Det vankas storm

Det vankas storm om ett par dagar, och jag inser att det nog är läge att börja plocka in parasollet. Det är förvisso inte uppfällt och står väl förankrat i en stadig parasollfot, men det känns dumt att chansa. Dessutom börjar det ändå bli dags för vinterförvaring. 

Med tanke på regnet som strilar sedan två dagar tillbaka, känns det dumt att jag inte tog in det medan tyget fortfarande var torrt. Fast jag behöver nog ändå ta av det och slänga in det i tvättmaskinen, så det spelar inte så stor roll. Det får bli en runda innan det mörknar imorgon.

Skummad mjölk

Hur det går med min mjölkskummare? Jo tack, alldeles utmärkt. Jag är fortfarande den första att tillstå att det är kökets utan konkurrens mest onödiga pryl. Och en av de dyraste... Men jisses, så gott kaffe jag får. Jag skummar komjölk. Jag skummar havremjölk. Jag skummar mjölk på fredagarna. Jag skummar mjölk på lördagarna. Jag skummar mjölk på söndagarna. Minst två gånger per dag dessa dagar. Och min caffe latte blir så härligt fluffig och krämig, precis så där som man får det för uppemot 50 kronor koppen på café. 

Idag plockades kaffemaskinen bort från personalrummet på jobbet. En besparingsåtgärd, föga förvånande. Det kan ju ändå inte vara meningen att vi kommunalarbetare ska njuta av sådan gratislyx. Så nu får jag väl börja ta med kaffe i termos. Tänk vilken tur ändå, för då får jag ju skumma mjölk varje morgon fyra ytterligare dagari veckan. Man kan säga att mitt kaffe fortfarande är dyrt, men det blir minsann billigare och billigare för varje kopp och för varje dag som går. Snart har den där mjölkskummaren tjänat in sig själv, hihi!

Trävagga och ljusstakar

Jag var lite loppissugen efter lunch och pep iväg till Lönsboda, där det ibland finns hela fem olika loppisbutiker som håller öppet samtidigt. Idag besökte jag tre av dem. Den som brukar vara bäst tillhör idrottsföreningen i byn, men nu ska de sälja huset som inrymmer loppisbutiken, och det verkar som om de redan har börjat flytta bort de bästa grejerna. Inga fynd där, men däremot shoppade jag i en av loppisbutikerna vid ICA. Där slog jag till på ett trätråg och två ljusstakar. 

Trätråget har jag tittat på tidigare, och nu fick det följa med hem. Jag är så himla svag för gamla bruksföremål. "Trävagga" stod det på en klisterlapp, men i så fall måste det väl nästan vara en docksäng. Ljusstakarna i rött och ärggrönt liknar två andra ljusstakar, som jag redan hade hemma. Fyra ljusstakar i samma stil och färg blir plötsligt en samling. Så handlar jag ofta på loppis. 

Jag svängde faktiskt förbi antikhandlaren med det vackra sålda allmogeskåpet också, för igår lovade han att ta med sig två andra väggskåp från sitt förråd. Särskilt det ena var otroligt vackert, men tyvärr alldeles för stort både på höjden och bredden. Jag vet ju egentligen inte vad jag letar efter, utan går helt på känsla. The search goes on.

Födelsedagsbukett nummer fyra

Igår hämtade jag min sista födelsedagsbukett (nummer fyra) på byns finaste lilla blomsteraffär. Och sicket finalnummer det blev: Hortensia, krysantemum, safarikottar (kul namn, eller hur?), kvistar med pepparkornstora blåa bär, något slags gräs och så lite grönt på det. Så vackra färger!

Krysantemumen är småblommig i en härlig rosa färg med mörk mitt. Det ser nästan ut som nejlikrot, som jag ju tycker så mycket om. Eller samma form som blomman på en traditionell studentmössa. (Iallafall så som den såg ut innan studentmösseindustrin ballade ur helt, för det får man väl ändå säga att den har gjort...)

Idag trodde jag för övrigt att jag hade hittat ett perfekt litet allmogeskåp till hallen innanför glasverandan. Jag besökte nämligen en antikhandlare som har öppnat butik i en gammal lagerlokal i utkanten av byn, och där stod det ett väggskåp från Dalarna, som var fint målat och hade helt rätt mått och en förhållandevis vettig prislapp. Och av alla föremål i hela butiken så satt det en "Såld"-lapp på just det. Var inte det typiskt, så säg? Nåväl, det var väl inte meningen helt enkelt. Och som tröst kan jag tänka att det faktiskt inte var grönt. 

Helgkänsla

Jag har som bekant ett konstigt sätt att varva ner på fredagseftermiddagarna. Den riktiga helgkänslan infinner sig först när jag har städat badrummet och hängt upp rena handdukar. Det är ett så himla lagom ansträngande städprojekt, som gör så himla mycket för välbefinnandet. Det tar mig max en kvart, och sen är det klart. Men så har vi världens minsta badrum också. Dock väldigt proportionerligt till resten av huset. Vår totala boyta är ju bara 76 kvadratmeter. 

Idag slog jag på extra stort och bytte även lakanen i sängen. Tänk vilken lycka att få borra ner sig i en renbäddad säng ikväll. Jag längtar alltid till sängdags, men när lakanen är rena längtar jag ännu mer. 

Den här helgen är helt obokad, vilket känns skönt med tanke på att det blev rätt mycket flängande förra veckan. Om än väldigt trevligt flängande, men roliga saker tar också på krafterna. Jag är dessutom en person med extremt stort bara-vara-hemma-behov, så det ska jag se till att få i helgen. 

Planer på höstpiff

Förutom den femfärgade ljungen i mina vita låga urnor, så har jag faktiskt inte höstpysslat alls i trädgården än. Inte för att jag brukar göra det så särskilt storslaget, men lite fint på mina småbord brukar jag ju ändå göra. Jag hittade en bild från förrförra året, då jag hade rosa ljung och en ljuvlig 'Magical'-hortensia på bordet på uppfarten. Den där hortensian gjorde verkligen skäl för sitt namn. Den hade stått på uteplatsen och ändrat färg stegvis hela sommaren, och blommorna var precis lika vackra i alla sina olika stadier. Jag vill minnas att jag försökte övervintra den i växthuset, men att det inte gick så bra. Jag måste nog fixa till lite fint i helgen. Jag har redan ljungplantor hemma, som bara står och väntar. Och några pumpor med, för den delen. 

Igår blev det inget blogginlägg, för jag var på AW i Hässleholm med en gammal kollega och var inte hemma förrän halv nio, gudbevars. Då var den här tanten så gott som redo för bingen, hihi! Jag skulle förresten behöva höstpiffa till mig lite själv också. Få tummarna ur och äntligen boka tid hos frisören. Kanske ännu en sak att ta tag i under helgen. 

Det lär ju inte dröja så länge...

I köket ikväll har det tillagats en kulinarisk måltid bestående av färdigköpta köttbullar och idealmakaroner. Ja, och så en skvätt ketchup på det. Mer än så orkade varken maken eller jag åstadkomma efter en lång och intensiv arbetsdag. Jag får dock erkänna att det smakade riktigt bra. Får man ens tycka det, när man är 53 år gammal? Fast är man barn av 70-talet så är man. En ännu godare kombination är ju falukorv och makaroner, som var min absoluta älsklingsrätt när jag var liten. Det får det bli nästa gång middagsfantasin tryter. Det lär ju inte dröja så länge...

Tänk att oktober redan är här. September kändes onekligen som en försvinnande kort månad i år. I helgen tog jag ner en riktig höstjacka, och tidigare ikväll rotade jag fram ett gäng tjockstickade tröjor, så nu är jag redo för både regn, rusk och kyla. Klädmässigt är hösten faktiskt min favoritårstid. Jag känner mig färdig med shorts, T-shirtar och tunna linneklänningar. Ja, och med sommaren 2024 med, för den delen. Nu går jag i ide, tills det är dags att börja längta efter sommaren 2025. Det lär ju inte heller dröja så länge...