Stallampa äntligen på plats

Så kom den äntligen upp; den vackra stallampan från Byggfabriken i Malmö, som maken köpte för ett födelsedagspresentkort redan i somras. Sedan dess har den legat och väntat på montering i golvskåpet inne i stugan. Först var vi lite sega med att ringa en elektriker, och när vi väl hade fått tummarna ur, så dök den vi ringde aldrig upp. I fredags ringde jag helt sonika en annan lokal firma, som skickade världens trevligaste elektriker på hembesök igår, och som sedan kom tillbaka idag och skruvade upp och installerade lampan medan maken och jag var på jobbet idag. När vi kom hem satt den på plats, och det blev så himla bra!

Det syns kanske inte riktigt på just den här bilden, men lampan sitter precis under taknocken på ena hörnet av södersidan. Där ska den ska få lysa upp vår lilla innergård när vi bastar under mörka höst-, vinter- och vårkvällar, eller när vi tar ett bad i badtunnan för att svalka oss under varma sommarnätter. Vi har redan varit nere och tänt den, och nu väntar vi med iver på att det ska bli mörkt, så att vi får tassa ner och beundra den "i direktsändning". 

Plank, pallkrage och mahonia

För att få plats med så mycket skräp som möjligt på det hyrda släpet i lördags, gick maken loss med släggan. När han hade slagit sönder delar av en jättestor träpall, drabbades jag plötsligt av en insikt. "Stopp!" skrek jag, innan han hann slå vidare. "Den där blir ju ett jättebra litet plank framför växthuset!" Och så bar jag tillbaka skräpet igen, haha! Med hjälp av några stolpar och lite skruv, så blev det faktiskt nästan så bra som jag tänkte. Lite snett kanske, men det kan man ju justera i efterhand. Det ser kanske inte så roligt ut än, men jag ska nog kunna "fiffa" till det lite. Fast jag vill nog faktiskt inte måla det, för träet är redan så där silvergrått och fint som det blir efter ett par år utomhus. (Typ två år bakom en lada...)

Igår hjälpte vi grannarna att flytta deras studsmatta. För en minuts jobb fik jag ett par pallkragar i betalning. (Jodå, jag tar bra betalt för mina tjänster.) En av dem var till en halvpall, och det kändes lite kul att låta en av odlingsbäddarna ha en annan form. Lite jord här, så kan jag odla något kul i den höga sektionen och kanske lite ruccola eller spenat till husbehov i den låga. 

I bakgrunden på bilden här ovanför skymtar jättestubben, som står allra längst ner hörnan av vår tomt. Här stod det tidigare en gigantiskt stor stendöd alm, som vi fick hjälp att fälla för 10 år sedan. Mot stubben växer det nu något som jag tidigare trodde var järnek, men som jag sedan har fått lära mig är en mahonia. Den har planterat sig själv där, och jag har klippt ner den rejält i flera olika omgångar. I år är den riktigt fin!

Jag läste någonstans att mahonian kallas för "Nordens mimosa", och det förstår man ju nu på vårkanten, när den blommar med vackra gula blommor. Bladen är vintergröna och skiftar i vackert vinrött. De är dock supervassa i kanterna, så man får akta sig så att man inte skär sig på dem.

På hösten får den blåa bär, som man kan använda till gelé och marmelad. Fast så huslig är inte Fröken Grön...

Ikväll var jag nere i växthuset och stoppade ytterligare en kasse dahliaknölar i krukor. Jag sätter in dem direkt i växthuset nu och håller tummarna för att det iallafall inte blir frost där inne i vår. Jag har två kassar till i källaren att förbarma mig över, men det gör jag en annan dag, för nu orkar jag inte mer idag. Over and out.

Under päronträdet

Det har varit ännu en härlig trädgårdsdag här hemma. Jag har pysslat med lite av varje, varav en syssla har varit att ge Putte (ja, hon heter så) nytt friskt badvatten. Det får hon bara en gång om året, så hon passade på att njuta lite extra. Snäckdammen börjar släppa igenom den gamla knallturkosa färgen, men snart är vattnet smutsigt igen, och när grönskan växer upp ser man inte de fula kanterna heller. 

Jag samlade ihop alla påskliljor i kruka, som fanns lite varstans här hemma sedan påskhelgen, och grävde sedan ner alla lökar på ett och samma ställe under päronträdet. Blommorna är mer eller mindre vissna, men bidrar fortfarande med lite gul fägring. Tillsammans med forsythian i bakgrunden blir det onekligen extra maffigt. Jag läste någonstans att gult är på väg tillbaka, efter att ha varit en usch-och-fy-färg i många trädgårdar i flera decennier. Trevligt ändå, även om jag hör till dem som helst kör en mesigare färgskala i mina rabatter.

Här under päronträdet är det verkligen en trevlig vårrabatt just nu, med nunneört, ormöga och julrosor. Två tuvor blad från de överblommade snödropparna är fortfarande riktigt frodiga och fina. Jag grävde ner två små sockertoppsgranar och två ännu mindre mjukenar, som får bidra med lite vintergrönska tillsammans med murgrönan. Om de blir för stora på sikt får jag väl gräva bort dem.

Så lovely med en riktig trädgårdshelg! Jag har pysslat lite nere i köksträdgården också, men det har jag inte hunnit fotografera, så det får jag visa en annan dag. 

Sopor, kulor, bellis och julrosor

Idag tog vi tjuren vid hornen och körde med allt skräp till soptippen. Vi hyrde ett släp på macken i grannbyn, och så fyllde vi det med diverse bös två gånger om. Om jag tyckte att vi hade mycket skräp i högar utomhus, så var det ingenting mot vad vi hade inne i ladan...

Någon social distansiering på återvinningscentralen var det inte direkt tal om, för jag tror nästan att halva "Glesbygd" var där idag. Att röja hemma är tydligen det folk gör så här i Corona-tider. Någon hade slängt hela sin kulsamling i containern för rena massor. Så ledsamt, när man lika gärna hade kunnat lagt dem i återbrukscontainern, där grejerna går till loppis. När de väl är slängda får inte ens återvinningspersonalen plocka upp dem igen. 

Strax efter halv ett var vi färdiga och hade resten av dagen till fri lek. Jag körde till mataffären och handlade läskeblask och ytterligare en kruka med bellis. Jag har ju nämligen TVÅ sådana där urnor, och jag tänkte att det kunde vara trevligt med samma i båda. 

Sen var jag ute resten av eftermiddagen och smågrejade lite här och lite där i min trädgård. Julrosorna som jag hade i kruka grävde jag ner i rabatten runt päronträdet. De håller på att blomma över, och kronbladen har övergått från vintervitt till ljust limegrönt. Nästan lika fint det!

I bakgrunden blommar marktäckande ormöga, och kombinationen grönt och blått känns himla härlig. Kvällssolen gör också sitt till för färgskalan på bilderna. 

Jag var ute ända till 17.30 och hade nästan kunnat stanna ute ännu längre. På något sätt är det extra rofyllt att vara ute i trädgården och skrota, när världen ser ut som den gör. Det känns så tryggt och rofyllt, på något vis. Jag längtar redan till imorgon, när jag får dra på mig trädgårdskläderna och tassa ut igen. 

Badkrukor, pussgurkor och surpuppor

Gjutjärnsgrodan som brukar sitta i baljan på brunnslocket har visst hoppat iväg i vinter. Jag hittar den iallafall inte. Fast det kan ju också bero på att det är bra mycket annan bråte i ladan. Badkrukan Siw får hoppa in som vikarie så länge, och hon gör det så bra att jag tror att hon får stanna kvar där. Hon behöver lite ny färg på badmössan, men i övrigt är hon fin som hon är. 

Siw är gjord av Skellefteå-konstnärinnan Malin Östlund, som har väldigt mycket läckra saker på sin repertoar. Titta bara på skulpturen Surpuppa! Är hon inte ljuvlig?

Eller hennes syster Pussgurka, som jag tycker är så lik skådespelerskan Helena Bonham Carter, hihi!

Jag gillar de humoristiska skulpturerna allra bäst, för de fyller mig verkligen med något som nästan kan beskrivas som ömhet, men Malin Östlund målar även jättefina tavlor. Hon porträtterar vackra starka kvinnor...

... men även blommor och sagolika landskap.

Kanske är det de tydliga trädgårdsreferenserna i måleriet som jag lockas av. Hur som helst så tycker jag att bilderna är jättefina! Visst vore det trevligt att servera lemonad på en läcker bricka i sommar?

Idag är alla bilder utom den första är lånade från Malin Östlunds hemsida. Inlägget är dock INTE ett samarbete, utan som vanligt är Fröken Gröns åsikter helt gratis. Varsågoda! 

Bellis

I dessa tider är man ju inte direkt överdrivet glad för att åka kollektivtrafik, men eftersom jag hade tillgång till bil idag passade jag på att köra och jobba på min arbetsplats. En stängd skola är alltid ett ganska dystert ställe, men det var iallafall väldigt trevligt att få hänga lite med några av mina kollegor, som jag annars bara har sett i videoformat den sista tiden. 

På vägen hem körde jag inom mataffären här hemma i byn för att handla lite. För att undvika trängsel vid ingången (ja, vi kan väl säga att det faktiskt var en ren försiktighetsåtgärd och inget annat), dröjde jag mig kvar på blomstersektionen utanför butiken. Där hittade jag en stor kruka med vitrosa bellis, som åkte rakt ner i kundvagnen. Tänk så det kan bli. 

När jag kom hem stoppade jag ner dem i en av mina gamla urnor på fot. Det blev nästan som en rosafluffig gräddtårta! Man förstår ju varför den här blomman även går under namnet tusensköna. Precis vad man behöver i dystra tider som dessa.

Dvärgpersika

Precis i början av påskhelgen började mitt lilla persikoträd att blomma. Det är av sorten 'Amsden' och planterades på södersidan av huset sommaren 2011, då jag fick det i födelsedagspresent av mina två tjejkompisar i Malmö. 

När jag planterade det såg jag framför mig hur läckert det skulle bli med ett uppspaljéat träd, som skulle bli 2-3 meter högt och få växa upp mellan fönstren på kortsidan av huset. Riktigt så har det inte blivit, men på snart 9 år har det iallafall växt förbi källarfönstret, hihi!

Kanske det inte riktigt gillar sin placering. Kanske hamnar det lite i skymundan, när de höga perennerna tar över i rabatten. Kanske borde jag gräva upp det och flytta det någon annanstans. Kanske är det en helt ny och oupptäckt sort, som egentligen borde heta "dvärgpersika". Men det blir faktiskt en 2-3 persikor på det varje år. Och när det blommar på våren är det ju så ljuvligt precis som det är!