Nytt i köksträdgården

Mina föräldrar har sålt sin sommarstuga, så vi var där häromdagen och hjälpte dem att få undan en del grejer. Några av sakerna som fanns i trädgården där fick följa med hem till Solhäll istället, bland annat ett par trädgårdsredskap och ett litet grönt planteringsbord, som jag har ställt utanför växthuset nere i köksträdgården. Tidigare hade jag ett annat bord där, men på det hade min egentillverkade bordsskiva ruttnat, så det passade jättebra att få hem ett nytt. Jag ändrade om lite grann och ställde det nya planteringsbordet mot häcken istället för mot "planket", vilket gjorde så att det blev luftigare utanför ingången till växthuset. 

Jag har även fått adoptera mammas tre små trädgårdsgäss. Det får gärna vara lite kul i köksträdgården, så de passar bra där. Pippifåglarna var lite solblekta om näbbarna, så idag gav jag dem ett nose job i form av lite ny gul färg. De fick en fotmanikyr också, när jag ändå var i farten. Den stora lövkorgen fick också följa med hem, för höstlöv finns det ju gott om, när den dagen väl kommer. 

Pappas Kronblom-regnmätare bor numera i vårt jordgubbsland. Min far säger att vi får hålla efter honom, för han är visst allmänt lat, fast idag var han iallafall duktig och talade om för oss att det har regnat fyra millimeter under dagen. Inte mycket, men bättre än inget. Kan det vara så att det egentligen har regnat mer, medan gubben tog en eftermiddagslur när ingen såg på? Hmmm...

För stunden har jag ställt en kruka med blommor på planteringsbordet, men tanken är att det ska användas som just planteringsbord för mindre krukor. I zinktunnan som skymtar nere till höger har jag planteringsjord och en skopa, så det är bara att lyfta på locket och sätta igång.

Vinbärsbusken som skymtar bakom Kronblom ser lite lagom tufsig ut idag. Medan jag höll på och flytta runt grejer för att få in det nya planteringsbordet igår snubblade jag nämligen och föll som en fura sidledes rakt över den där busken. Tur för mig att den dämpade fallet lite grann, men resultatet blev ändå att flera av grenarna knäcktes och att jag fick ett skrapsår på benet och ett rejält blåmärke på sidan av ryggen. 50-åriga tanter faller inte så graciöst, om man säger så. I synnerhet inte den här tanten... Min man har föreslagit införskaffande av kevlarväst och hjälm för framtida trädgårdsarbete.

Gungeligung

Jag har gått och luskat lite grann på var min gungande dam ska få hänga. Hon är rätt tung, så hon ställer krav på en hyfsat rejäl gren, och så vill man ju att hon ska sitta där man går förbi ofta och kan säga hej till henne när man passerar. Samtidigt vill jag inte att hon ska slå emot någonting eller hänga över en stensättning så att hon går sönder om hon (mot all förmodan) skulle trilla ner, och så vill jag inte slå i huvudet i henne när jag klipper gräset. Det gamla äppelträdet på baksidan uppfyller alla kriterier, så där hamnade hon tillslut. 

Snörena som gungan hänger i är tjärade och sprider en doft av gammalt båtvarv när man går förbi. En fin flört med min barndom och ungdom i båtstaden Karlskrona. "Om du behöver nya snören om några år, så är det bara att höra av sig. Då skickar jag nya," sa skulptören Rolf Bengtsson när jag köpte henne. Tack för det. 

Vilken skön böna hon är, min ljuvliga gungande dam! (Jag borde kanske döpa henne?) Jag vill också ha en gunga och sitta under grenarna på ett äppelträd och svinga fram och tillbaka och känna sommarluften mot min nakna hud. Fast där går nog ändå gränsen, hihi!

Magisk

I samband med storhandling av mat inför midsommar spontanshoppade jag en hortensia av sorten 'Magical' på ICA Maxi av alla ställen. Den här hortensiasorten har ju varit rejält i ropet de senaste åren, och dess populäritet ligger i att den är otroligt stabil och hållbar för väder och vind, att den har extremt lång blomningstid, samt att blomklasarna skiftar i fantastiska men naturliga färger allteftersom sommaren har sin gång. Den funkar både att plantera ut i rabatten i halvskuggiga lägen (upp till zon 3) och att sätta i kruka både inomhus och utomhus. Mitt exemplar har jag satt i en jättestor kruka på uteplatsen, där den står i vandrande skugga och där den kan få extra skydd av parasollet soliga dagar.

Vacker som attan är den redan nu, men det ska bli spännande att följa färgskiftningarna över tid. Till vintern får jag flytta in den mot en vägg eller ställa in den i växthuset. Vill man ha extra isolering kan man ställa krukan direkt i en säck med löv. Jag ska testa och se hur det går med den här. Går det bra kanske jag skaffar fler nästa sommar, för nog gör den skäl för sitt magiska epitet. Så vacker!

Tusen trädgårdar del 2

Den andra trädgården jag och mina väninnor besökte under vårt besök i Ängelholm igår var Solhem, som vann TV-programmet "Trädgårdstoppen" 2011. När TV-serien gick tyckte jag själv att den här trädgården var den helt rätta vinnaren. Den har även figurerat i en del reportage i trädgårdstidningar, så när vi kom dit kändes den nästan lite bekant. Det var verkligen en helt annan typ av trädgård än den första vi besökte. Här har man inte jobbat så mycket med blommor och extravagans, utan mer med bladverk i form av både träd, buskar och perenner. Resultatet känns väldigt naturligt och otroligt harmoniskt. 

På Solhem bor skulptören Rolf Bengtsson och hans fru Gunilla. Rolfs charmiga alster står att finna lite varstans i trädgården, och det finns verkligen både humor och värme i hans figurer. Man blir kär i var och en av dem!

Vad sägs om en dam som slungar sig i en lian mellan träden? Som en kvinnlig Tarzan, hihi!

Eller en liten filosof på en stol vid ett plank. 

Ögonen dras direkt till det fristående uterummet, som är byggt av Rögletegel och gamla fönster. En riktig drömplats inramad av grönska. 

Ja, ni ser ju själva. 

Kanske ett parti schack i skuggan under ett träd? Verkligen mossigt, i ordets rätta bemärkelse. 

Den ursprungliga trädgården är 900 kvadratmeter stor och ligger i anslutning till bostadshuset. På senare år har paret utvidgat trädgården med ytterligare 1000 kvadratmeter, och till den nya delen når man genom en träport inramad av grönska. Det var som att kliva in i en hemlig trädgård man först inte visste fanns. 

På andra sidan porten fanns inte bara en utan TVÅ köksträdgårdar med stora odlingslådor, där det verkligen växte så att det knakade. Som marktäckning har man använt träflis, vilket också återkom som material i en del gångar i den första trädgården. 

Överallt hittade man inbjudande sittplatser, som till exempel den här trädgårdsgungan

Rolfs ateljé var också öppen, och jag köpte med mig en gungande dam. En syster till kvinnan på bilden, som jag tänker ska få hänga i någon trädgren här hemma. Så fin! 

Fyllda av trädgårdsinspiration körde vi tillbaka till Hedentorps plantskola för att hämta den andra bilen, och då passade vi på att dricka eftermiddagskaffe och njuta av varsitt mumsigt bakverk. Den här lilla minikladdkakan med toscatäcke på pumpafrön och solrosfrön gick verkligen inte av för hackor. Även den vackert dekorerad med blommor och blad från trädgården. Ljuvligt!

Efter en särdeles härlig dag var det dags att styra kosan hemåt igen. Våra små utflykter är verkligen bästa tänkbara födelsedagspresenten. Nästa gång är det jag som fyller år, och det ser jag redan fram emot!

Trädgårdsdag i Ängelholm

Jag och mina två väninnor har ju som tradition att fira varandras födelsedagar med en liten utflykt av något slag. Det blir kvalitetstid som heter duga, och det är ett roligt och fint sätt att skapa nya minnen tillsammans genom att uppleva nya saker. Eftersom det var "Tusen trädgårdar" idag passade vi på att slå två flugor i en smäll. Den ena väninnan kom med tåg från Malmö, den andra körde bil från Halmstad och jag kom körandes från mitt håll, så vi bestämde oss för att träffas lite grann mittemellan. Det blev Ängelholm, där vi började med ett besök på Hedentorps plantskola. 

Jag har följt dem på Instagram länge (@tusenfrojd) och har varit så sugen på att åka hit, och jag blev verkligen inte besviken. Här fanns både fina plantor och fina saker, och det var inspirerande bara att gå runt och titta. 

Det fanns ett trädgårdscafé på plantskolan, där vi passade på att äta lunch. Väninnorna slog till på varsin räckmacka och jag själv åt en trädgårdssallad med rökt kycklingfilé. Alla rätter var otroligt vackert dekorerade med ätbara blommor och blad direkt från trädgården. Min sallad var vacker som ett konstverk!

Vi lät en av bilarna stå kvar på plantskolans parkering, medan vi styrde kosan mot två privatträdgårdar i närheten som hade öppet hus. Den första låg på en villagata med charmiga gamla hus, ganska centralt i Ängelholm. Huset i sig var en otroligt läcker gammal disponentvilla, och redan på framsidan anande man att det här var en trädgård utöver det vanliga, i form av originella stensättningar och kreativt formklippta buskar och träd. Besökarna leddes in i trädgården genom en port i garaget, där man skymtade den sagolika trädgården som fanns på baksidan. Vem vill inte gå in här? Som en port in till paradiset. 

Jag tror aldrig jag har upplevt en trädgård som var lika häpnadsväckande som den här. Vacker så att man bara stod och gapade, och så otroligt välplanerad och välskött in i minsta detalj. 

Så många olika rum på bara 850 kvadratmeter; det ena vackrare än det andra.

Tomten sluttade ner mot Rönne å, som rinner genom Ängelholm. Vilken dröm att bo precis vid vattnet.

Inte en enda centimeter av öppen jord var synlig. Marken täcktes av perenner och marktäckare, som till exempel myskmadra och hasselört, och genom allt slingrade små stengångar med stentrappor mellan de olika nivåerna. Så otroligt stämningsfullt. 

Överallt fanns det spännande och roliga installationer, som till exempel den här läckra badande damen i stengods, gjord av keramikern Rolf Bengtsson (vars trädgård vi också besökte sen). 

Rödmålade rosenpergolor skapade höjd i trädgården. 

I anslutning till huset låg ett otroligt maffigt grönt orangeri.

Överallt denna frodiga djungellika grönska. Hur gör man för att få allt så här växtvilligt? Fast jag förstår ju att svaret är mycket arbete. En sådan här trädgård blir ju inte vacker av sig själv. Det måste ligga många timmars jobb bakom.

Jag älskar flerstammiga träd! Det är ett sådant effektfullt sätt att skapa wow-faktor i en trädgård. 

Efter besöket här står sammetshortensia på min önskelista. Vacker redan innan blomning, och exemplaret som växte mot husväggen här var hög som ett mindre träd. 

Rosenspirea och ormbunkar hängde ner från kanten, och murgröna klädde in muren mellan den översta och mittersta nivån. 

Lite överallt fanns det sittplatser av olika slag, som lockade till att bara slå sig ner och njuta av hela härligheten. 

Ni förstår ju själva att man blev smått golvad av denna ljuvliga trädgård. Jag har nog faktiskt aldrig sett en privatträdgård av samma kaliber. Vi får nöja oss med detta bildregn idag, så spar jag resten av dagen till ett annat inlägg. Over and out för idag. 

Häckklippning och avfallssortering

Vår uppfart är allt annat än glamorös och mest i väntan på bättre tider. Det finns en plan för att ordna till den på sikt, men idag gjorde vi iallafall en liten insats för mänskligheten och gick loss på den långa syrenhäcken med häcksax. Vi klippte förvisso inte ner den så mycket på höjden, men vi klippte in den desto mer på bredden. Det var välbehövligt, för det började bli trångt att öppna dörren på förarsidan av bilarna. Efteråt ser det mest risigt ut, men det där brukar rätta till sig på en vecka eller två. Vi lyckades knöka ner allt klipp i trädgårdstunnan, så den är full till bredden nu. Smidigt med den där tunnan, ändå. 

Längst ner mot ladan har syrenhäcken övergått i schersmin, och den fick sig också en omgång med häcksaxen. Här står våra soptunnor, som är av fyrfacksmodell. Smidigt att kunna sopsortera det mesta hemma på sin egen uppfart. "Glesbygd" (tillsammans med grannkommunen i norr, som anlitar samma renhållningsföretag) har faktiskt nyligen blivit utsedd till bästa kommun i Sverige på avfallshantering. 78 kilo restavfall per person ligger långt under riksgenomsnittet, som är 157 kilo per person. Kul att vi är så bra! När vi fixar till uppfarten ska vi försöka flytta tunnorna så att de står närmare vägen. Nu måste vi rulla upp dem själva inför varje tömning, och det är så himla dumt att missa tömningen om man glömmer det. Dessutom kanske man inte orkar dra dem överhuvudtaget på sikt, för man blir ju inte yngre precis...

Häckklippning och avfallshantering, alltså. Det är sådant i ägnar oss åt på lördagar i "Glesbygd". Fast att bli utsedd till bäst i Sverige och få pris för sin flit är ju ganska glamoröst ändå, hihi!

Lavendel och vintergröna ormbunkar

Precis som jag misstänkte var det bara att trycka på min mentala "OFF"-knapp för att stänga av alla tankar på jobbet. För många tar det flera dagar (om inte veckor) att landa i ledigheten, men jag är extremt bra på det där att växla från ett läge till ett annat. Efter att ha gått i nattlinne och druckit kaffe större delen av förmiddagen hoppade jag i arbetsshortsen och såg till att mina reafyndade lavendelplantor hamnade i jorden. Jag satte dem på framsidan av rundeln vid köksträdgården, och även om plantorna ser lite småfjuttiga ut än så länge, så blommar de ju iallafall redan. Blomstänglarna på plymspirean hade blivit bruna och fula, så dem klippte jag av när jag ändå höll på och joxa där. 

Jag köpte även ett helt flak med vintergröna ormbunkar på rean. (Man blir lite extra nöjd när prislappen på krukorna visar 89 kronor, när man själv har betalat 20 kronor plantan, hihi!) Jag hade egentligen en annan plan för dem, men jag kom på att det skulle vara fint att sätta dem som kant framför den japanska lönnen i planteringen bakom uteplatsen, och det blev det också. Jag behövde inte gräva så värst mycket, utan tog bara bort ytterligare en bit av grässvålen med kantskäraren. 

Min plan är ju att jag vill runda av hela hörnet där ner mot den gigantiska buxbomen. Dels består gräsmattan ändå mest av torr mossa, dels skulle det vara trevligt att matcha rundningen på uteplatsen lite mer, så som jag redan har gjort mot rostornrabatten. Jag tänker mig en kurva av prydnadsbuskar för minsta möjliga skötsel. Rabatter att luka har jag redan gott om, och så skulle det vara mysigt med lite rejälare struktur och grön inramning här. Mer grävning står alltså på schemat framöver. Inte mig emot, för jag älskar ju att gräva. 

Det blev alltså lite trädgårdsarbete som start på min semester. Härligt! Som belöning fick jag smarrig grillmiddag på Steakhouse i Kristianstad, och det var minsann inte heller någon dålig start på ledigheten. Som pricken över i faller det ett stilla sommarregn ute nu på kvällen. Bättre slut på dagen hade man ju inte kunnat önska sig.