sedan tidigare, och den knallgröna mjölkkannan i tjeckisk emalj likaså.

Och så en kryssboll och lite krattor på det. More is more är devisen, som vanligt. 

Annars krattar jag mest päron nuförtiden. Hundratals små gråpäron, som faller från hög höjd och förvandlas till illaluktande mos på marken. Det luktar totalt vedervärdigt i hela den delen av trädgården, uuuurk... Tur för er att det inte finns lukt-internet än, hihi!