Att bygga en rabatt

I väntan på att våren ska komma på riktigt, så tittar jag tillbaka på gamla trädgårdsbilder. Så lätt man glömmer hur det faktiskt har sett ut! Som bakom päronträdet, till exempel. När vi flyttade till Solhäll 2008, så var den här delen av trädgården totalt igenväxt av kirskål och ett muterat gammalt buskage bestående av forsythia, paradisbuske och en jättebuxbom.

Det första vettiga som kom på plats var pappas fina rostorn och en vit klätterros, i sällskap av en och annan löjtnantshjärta och någon liten akleja. Det så sent som på sommaren 2011, men sen blev det liksom inte så himla mycket mer då. Fast på vårvintern 2012 började jag klippa ner de där buskarna på allvar, och på sommaren samma år fick jag för mig att jag skulle starta en "utgrävning" och påbörja det som jag kallade för en naturberså. Det var ett hästjobb, kan jag lova. Ser ni hur kirskålen fullkomligt frodas där i bakgrunden? 

Några trädgårdsplattor och en hel hög med grus och natursten kom på plats, och sen kunde jag börja plantera så smått. Det blev mest perenner, såsom funkia och ormbunkar, men också några små nävor och två ligusterplantor (som så småningom ska bli klot) på var sida om den lilla stenplattegången. Några flyttande grannar donerade sin fina gamla bänk, som jag målade grön. Några pilväggar från Rusta fick mota bort ogräset i bakkant.

Jag började gräva mig ännu längre åt vänster, och fler perenner kom på plats. Tulpanlökar som jag pillade ner hösten innan tittade upp så fint, och snäckdammen (ett särdeles betydande loppisfynd!) kom på plats. På rea på ett byggvaruhus hittade vi Putte, som sedan dess har fått sitta som kuttersmycke mitt i badet på sommaren.

Tänk att det är samma plats som alltså såg ut så här bara något år tidigare!

Förra sommaren, som egentligen bara var rabattens andra sommar, hade perennerna börjat växa ihop precis så där som man vill att det ska se ut. Ännu fler nävor har kommit på plats, och även myskmadra, vit salvia och några miscantusgräs. 

En härlig naturberså blev det minsann till slut! Fast mellanåt kallar jag platsen för snäckdammsrabatten, och ibland rostornrabatten. Kärt barn har många namn!

Nu längtar jag ännu mer efter trädgårdssäsongen som komma skall! Jag ser redan fram emot att sitta där på den gröna bänken och vila mig mellan varven. Snälla våren, sätt lite fart nu... 

Känner liv

Nu börjar lilla fröken Ormöga titta upp runt stammen av det gamla päronträdet. Hon sprider sig lite mer för varje år, och om ett par veckor kommwe det nog nästan att vara som en blå matta där runt stammen. Jag tar mig friheten att skriva om Marie Fredrikssons "Sparvöga" och sjunger för mina små blommor...

Du lilla Ormöga, flyg över ängarna

Dröm dina drömmar så länge du känner liv

Du lilla Ormöga, flyg över ängarna

Dröm dina drömmar så länge du känner liv

Känner liv

Hej pelargon!

För ett par veckor sedan tog jag upp mina pelargoner från vinterförvaringen i källaren. Där nere har de fått stå rätt upp och ner i sina krukor i ett rum utan fönster, och jag har nog bara skvätt på dem lite vatten en enda gång. Det är alltid spännande att se om de överlever. Varje vinter är det alltid ett par billiga sorter som stryker med, men min erfarenhet är att de gamla hederliga sorterna, som till exempel Mårbacka, klarar sig hur bra som helst.

Mårbackan på bilden är nu inne på sin tredje säsong på Solhäll. Jag är brutal och klipper ner dem nästan helt, och den belönar mig genom att bli tätare och finare för varje år som går. Nu får den stå ute i smatten och lapa dagsljus tills det är dags att få komma ut i trädgården.

Tjuvstart på påsken

Nu tjuvstartar jag påsken med lite piff på verandatrappan. Lite tidigt kanske, men om en vecka ska man ju redan ta bort det, så det är bäst att passa på.

Jag brukar sätta fjädrar i hela snöbollsbusken, men det orkar jag inte i år. (Om en vecka ska man ju ta ner det igen, som sagt.) Det fick bli påskris i en kanna istället. Riset handlade jag inne på torget i Kristianstad idag, färdigpyntat och klart. Jag valde den mesigaste färgen på hela torget, men jag tycker det är riktigt sobert med de där gräddgula vipporna.

Den rostiga gamla ståltrådshönan rotade jag fram ur ladan, och stenäggen fick flytta hit från symaskinsbordet på uppfarten. Vi får väl se hur länge hönan står innan hon blåser omkull. Hon är lite rund under fötterna, om man säger så.

Inte så jättepyntat alltså, men lite så där lagom. Kanske sätter jag dit en påsklilja i kruka när det närmar sig påskhelgen, men annars räcker det med pynt för mig.

Lyx i låda

Då och då slänger jag in en ny prenumeration på Glossybox, vilket innebär att jag kommer hem och hittar en lyxig låda med utvalda skönhetsprodukter i brevlådan en gång i månaden. För mig som bor en bit från stan och nästan aldrig handlar smink och krämer, så känns det faktiskt lite grann som julafton varenda gång den där lådan kommer. Vardagslyx i en liten ask! Bara utfyllnadsemballaget i form av räfflade pappersremsor gör mig barnsligt förtjust.

Eftersom man får fylla i en personlig profil när man påbörjar sin prenumeration, så brukar nästan alla grejer i min låda faktiskt vara himla användbara. Påsken 2015 kommer den här påskkärringen sporta nypeelade rosiga kinder, eyeliner-look och extra vita tänder! 

Nya auktionsfavoriter

Redan i ett tidigare inlägg avslöjade jag min nya hobby: Att kika in på Bukowskis Market på nätet och drömma om alla ljuvliga gamla saker som finns där. I brist på vettigare saker att blogga om, så tänkte jag återigen dela med mig av veckans favoriter. Vad sägs om det här fina trädgårdsmöblemanget...

...  eller ett perfekt litet avlastningsbord från 1700/1800-talet...

...  eller den här romantiska Husqvarna-bänken...

... eller två charmiga gjutjärnsgrisar...

... eller ett helt gäng charmiga små mjölkpallar i olika färger...

... eller varför inte några fina Upsala Ekeby-krukor...

... eller ett helt gäng charmiga trädgårdsstolar...

... eller det här ljuvliga allmogebordet från sekelskiftet 1800/1900?

Med större hus och större plånbok hade jag kunnat spendera en smärre förmögenhet här! Men det är faktiskt inte så tokigt att bara få drömma. (Om inte annat är det ju bra mycket billigare!)

Våffeldag

Att visa en bild på våfflorna vi åt till kvällsmat hade ju varit passande på Marie bebådelsedag, fast vi var så hungriga så vi hann glufsa i oss dem innan jag ens hann komma på tanken att ta fram kameran. Goda var de iallafall, med grädde och hallonsylt. Mums!

Våfflor är nog nästan den enda mat vi faktiskt äter vid köksbordet; det är ju så himla praktiskt att sitta nära våffeljärnet och slippa springa fram och tillbaka mellan rummen. Annars äter vi så gott som alltid framför TV:n om kvällarna. Ja, nästan alla andra måltider också, för den delen. Är man vuxen så får man göra precis som man vill!

Vi fick en ny bredbandsrouter idag, så nu har vi trådlöst nät i huset igen. Ordningen är återställd, hurra!

Cool tant

Det var inte annat än att jag kände mig lite hipp när jag surfade in på trendiga nätshoppen härom kvällen och klickade hem ett par nya vårsneakers. Förvisso fotriktiga sådana, och absolut inte av det allra trendigaste märket, men med ormskinnsmönster, silverplös och metallnitar. Jag menar, METALLNITAR!! Hur heavy är inte det på en 43-åring? 

"Är det inte litet tantigt med dragkedja?" kommenterade han den där andra som bor här, när han fick se vad jag hade beställt. Hmmm... Fast nu har han iallafall en himla COOL tant till fru, som svassar runt inomhus i sina nya ormskinnspjucks med silverplös och metallnitar. Man kan nästan tro att hon bara är 42!

Mortel och kålpudding

Ofta (speciellt om sommaren) har vi stått i köket och tänkt att det vore toppen om vi hade haft en mortel att använda till alla kryddor som vi odlar. Medan min mor fortfarande funderar som bäst på vart hennes gamla marmormortel har tagit vägen, så tog min far ett eget initiativ och köpte en fin gammal gjutjärnsmortel till oss på loppis. Den är verkligen jättefin! (Och jodå, det där med förträffliga loppisfynd ligger nog i släkten.)

Från gårdagens besök har vi också mammas mumsiga kålpudding kvar i kylskåpet, och den ska vi alldeles strax inmundiga till kvällsmat. Kålpudding är nog något av det godaste som finns, tycker jag. (Min mammas i synnerhet.) Tänk att man är en bra bit över 40 år och fortfarande så bortskämd av sina föräldrar... Puss på er!

Vårstilleben

Det lilla symaskinsbordet på knuten har fått sig en liten vår-makeover. Efter att ha vinkat av mina föräldrar, som varit här på ett litet söndagsbesök, så passade jag på att hämta ut påskliljorna och pärlhyacinterna jag köpte igår. Som bordsskiva har jag fortfarande det flätade sållet som jag köpte hos byns skrothandlare tidigare i vinter. Den gröna smideskrusidullen på pinne kommer från vackra butiken Fröjd i Osby, och det lilla gröna fönstret hittade jag i vår källare för länge sedan. Här kom det ju verkligen till sin rätt mot den vitputsade väggen. Finns det något vårigare än just den där gröna färgen?

Ett av granatäpplena från julens arrangemang hänger fortfarande med. Här har det har fått sällskap av en  av de gjutna betongkottarna som också kommer från byns skrothandel. Den ärggröna plåtkrukan har hängt med ett tag, i olika sammanhang. Även den kommer från Fröjd, och är himla användbar alla tider på året.

I byns finaste lilla blomsteraffär köpte jag två fina små terracottakrukor, samtidigt som jag köpte lökarna. Visserligen har jag redan en hel del loppiskrukor i ladan, men de här var så höga och bra. Betongäggen minns jag inte riktigt var jag har köpt, men de har hängt med i ett par säsonger nu. Jag är allmänt svag för ägg i olika material och former.

En rostig gammal ullsax får vara med, och vid sidan av bordet står ett gammalt vagnshjul som också är fyndat hos skrothandlaren. (Rena rama skattkammaren, det där! Har ni vägarna förbi en söndag måste ni åka dit.) Voilà! Mitt vårstilleben är klart.

Något vidare långvarigt utepyssel blev det verkligen inte idag. Efter fem minuter i de kalla marsvindarna var jag mer än redo att kliva in i stugvärmen igen. Nu får det snart bli ett varmt söndagsbad som kompensation!

Vår inne

När det nu inte känns som någon vidare vår ute, så får man fixa lite vår inne med hjälp av rekvisita från byns finaste lilla blomsteraffär: En fladdrig liten fjäril i grönt och grått, gjord av de allra skiraste fågelfjädrar.

Den har "landat" i körsbärsriset, som håller på att slå ut i blom ute på glasverandan. De immiga glasrutorna hjälper till att kamouflera det faktum att det yr snöflingor i luften idag.

Några små urblåsta vaktelägg på lite grön mossa (återanvänd från ett av julens arrangemang och uppfräschad genom att doppas i vatten) känns också hoppfullt vårigt. 

Jag låtsas att det är ett riktigt litet fågelbo där inne under glaskupan!

Jag fyllde också en papperskasse med pärlhyacinter och påskliljelökar, som jag ska piffa till det lilla symaskinsbordet med ute vid uppfarten. Men det får bli morgondagens pyssel, när solen återvänder och vindarna inte är så fruktansvärt kalla.

I väntan på vårdagjämning

Den 20 mars 2015 har visat sig bli en händelserik dag, med både Rock the Socks-manifestation (ni vet olika strumpor för att hedra olikheter) och solförmörkelse på en och samma dag. Fast nu inväntar jag det bästa av allt, nämligen att klockan ska bli 22.45 så att vårdagjämningen ÄNTLIGEN infaller!

Vår i kalendern = vår på riktigt! Att det ska bli snöblask imorgon väljer jag att ignorera. Om jag tar en riktigt lång sovmorgon och dessutom en rejäl middagslur på det, så kanske det faktiskt är vår när jag vaknar!

P.S. Vi har fått igång nätet, men har fortfarande inget WiFi, så maken och jag får turas om att köra direkt på kabeln. Förhoppningsvis kan det bli lite bokläsning här ikväll, istället för en massa onödigt slösurfande... D.S.

Radioskugga och pynt på pinne

Vårt WiFi har bestämt sig för att strejka ikväll. Vi bor nästan i radioskugga nedanför en hög kulle, så det händer sig så ibland. Då får man helt enkelt blogga från mobilen (om man som jag är lat och inte orkar köra mobilnätet på datorn), vilket är pilligt och tålamodsprövande.

Här kommer iallafall ett DIY-tips* från trädgårdsmässan på Bäckaskog i augusti förra året: Att använda gammalt porslin och sätta det på armeringspinnar i rabatten.

             

Läckert, tycker jag! Jag skulle gärna ha en tekopp eller två bland nävor, rosor och pioner. Ett bra pysseltips för regniga sommardagar, eller varför inte redan nu?

* Do it yourself

Hej krokus!

Ni kanske skymtade de pyttesmå kritvita prickarna alldeles framför huset på gårdagens foto. Det är krokusen på bilden här nedan och två av hans kompisar, som lyser upp i den annars så vissna och ostädade rabatten på framsidan av huset. Tulpaner och spanska klockhyacinter har också börjat sticka upp. Det tackar vi för!

Som en konsekvens av fyra veckors luftvägsinfektion (som fortfarande envisas med att inte riktigt vilja släppa taget), så har jag inte börjat vårstäda på ett endaste ställe i trädgården. Fast nu ska det visst komma en omgång blötsnö på lördag, så då är det nog bara bra att ris och annat krafs ligger kvar som skydd i rabatterna. Det blir nog uppröjt tids nog ändå!

Uppfarten

Det finns flera goda anledningar till varför vår uppfart inte förekommer så värst frekvent på bild här på bloggen. Den är nämligen inte så värst inspirerande. Gräsmattan liksom bara övergår i en dyster blandning av mossa, ogräs och nerkört gammalt grus. Inte så prydligt...

Och eftersom uppfarten i sig är så himla trist, så drar vi oss inte det minsta för att belamra den med andra trista saker. Här står två fula (men nödvändiga) soptunnor längst ner i hörnet, trädgårdsplattor som ligger och värmer upp inför ett kommande köksträdgårdsprojekt, två överblivna (men bra att ha) säckar med natursten... 

... två sopsäckar med trädgårdsavfall som väntar på en tur till tippen, en snösläde (som vi har använt EN gång i vinter) och två gamla dörrar som väntar på att vi ska städa ur den del av ladan där de egentligen ska stå. Tja, what can I say? Särskilt snyggt är det inte.

Ett av årets projekt hoppas jag blir att äntligen ta tag i den här delen av tomten. Jag drömmer om att ta hit en grävskopa som får skala av ytskiktet och göra lite underarbete på uppfarten, så att vi kan belägga ytan med naturgrus liknande det vi har på grindgången. Sen vill jag fixa till någon slags stenkant mot gräsmattan och snygga till kanten mot syrénhäcken till vänster i bild. Fast vi får nog börja med att städa bort det lösa skräpet alldeles på egen hand...

Vid sidan av grusgången

Genom dörrarna på glasverandan leder en smal grusgång till grinden ute vid vägen. Ni som har varit med här på bloggen sen tidernas begynnelse vet att gången kom till redan för fyra år sedan, medan grinden kom på plats först i höstas. Hur det såg ut tidigare på framsidan kan ni se om ni klickar HÄR.

Faktum kvarstår: Vi har fortfarande en väldans massa tom gräsmatta på framsidan. Jag har funderat länge på att plantera något på varje sida av gången, men har inte riktigt kommit fram till vad. Visserligen tycker jag att det är supercharmigt med kantrabatter fyllda med lavendel och mormorsblommor, men här är jag nog mer inne på något enklare. 

Kanske ett prydnadsträd på varje sida? Eller någon tjock, lågväxande prydnadsbuske som får breda ut sig lite? Vi tänker att det helst inte ska vara något som växer för högt och stjäl dagsljuset in i huset, för som ni ser har vi ganska små fönster. Vad tycker ni? Framsidan vetter mot väster, och här är det sol från lunchtid och resten av dagen. Förslag mottages tacksamt!

Imorgon vrider jag kameran åt vänster och visar vår förskräckliga uppfart. Consider yourselves warned, moahahaha!

Kryddor på verandan

Glasverandan har stått mer eller mindre orörd sen i december. Kransen jag gjorde till jul hänger fortfarande kvar på insidan av dörren, en litet julträd står kvar med mossa i sin korg och julsnapsen står fortfarande kvar på kylning på golvet. Min enträgna förkylning hindrar mig från rejält vårstök här ute, men lite färska kryddor i ett trätråg är ju ett enkelt sätt att skapa vårkänsla till att börja med. (Och så kan man ju ljuga lite grann med kameran och se till att julsnapsen och dörrkransen inte kommer med på bild, hehe!)

Vi målade om hela verandan invändigt våren 2009; både fönster, väggar och golv. Eftersom rummet är helt oisolerat och väldigt utsatt under de kalla vintermånaderna, så inser vi att det börjar bli dags att måla om fönster och fönsterbrädor igen. Usch, det är pilligt jobb, kan jag säga. Kanske bäst att man börjar planera in redan nu för en veckas extra semester i sommar...

Körsbärskvistar

På byns finaste lilla blomsteraffär hittar man buntar med körsbärskvistar inslagna i vackert notpapper. Bara titeln på musikstycket får mig att gå ner i brygga av glädje: "Sommarsol till sista stund". Vem kan motstå sånt? Inte jag iallafall! Och nu när magnoliakvistarna jag inhandlade för några veckor sedan är överblommade, så behövdes det ju något nytt att ersätta dem med. Tänk vilket förträffligt sammanträffande!

Utflykten ner för backen till centrum i vår lilla byn (som jag får erkänna ägde rum i bil...) var ungefär vad mina krafter räckte till idag. Min förkylning har tagit ny fart, och resten av dagen tänker jag sitta här hemma och hosta och tycka lite synd om mig själv. Fast nu kom jag precis på att jag får prinsessbakelse till eftermiddagskaffet, så i ärlighetens namn går det nog egentligen ingen nöd på mig!

Fredag den trettonde

Efter en intensiv arbetsvecka parkerar jag mig i husets nya favorithörn: I soffan vid den trearmade läslampan. Här tänker jag nu sitta resten av dagen (kanske rentav resten av helgen), mumsa fredagsnachos, bläddra i två nya trädgårdstidningar och titta på sista säsongen av "Sons of Anarchy". Möjligtvis gör jag en liten paus för att ta mig ner på byn och inhandla nya tulpaner. De på bilden vissnade nämligen redan i början av februari, hihi!

Det faktum att det är fredagen den trettonde för andra gången i år, bekommer mig faktiskt inte det minsta. Jag råkar nämligen vara född på en fredag den trettonde, vilket väl i det närmaste måste betyda att jag är immun mot tråkigheter en sådan här dag. Borde det rentav inte vara min turdag? Jag kanske måste handla en trisslott också...

P.S. Och för alla er glassgalningar där ute, kan jag meddela att Ben&Jerry-glassen smakade alldeles utmärkt. Men det förstod ni nog redan! D.S. 

Galen i glass

Som den sanna glassfanatiker jag är, så ser jag det som min medborgerliga plikt att testa alla eventuella nykomlingar som dyker upp i frysdisken på vår lokala matbutik. It's a dirty job, but someone's gotta do it... 

Fröken Grön-kofta

Här står jag i spegeln och åmar mig i min Tradera-fyndade Odd Molly-kofta, som kom med posten idag. Är inte färgen fullkomligt fulländad, så säg? Som skräddarsydd för Fröken Grön!

Det här kommer absolut att bli en ny favorit i garderoben. Och med tanke på hur makalöst frusen jag är 12 månader om året, så lär den ju komma till användning ofta.

Håll ut! Håll ut!

Veckans nyårslöftesbukett består av knalligt rosa dubbla tulpaner i sällskap av förra veckans eukalyptuskvistar. En härlig färgkick på köksbordet. Det där med att unna sig färska snittblommor varje vecka är baske mig det bästa nyårslöftet jag någonsin har avlagt!

Efter två soliga vårdagar föll regnet över "Glesbygd" i förmiddags, och timmarna efter lunch fram till nu har varit lite så där kallblåsiga som det brukar vara i mars. Men nog har ljuset återvänt, och nog börjar man komma ur sin vinterdvala. Själv firar jag vårens ankomst med en halvliter receptbelagd hostmedicin och en bunke gamla trädgårdstidningar. Håll ut! Håll ut! Snart är den här på riktigt!

Mässfynd

Jag är svag för flätad pil, och på mässan i lördags kom jag över en billig grow-in-bag från Nelson Garden. Pilramen går att fälla ut ungefär som en liten pallkrage, och inuti sitter en "påse" gjord av markduk, som man kan plantera direkt i. Grönsaksodling har jag ju mina riktiga pallkragar till, men jag tänker att den här lilla behändiga varianten kan vara himla fin att ha som blomlåda (typ till mårbackapelargoner) i på något utebord i sommar.

Det här lilla flätade fågelnästet från Bougainvillea fick också följa med hem. Det får mig att tänka på serietidningen "Bobbo och gnuttarna", som jag prenumererade på som liten på 70-talet; gnuttarnas hus hängde i träden och såg ut just så här. Nu hoppas jag naturligtvis att gnuttarna ska flytta in i min trädgård, hihi!

Sen är det ju bara så att jag är makalöst och ofrånkomligt barnslig. När jag hittade en knubbig liten grön elefantvattenkanna i målad plåt, så kunde jag bara inte motstå den! Den kommer från danska gårdsbutiken Laybourn Design och är redan en favorit här hemma. 

Att vattna med den utomhus är nog ingen vidare bra idé, men inomhus funkar den alldeles utmärkt. Och får jag ett växthus någon dag, så kan den ju få stå där. Nog är den lite rolig ändå!