Källarfarstun

Något grävande i trädgården blev det inte igår, eftersom det regnade mer eller mindre hela dagen. Perfekt väder för ett inomhusprojekt, med andra ord, så jag åkte och inhandlade färg till källaren och satte igång med städ och målande där nere. 

För motivationens skull (jag har ju en tendens till att vilja se färdigt resultat snabbt) så blev den lilla källarfarstun först ut. Både väggar och golv fick ny färg, och resultatet blev väl så fräscht man nu kan förvänta sig av en sunkig gammal källare. Jag menar, hur pittoreskt kan ett rum egentligen bli med säkringscentral på väggen och gamla sunkiga rör i taket?

Här tänker vi sätta hyllförvaring i hörnet till vänster om öppningen, och kanske blir det plats för en kista där man kan förvara arbetskläder någonstans. Till höger om öppningen finns en nisch in under trappan, där vi förvarar vinflaskor. Varje hus med självaktning måste ju ha en vinkällare, hihi!

Projektet fortsätter in i det stora källarrummet rakt fram i bild, som ska bli tvättstuga/badstuga. Men idag pausar vi, drar på oss gummistövlarna och åker på loppis. Nu har vi ju helt plötsligt nya utrymmen att fylla ut med nytt skräp, hurra!

Sommarstilleben

I fönstret på glasverandan står en gammal fönsterram, som vi hittade i källaren när vi flyttade in. Formen och färgen bildar en härlig kontrast i det annars så ljusa rummet. Det gröna gipskorset bidrar till att det nästan känns lite sakralt, som ett litet altare där i fönstret.

Några ljuva pioner från trädgården har fått komma in, och tillsammans bildar allt ett ljuvligt sommarstilleben. Jag sörjer nästan att pionernas tid snart är förbi...

Idag ser regnet ut att hänga i luften över "Glesbygd", men det är väl en världslig sak. Här finns många projekt att ta tag i, fast mest längtar jag efter att dra på mig trädgårdsbrallorna och bege mig ut i trädgården. Jag har nämligen hittat en ny hörna att gräva i...

Besök i rabatten

Rabatten runt snäckdammen börjar växa till sig mer och mer. Fortfarande fyller jag på med nya plantor här då och då, som förra veckans inhandlade vita salvia, jungfrunäva och stjärnflocka. Sedan tidigare finns här hostor, fräken, iris, myskmadra, olika gräs och andra nävor. 

I en halvcirkel i bakgrunden (framför den hotande kirskåldjungeln...) kommer allt ramas in så småningom, när björkpirean och två små dvärgsyrénbuskar växer till sig. Mitt i rabatten står också en solitär rosenspirea som utfyllnad. Jag tycker att spirean är en underskattad buske, som gör sig riktigt bra som rabattväxt. Allra längst bak (högra halvan av bilden) växer ett snår av näst intill muterad forsythia och snöbollsbuske, som står på tur att beskäras i höst.

Till höger om snäckdammen finns den lilla plattlagda ingången till grusbersån, där den gröna bänken står. På andra sidan gången står min pappas fina rostorn, där vita klätterrosen Schneewaltzer faktiskt har återvänt till livet efter vinterns totala nedfrysning. Återstår att se om det blir några blommor på den i år. 

Ytterligare till höger avslutas rabatten med vita pioner och en Drottningen av Danmark-ros, innan häcken in mot grannen i söder tar vid. Här sitter också de fina ruggugglorna på armeringspinne, som jag köpte på Hantverksmässan i Båstad förra sommaren. 

I hela den här delen av trädgården försöker jag hålla rabatterna sammanhängande i rosa, vitt och vinrött, med lite silvriga inlag. Jag gillar när allt växer ihop och den bara jorden försvinner, lite engelskt så där. Fast billigt blir det ju inte, så det får bli lite nytt varje år. Det där med att fröså sommarblommor som utfyllnad i rabatterna är jag tyvärr dålig på, men jag kanske får ta mig i kragen och lära mig det till nästa säsong.

Trappan

Igår kväll, när jag kom hem efter en liten tur till Karlskrona, var muraren så gott som färdig med trappan på baksidan. Eftersom det regnade var den täckt med en presenning, men jag kunde naturligtvis inte låta bli att kika vad som fanns där under.

Ja jäklar, så grann den blev! Så snyggt med topplattan som sticker ut en bit över kanten och "rampen för ölkärror" (murarbasens egna ord) som går längs den ena kanten. Trappräcket kunde vi turligt nog behålla från den gamla trappan, och det behövs med tanke på att det är ganska rejäl höjd upp till ytterdörren (som för övrigt också ska bytas ut snart).

Sedan bilden togs har ytterligare en slutfinish gjorts under morgonen idag, och presenningen har kommit på ett tag till. Det som återstår nu är att fylla igen den uppgrävda marken med grus upp till kanten där det första trappsteget börjar. Efter torktid kan vi måla in sidan med samma gråa silikatfärg som den övriga husgrunden, men i övrigt får trappstegen nog vara som de är.

Att lyfta de stora stenbumlingarna som blev över (se översta bilden) åt sidan, i väntan på framtida trädgårdsprojekt, blir den käre makens semesterprojekt. Grova arbetarhandskar är redan inhandlade!

Honungsros

Nu blommar honungsrosen Rosa Helenae Hybrida så det knakar mot husväggen på framsidans hörn. Det är otrolig växtkraft i den rosen (förra året stack det iväg en stängel på över 3 meter), och gott som bara den luktar det!

De cremegula blommorna bildar stora klasar, och det känns som om det ploppar upp hur många nya knoppar som helst. Men underbart är förvisso ganska kort, för honungsrosen blommar ju bara en gång per säsong. Å andra sidan får den små nypon till hösten, som också är vackra.

Idag har murarna gjort slutfinishen på vår nya trappa, som nu vilar för torkning under en blå presenning. Den blir så attans snygg och vi är så otroligt nöjda! Bilder kommer framöver.

Fröken Grön

Ibland är det kul att låtsas. Som att Fröken Grön är en fin liten dam, som bor i det här lilla huset. En liten dam, vars skor står i hallen...

... och som har hängt sin handväska på handtaget till köksdörren...

... och som har lagt av sig sina smycken i silverdosan i fönstret...

I min fantasi ser hon ut ungefär som den här oemotståndliga gamla broschen, som jag hittade i en antikaffär i Tyringe härom söndagen:

Åh, vad roligt det skulle vara om det vore så!

Rapport från köksträdgården

Varje sommar förvånas jag över vilken känsla av rikedom det skänker när man kan skörda sina egenodlade grödor. Nu frodas spenat, plocksallad och ruccola i sina pallkragar, och snart kan vi även börja dra upp rädisor, lök och morötter.

De tre tomatplantorna jag köpte tidigare i sommar ser ut att trivas bra mot kompostspaljén. Där får de mycket sol hela dagarna och står med rötterna djupt i kogösel. För första gången i livet har jag fattat det där med att tjuva plantorna. Man lär något nytt varje år, odlingsnovis som man fortfarande är!

Bönstjälkarna har börjat klättra i mitt hemmagjorda klätterstöd. Tänk att fjolårets nerklippta syrénslanor kom så väl till pass! Det fina blomstödet i pelargonhinken hänger med för tredje sommaren i rad och är gjort av duktiga Dona-Pernilla.

Loppad grön pall och lavendel i tunnor, bara för att det är snyggt. Till och med eldningstunnan har börjat få en skön patina, haha!

I tråget växer zinnior så det knakar, och i tvättunnan har luktärterna börjat ta fart. Jag ser fram emot att få plocka små buketter framöver i sommar.

Månadssmultron kan man inte få för många av. För att vara på den säkra sidan har jag både gamla och nya plantor.

Just i köksträdgården är det extra kul med prylar som får stå där bara för att de är vackra. Det känns som om man kommer undan med more is more-filosofin här; jag spanar alltid lite extra efter gamla terracottakrukor och andra roliga grejer när vi är på loppis. 

Jag är nöjd med den "utgrävning" jag gjorde av köksträdgårdsområdet tidigare i vår, men det finns mer jag skulle vilja göra här. Fast för i år tar jag nog paus i den här delen av trädgården. Jag tror faktiskt att det bara är bra att låta idéerna växa och gro lite grann innan jag skördar dem!

Louise Odier

I mitten av husets södra kortsida växer bourbonrosen Louise Odier. Jag planterade tre små buskar hösten 2011, i hopp om att de skulle kamouflera källarfönstren och den trista husgrunden lite grann. I år gör de det, kan jag lova. Louise växer och blommar som en galning!

Louise Odier räknas som både buskros och klätterros, och remonterar hela sommaren med starkt rosa blommor som doftar gudomligt. Allra vackrast är hon, som idag, efter ett ljummet sommarregn.

Hon är härdig ända upp till zon 5, men är ganska känslig för ohyra. Man får vara framme med såpvattenflaskan ganska ofta, men det är det värt!

Midsommardag

Midsommaraftonen i "Glesbygd" trotsade alla trista väderprognoser och bjöd på riktigt härligt sommarväder. På Solhäll samlade vi traditionsenligt en hel skara kära vänner för firande hela dagen, och nog känns det alltid somrigare när man kan vara utomhus.

Midsommardagen har också sin tradition: Att lösa Melodikrysset, gå i myskläder, ta en middagslur och äta goda rester från gårdagen. Inte så dumt det heller. Hoppas ni har det lika gott i midsommar!

Midsommarhälsning

Glad midsommar!

önskar 

Fröken Grön

Doft av sommar

Nu blommar schersminbuskarna vid ladan så det knakar. Om kvällarna när jag har gått och lagt mig kan jag känna doften genom sovrumsfönstret. Blommorna är en fantastisk upplevelse, för både näsa och öga, vill jag lova.

Vid lunch idag unnade jag mig att tjuvstarta semestern med några timmars kompledighet. Jag gick direkt till Växtmästaren innan jag tog bussen hem, där jag unnade mig lite nya perenner. Det blev vit salvia, murklocka, stjärnflocka och jungfrunäva i påsen. Sen kan ni tro att jag har grävt och donat i rabatterna i flera timmar. Mer än en granne gick förbi och konstaterade att jag var koko, som stod där med spaden i högsta hugg i 30-gradig värme, haha!

Här sitter jag nu och pustar, med lortiga sommarfötter och jord upp till hårfästet. Jag tror jag ska gå ut och duscha av mig med trädgårdsslangen. Nu väntar fem härliga veckor, där kalenderns blad ännu så länge är helt vita. Kan livet vara bättre?! 

Turkosgrönt för hela slanten

Att jag gillar grönt är ju knappast någon större hemlighet. Man kan nästan säga att jag samlar på färgen grön, och jakten går ständigt vidare på att hitta den perfekta nyansen. Hittar jag en färg jag gillar händer det att jag köper en 0,5-litersburk, utan att ens ha en plan för vad jag ska använda den till. Bara för att...

I Köpenhamn i lördags hittade jag en nyans hos det danska designföretaget Lisbeth Dahl som jag instinktivt kände att jag gillade: Turkosgrönt. Knappast en nyuppfunnen färgton i inredningssammanhang, men ganska ny för mig, som brukar dra mer åt det gulgröna hållet. Eftersom det råkade vara stor sommarrea i deras butik (som ligger på en sidogata från Illum sett) så passade jag på att shoppa lite grann. Det blev en liten kaminspegel...

... och en stor, bumlig förvaringsburk i glas med plåtlock...

... och en fånig liten nyckelring med en hund i porslin. Väldans matchy matchy, eller hur?!

Vi har en del gamla vägghyllor och en loppad tvättkommod, som står nere i källaren och väntar på ommålning. Hmmm, undrar just om grönturkos inte skulle passa förträffligt bra i en tvättstuga?

Nytt hallgolv

När vi kom hem efter jobbet igår hade hantverkarna tagit bort det gamla skruttiga golvet i hallen på baksidan. Det var öppet rakt ner till källartaket, och vårt stackars badrum tycktes liksom sväva fritt i luften. För att komma dit (där för övrigt vår ENDA toalett ligger...) var vi tvungna att balansera på några utlagda brädor, som låg lösa direkt över bjälklagret. Jag kan tillägga att jag har knipit ihop blåsan hela natten, för att undvika katastrof...

Men inatt kan man gå upp och kissa utan bekymmer, för redan nu ligger det ett nytt trägolv på plats. Härligt, härligt! Lysande trävitt är det nu, men vi ska naturligtvis behandla det med något framöver när det har torkat till. Ett tag var jag inne på att måla det schackrutigt, men nu när jag ser de fina plankorna så tror jag vi att vi nog får ta oss en funderare igen. Ett angenämt problem; tips mottages med tacksamhet!

Som av ett alldeles förträffligt sammanträffande har det visat sig att den gamla dörren jag hittade på vinden tidigare i år (läs här) passar exakt på millimetern i den nuvarande dörrkarmen in till badrummet. Förmodligen är det så att den faktiskt har suttit där tidigare. Efter en liten uppfräschning ska den få komma på plats igen!

Ommålat, så klart

Ja, kära läsare. Ni känner mig. Jag hann knappt klicka på "publicera" efter gårdagens inlägg förrän jag stod med en pensel på glasverandan och målade om bordet...

Underredet blev ljust grått och skivan lite mörkare grå. (Färg hade jag kvar sedan jag målade om bordsskivan på bordet i pysselrummet.) De fina "tassarna" och den veckade kanten på bordet kom verkligen mer till sin rätt med lite annan färg. Otålig med kameran var jag också, för på dagens bilder har färgen knappt hunnit torka!

Mysigt också att ha en liten lampa här ute nu, det har vi inte haft tidigare. Skomakarlampan jag "snodde" i köket får vi ersätta med en ny. Tur man har en lampaffär i närheten av sitt jobb!

Blogghörna på verandan

Min käre make har länge längtat efter att få ordna en liten skrivarhörna ute på glasverandan. På loppisen i Knislinge för ett par veckor sedan hittade han ett fint litet bord, och idag möblerade vi om lite grann där ute för att se hur det skulle tänkas bli. Tanken är att bordet ska målas om, men det får vara så länge. (Fast inte för länge, om jag känner mig själv rätt!)

En av Storsele-korgstolarna fick flytta ut för att göra plats för bordet. (Den kan komma väl till pass nere i tvättstugan/badstugan när vi har gjort iordning där.) Skomakarlampan lånade vi från köket, stol och blågrön pall plockades upp från källaren och den gröna dynan trollade jag fram ur en av alla våra gömmor.

Längs långväggen mot norr har den andra korgstolen fått byta hörn, tillsammans med den gamla loppisfyndande kistan för trädgårdsdynor. Hela verandan blev onekligen luftigare och rymligare efter vår lilla make-over.

Nu har vi plats både att sitta och arbeta, läsa och dricka kaffe. Blir det för varmt här inne, så är det bara att öppna pardörrarna ut i trädgården. Nog blir det här en mysig blogghörna i sommar! 

En dag i Köpenhamn

Ikväll bloggar jag sittandes på ett tåg från Köpenhamn, där jag tillbringat dagen med två kära väninnor. En härlig dag! Vi har hunnit med både kultur, shopping, fika och god mat. Eftersom ingen av mina båda väninnor hade varit på det fantastiska museet Glyptoteket, så började vi dagen där.

Vi fikade i det underbara orangeriet och tittade på gamla grekiska statyer. Det är rätt kul att vara kulturtant, får jag säga!

Sedan blev det en del strosande i affärer, där vi bland annat stötte på världens läckraste skyltdocka. Ett sådant befriande skönt inslag i en värld som annars är så kroppsfixerad.

När vi klev in på Hovedbanegården för att åka hem, så började regnet falla. Bra tajming, kära vädergudar!

Pudersnö?

Som nyfallen pudersnö ligger snöbollsbuskens blomblad på gräsmattan, efter två dagars regn och blåst. Jag tycker det är så vackert, men samtidigt lite vemodigt att blomningstiden är så försvinnande kort. 

I buskaget bakom snäckdammen står ytterligare en snöbollsbuske, som även den har fällt kronblad som bildar pudervita stråk bland stenarna och i rabatten. Putte i badet matchar fint, med sin vinterbleka hy.

I händelse av att någon av er läsare har legat sömnlös i natt och oroat sig för hur vi ska göra med alla stenbumlingar, så kan jag meddela att det numera står en blå container på uppfarten. Vi ska välja vilka vi vill ha kvar och resten forslas iväg tillsammans med gammalt murbruk och panelen från smatten. Så ni kan andas ut nu!

Önskat för mycket?

Jag får be om ursäkt om jag tråkar ut er med ett nytt renoveringsinlägg, men det är fortfarande lika spännande att komma hem från jobbet och se vad som hänt under dagen. Här går det undan, må ni tro! Min önskan om att få behålla en och annan stenbumling verkar ha hörsammats mer än väl, för så här såg det ut på uppfarten när vi kom hem idag:

Och inte nog med det, för så här såg det ut när vi kikade runt husknuten:

Nu tror jag nog inte att all sten blir över när trappan är ommurad och klar, men nog lär vi kunna kånka sten i sommar, om det bara är det vi vill. Om inte annat kan vi ju öppna egen stenförsäljning. "Be careful what you wish for", som engelsmännen säger, haha! 

Nytt stenparti?

Den skruttiga gamla trappan på baksidan är från och med idag förvandlad till ett stort stenröse. Eller kan man kalla det för stenparti, kanske? Bumlingarna som har legat som fyllnad inuti är onekligen imponerande och sätter naturligtvis fart på mina trädgårdsfantasier!

Tanken är att det mesta ska användas som fyllnadsmaterial i den nya trappan, men som den sten-fetischist jag är hoppas jag naturligtvis att inte alla ska gå åt till det. Jag har redan SMS:at muraren och önskat att han ska lägga eventuellt överblivna stenar åt sidan. Som om vi inte redan har tillräckligt med sten att ta hand om...

Renoveringskaos igen

Idag var det lite spännande att komma hem från jobbet. Smatten ser onekligen lite annorlunda ut än vad den gjorde när vi gick imorse! Den gamla tak- och golvpanelen är bortplockad och nu ser man helt plötsligt "skelettet" i innerväggarna. Jag måste säga att vi är positivt överraskade över att något som har sett så halvdant ut på utsidan faktiskt ser riktigt rejält ut på insidan. 

Överraskade blev vi också över alla de getingbon som tydligen har suttit bakom panelen och som nu ligger över hela golvet. Hur många som helst! Tur att man inte har vetat om det...

Jaha, nu lever vi i renoveringskaos igen. Märkligt hur fort man vänjer sig och bara gillar läget. På något sätt är det lite lättare nu när det är så skönt att vara utomhus. Och så vet vi ju hur bra det kommer bli när allt är klart!

Renoveringen fortsätter

Trappan på baksidan har levt på lånad tid i ett par år nu. För varje vinter som går vittrar den sönder lite till, och nu har det gått så långt att man kan köra fingrarna rakt igenom putsen på flera ställen. Men nu är dess saga all vilken dag som helst, för när murarna är klara nere i källaren så står en ny murad trappa på tur.

Utbyggnaden på baksidan går under namnet "smatten" här hemma. Den står också på tur att renoveras, med nya vindskivor, isolering i väggarna, ny träpanel på insidans väggar och tak, nytt 3-glasfönster och ny ytterdörr. Förhoppningsvis kommer även nederkanten på ytterpanelen att fixas till, så att brädorna blir lika långa. (Man undrar ju hur någon tänkte där, en gång i tiden...)

Det är verkligen mycket som inte är standard på Solhäll. Konstiga mått, en ytterdörr som öppnas inåt, skeva hörn och oräta vinklar. Vi har haft tur och hittat en duktig hantverkare, som kan det här med gamla hus och som vågar tänka utanför de ordinarie ramarna. Han får ganska fria händer, för vi vet att han gör det bra.

Snart kan vi börja städa upp i källaren, för att sedan kunna måla väggar, golv och tak där nere. Och efter det kvarstår det roliga: Att ställa i ordning med möbler och piffa till med detaljer, så att det blir en trivsam tvättstuga att vistas i. För att inte tala om att vi äntligen har plats för ett badkar, halleluja!

På hörnet

Idag har jag inte ens varit utanför grindhålet. (Även om jag nu framåt kvällen fick världens sockerabstinens och nästan var på väg ner till affären för att bunkra snask...) Jag har skrotat runt i trädgården hela dagen; rensat lite, grävt lite, planterat om lite, vattnat lite. Och så lite rabarberpaj och iste på det; sämre dagar kan man ha! (Inte konstigt att jag känner mig som en sockerknarkare...)

Jag har skruvat bort underredet på symaskinsbordet, tvättat av det och lagt på en gammal skåpslucka som temporär bordsskiva. Nu står det på hörnet mellan huset och ladan, som ett ganska desperat försök att piffa upp en i övrigt ganska skräpig och ogräsöverväxt uppfart. Tänk vad bra att man kan låta kameran utelämna de delar man inte vill visa, hehe!

Efter fyra ljuvliga dagars ledighet har jag nästan gått in i semestertillstånd. Märkligt hur snabbt det går att stänga av jobbknappen, gå ner i varv och lägga sig till med ledighetsrutiner. Men jag får nog ta och hitta på-knappen igen, för imorgon är det måndag och dags för ytterligare två veckor på jobbet. Fast jag ser redan fram emot fina kvällar i min lilla trädgård!

Symaskinsbord

Jag har länge gått och tänkt att jag måste skaffa ett symaskinsbord att ha i trädgården. Sådana brukar man kunna hitta på var och varannan loppis, men varje gång jag har sprungit på ett som jag gillar så har jag tänkt att "usch, det där är tungt och klumpigt att släpa hem". På Tollarps IF:s loppis idag kom jag äntligen till skott, när jag sprang på ett fint gammalt exemplar från Husqvarna och lyckades pruta ner det till 50 kronor. (Fast släpa hem det var det i ärlighetens namn maken som fick göra...)

Imorgon ska jag skura av underredet och fundera på om jag behöver måla om det, fast jag tror nästan inte det. Det känns nästan som helgerån att montera bort den gamla symaskinen, som är i väldigt gott skick och alldeles bedårande söt. Men tanken är ju som sagt att jag ska använda underredet som blomsterbord i trädgården, och då är det naturligtvis mer praktiskt med en annan bordsskiva. Kanske jag kan spara maskindelen ifall jag ångrar mig.

Shop 'til you drop

För första gången på hur länge som helst har jag unnat mig en heldag med shopping i Malmö. Trevligt sällskap fick jag med, av mina två härliga svägerskor och en likaledes härlig liten niece. 

Så småningom hamnade vi på Malmös senaste tillskott Emporia, ute vid Malmö Arena. Det var första besöket där för mig, men med facit i hand så känner jag inget större behov av att åka dit igen. Det var visserligen kul att hitta en Sephora-butik att botanisera omkring i, och att Myrorna hade en second-hand-butik mitt bland alla glassiga märkesaffärer, men annars var utsikten från takterrassen det som imponerade mest. Skåne brukar ju förknippas med gula rapsfält, men kolla in det lila fältet på bilden!

Dagens höjdare var annars insikten att det faktiskt bara är fredag, och att vi har ytterligare två lediga dagar framför oss. Lovely, lovely!

Duchesse de Montebello

I lördags när makens familj var här så hade de med sig två jättefina gallica-rosor vid namn Duchesse de Montebello. Idag fick de äntligen komma i jorden. 

Eftersom de lär dofta helt fantastiskt när de blommar, så valde vi att plantera dem nära utemöblerna. Vi grävde en njurformad rabatt mitt i gräsmattan, och för att råda bot på det tillfälliga tomrummet innan buskarna har tagit fart, så tryckte vi ner vår nyköpta regnmätare i svart smide i mitten. Givetvis använde vi även några stenar från mina säckar som skymtar där borta på uppfarten. (Kvällsskugga när jag fotograferade, men jag hoppas ni ser.)

Efter en snabb googling på nätet hittade jag den här fina bilden på hur det kommer se ut när buskarna blommar. Den där ljusrosa färgen är min absoluta favoritfärg på rosor!

Bild: www.agel-rosen.de/

Vilken härlig sommardag det har varit! En sådan där dag när man aldrig vill gå in. Vi har hunnit med ytterligare några små planteringsprojekt, men dem får jag visa en annan dag.