Loppis och satir

Idag körde vi till Bygdegården i Boalt (mest känt för Göingeflickorna), som gästas av vandringsutställningen "Vässa pennan". Utställningen fokuserar på yttrandefrihet och demokrati i form av satirteckningar av kända namn som EWK (Evert Karlsson), Sara Granér, Max Gustafson, Marja Nyberg och Magnus Bard. Förvisso en ganska liten utställning, men med många tänkvärda bilder. 

Dessförinnan körde vi inom två loppisar i Lönsboda, där jag hittade en enhandshäcksax och ytterligare tre små gula porslinskycklingar till min samling. (Jag visste inte att jag samlade, men nu gör jag ju uppenbarligen det, hehe!)

I övrigt har dagen mest bestått av snöblandat regn och bokläsning. En alldeles lagom lördagsaktivitet efter en intensiv arbetsvecka. Och det är ju bäst att vila upp sig idag, så att man är utvilad till Vasaloppsstarten imorgon, hihi! Är det någon mer än jag som kör loppet i rutig flanellpyjamas?

Från vintervit till blöt och grön

När jag gick till bussen vid sjutiden imorse snöade det, och hela backen ner till byn var plötsligt riktigt vintervit. Inte för att jag behövde pulsa precis, men lite adventsstämning var det allt. Och ingen hade satt sina fotspår på trottoaren före mig. 

Fast snön varade inte så länge, för på eftermiddagen var världen plötsligt grön och blöt igen. Inte mig emot. Jag tog bussen hem en hel timme tidigare än vanligt och hann fröjdas riktigt länge över att få vara hemma i dagsljus.

En timme tillgodo innebar också att maken och jag hann med ett bastubad innan fredagsmyset. En ljuvlig start på helgen. Happy Friday, allihopa everybody!

Helgarderad med fuskmagnolia

Med -6 grader på termometern imorse får man nog ändå medge att vintern har kommit på besök till slut. Jag tänker på de långt komna knopparna på min lilla magnolia och ber en stilla bön. Knopparna har ju "pälsjacka" utanpå, så kanske går det trots allt. Vi får väl se hur det blir med det...  

Jag får ändå erkänna att jag har helgarderat mig, när det gäller magnoliablomning i vår. På byns finaste lilla blomsteraffär hittade jag nämligen en gren med fuskmagnolia. Riktigt verklighetstrogen, eller hur?

Den har till och med sådana där bruna blad, som det brukar bli på riktiga magnolia när knopparna börjar spricka upp. 

De vita blommorna är slående naturtrogna. Titta bara på den detaljerade pistillen! Man nästan förväntar sig att den ska fröa av sig när man pillar på den.

Och det bästa av allt är att det kommer mängder av nya knoppar. Det borgar ju verkligen för en lång blomning, hihi!

Vackert så att man baxnar. Jag stannar i hallen och tittar ut på verandan titt som tätt. Och då leker jag att det är vår på riktigt.

Om det nu är så att knopparna fryser bort på min riktiga magnolia, så kan jag ju alltid fläta in den här grenen i busken till första maj. Nöden är uppfinningsrikedomens moder, eller hur?

Februariträdgård

Idag har det faktiskt kommit lite pudersnö över mitt hörn av nordöstra Skåne, men så sent som i söndags fick jag nästan lite vårfeeling när jag var ute i trädgården en stund. Det spirar och gror i mina orensade rabatter, och gräsmattan börjar nästan bli i behov av årets första klippning.

Tulpanerna har redan kommit upp en bra bit. Hur blir det med dem om det fryser till nu i mars? Fast å andra sidan blev nästan alla mina tulpaner uppätna av kaninerna (eller någon annan finsmakare) förra våren, så det blev i ärlighetens namn inte så himla mycket av dem då heller. 

Att det har regnat mycket i vinter märks inte minst på de kopparbaljor och tunnor som har stått ute över vintern. De har fyllts på till bredden flera gånger om. 

Längs husväggen på framsidan har det kommit upp ännu fler lökväxter. Det mesta är spanska klockhyacinter, som jag inte har satt själv, utan som alltid har funnits där. Virrvarret i hörnan mot glasverandan är en klätterhortensia, som är i desperat behov av lite uppbindning. Det får jag nog ta tag i medan grenarna är nakna. Det är lite trixigt, för de går av så himla lätt. Den galna rosen (av okänd sort) till höger får jag nog klippa ner helt och hållet längre fram. Den lever verkligen sitt eget liv.

På andra sidan verandan står en fjärilsbuske, vars blad har varit mer eller mindre gröna hela vintern. Det är egentligen ett himla dumt ställe för en fjärilsbuske, men jag flyttade dit den tillfälligt från ett annat ställe, och den har liksom bara blivit kvar där. Överlag skulle jag vilja plantera om rabatterna på framsidan helt och hållet i år, för de består mest av ett mischmasch av växter som har hamnat där utan större eftertanke. 

Jag blev nästan sugen på att börja greja lite redan i söndags, men sen började det blåsa ganska snålkallt, så jag gick inomhus igen. Att dagdrömma och planera inför det som komma skall är ju också viktigt trädgårdsarbete!

Fet tisdag

För att fira fettisdagen (och säkert även för att muntra upp sin februaritrötta personal) bjöd chefen på semlor till eftermiddagskaffet idag. Ett väldans trevligt initiativ, får man säga. Ännu trevligare med tanke på att det faktiskt var säsongens första för min del. Semlor är ju för gott ändå!

På vägen hem hämtade jag ut ett paket med badkläder, som jag klickade hem häromdagen. Det kändes som en himla god idé när jag tryckte på "Lägg i kundkorg"-knappen, men som en mindre god idé när jag stod framför spegeln i hallen. Plötsligt fick fet-tisdagen en väldigt bokstavlig innebörd, om man säger så... För en sekund övervägde jag starkt om årets första semla borde bli årets sista semla. Men sen kom jag på att jag nog ska skaffa mig en burkini istället. 

Smaragdgrönt

Att jag har snöat in helt på grönt är väl allmänt känt, men för tillfället har jag snöat in lite extra mycket på smaragdgrönt. Kanske började det när jag fyndade den där stora gröna krukan för 20 kronor på en idrottsplatsloppis och upptäckte att blommor av alla slag gör sig så himla fint i den. 

Tidigare har jag mest känt dragning till lite mildare gröna färger, som Upsala Ekeby-grönt (som på tallrikarna längst bak i tallrikshyllan på bilden här nedanför) och lindblomsgrönt, men nu är det alltså mörkare grönt som lockar mest. 

Under förra hösten började jag försiktigt smyga in en smaragdgrön Bordhallo Pinheiro-skål i porslinshyllan lite då och då. Nu är de både frukostfavoriter och fina att servera tomatsoppan i. Mat gör sig med andra ord också väldigt fint mot smaragdgrönt.

Och på köksbordet står en smaragdgrön Sthål-skål och ett mörkgrönt kålformat fat framme för jämnan. En fin kontrast mot allt det ljusgröna i övrigt.

På en smålandsauktion i augusti ropade jag in ett smaragdgrönt ytterfoder från Nittsjö med ekollonfat från Gustavsberg. (Vi var många "tanter" som slogs om den kan ni tro, hihi!) Den passar så fint på piedestalen i röda rummet, både mot träväggen och den röda väggen. (Ja, faktiskt!) Och nu vill jag ha FLER smaragdgröna krukor, gärna fler antika, men lika gärna nya från till exempel Bergs Potter.

På Ellos Home-butiken på C4 Shopping i Kristianstad hittade jag så vackra smaragdgröna ljus på rea efter nyår. De tillhörde nog egentligen julkollektionen, men de är ju minst lika vackra i slutet av februari. Jag bunkrade ett helt litet gäng.

Fast för att göra looken lite "vårigare" har jag trätt på ljusmanschetter i lite ljusare grön metall. Jag låtsas att det är majblommor, hihi! Den här typen av manschetter har jag för övrigt i alla möjliga mönster, former och nyanser. De dyker upp på Affari Outlet-butiken i Osby allt som oftast, och de brukar bara kosta 7 kronor styck. Då kan man ju byta som man vill efter årstid.

Smaragdgrönt, alltså. Fint som snus. Tänk att även Fröken Grön kan vidga sina vyer, hihi!

Drömmar om pergolagång och bänk runt träd

Nu är drömmarnas tid. Jag fantiserar om alla härliga trädgårdsprojekt som komma skall, för sådana finns det verkligen gott om. Runt bastustugan till exempel, där vi har en långsida och en kortsida kvar att fixa till. Jag blev så ivrig att jag var tvungen att ta med mig kameran och gå runt en sväng på eftermiddagen idag. På framsidan ser det ganska prydligt ut efter sommarens och höstens arbete...

... men baksidan ser desto sorgligare ut; mer eller mindre ut som en bortglömd byggarbetsplats. Vilket ju i och för sig kan bero på att det faktiskt ÄR en bortglömd byggarbetsplats... Här ligger det en hög med byggmakadam och en hög med naturgrus, som bara väntar på att läggas ut, och utöver det en massa bråte i högar som ska till tippen. 

Jag hittade en så himla härlig inspirationsbild i januarinumret av "Allt om trädgård", som föreställer en jättefin pergolagång på baksidan av trädgårdsdesignern Bonnie Halls kolonistuga i Köpenhamn. Tänk så himla fint det vore att göra något sådant på baksidan av vår stuga. Den inre raden av stolpar behövs inte ens hos oss, för man skulle kunna fästa överliggaren direkt i trädelen av undertaket. Tänk så frodigt och fint med en grönskande tunnel, mot den i övrigt helt släta putsade väggen!

En annan dröm jag alltid har haft är att ha en sittbänk runt ett träd, och nu inser jag att vi faktiskt redan har det perfekta stället för just en sådan. Här på baksidan av huset står det nämligen ett gammalt trädgårdsträd av odefinierbart slag, som redan är både högt och har en förhållandevis tjock stam, som dessutom delar sig i två en bit upp. (Det är samma träd som sticker upp längst till vänster på den första bilden.) Markytan ska vi grusa, men nog skulle man kunna bygga en bänk i trä här? Eller köpa en färdig i två halvor, som man bara ställer ihop runt trädet. En i smide, kanske? Jag får googla lite på det. 

På framsidan har vi kanten upp mot syrénhyllan kvar att fixa. Här tänker vi oss en sluttande "mur" av natursten, men det blev aldrig av att vi åkte till grustaget och hämtade någon sådan i höstas. Jag har haft markduk liggande här i flera år redan, för att ta kål på kirskålen. Det har gått rätt OK, men duken måste nog absolut ligga kvar under stenarna. Som ni ser har jag lyckats trasa sönder den med gräsklipparen, så jag får nog skarva på lite ny duk här och där. Jag tror att det blir fint med natursten  i olika storlekar här, som kontrast mot terrasseringen, gruset och det prydliga planket.

Sen har vi den norra kortsidan kvar också. Den delen blir den mest svårtacklade, tror jag. Jag håller tummarna för att vintern fortsatt håller sig borta, för då skulle man kunna börja ta tag i grävandet  ganska snart, innan grönskan drar igång. Bilder från den sidan visar jag en annan dag. 

Regn på alla ledder och uppfiffad bukett

Idag är det en sådan där dag när det liksom regnar på alla ledder. Både uppifrån, underifrån och i sidled. Blött och kletigt på marken är det också. Jag drog på mig gummistövlarna, fast vi skulle ta bilen ner till byn. Huanemej...

Medan maken köpte surdegsbröd på bageriet, slank jag inom byns finaste lilla blomsteraffär för att köpa ett par lösa snittblommor att piffa upp alla hjärtans dag-buketten med. Det mesta i den gamla buketten står sig fortfarande fint, men rosorna hade gjort sitt och behövde bytas ut.

Jag köpte tre kvistar daucus i tre olika färger: Vit, ljusrosa och vinrött. Blommorna ser ut som hundkäx, men är egentligen en slags morotsblomma. Blomstermorot och prydnadsmorot är visst andra namn som används. Somrigt, hur som helst.

Jag gillar kombinationen rött, vinrött och ljusrosa. 

Kvistarna med röda bär heter egentligen hypericum, men jag brukar aldrig komma ihåg det, så jag kallar dem alltid för "tuggummikulor" när jag är i blomsteraffären. I rött ser de dock nästan ut som små chilifrukter eller nypon.

Spireakvistarna och de gulgröna thlaspi-stänglarna ser också ut att hålla ett tag till. Jag klippte ner alla stjälkar ganska kort och bytte vas, så att kvistarna får falla lite mer fritt över kanterna. 

Nu är den tidigare så prydliga alla hjärtans-buketten ganska rufsig, men jag gillar ju när det är så.

Nu får det bli inomhuspyssel resten av dagen. Nya numret av "Allt om trädgård" kom dessutom igår, så jag tror jag börjar med det och en kopp kaffe. Hej lördag, liksom. Det är fint, det!

Snödroppar och skörbjugg

Snödropparna i trädgården har blommat ganska länge, men vädret har varit så trist att jag inte har orkat masa mig ut och fotografera dem. Jag brukar gräva upp dem i stora tuvor "in the green" från ställen nere i moraset, och sen planterar jag alla på samma ställe. I år är jag extra nöjd med placeringen jag tänkte ut förra våren, för jag ser en stor tuva rakt ner från köksfönstret. Där hade jag tur när jag tänkte.

Och nu är ännu en intensiv arbetsvecka till ända. Jag har haft en del extra arbetsuppgifter de senaste dagarna, så det känns extra skönt att det är helg. Vi firar fredag som vanligt med tacosallad och läskeblask, som värsta fjortisarna. Och imorgon blir det nybakat surdegsbröd till lunch. Vi får nog snart skörbjugg av för ensidig kost, haha!

Ingen falafel, ingen glödlampa

När jag kom hem med bilen idag, ville min ledige make ta sig en liten tur in till en av de stora elektronikvaruhusen i Kristianstad för att köpa färgpatroner till skrivaren. Jag hängde med, i hopp om att få en smarrig falafelrulle från gatuköksvagnen på parkeringen utanför. Vagnen hade dock hunnit stänga för dagen, så det bidde ingen falafel. Det blev en liten påse chips från Rusta i bilen istället, och sedan pulvermos och köpeköttbullar hemma i köket. Tänk ändå, både förrätt och varmrätt en helt vanlig torsdagkväll.

Kvällsturen kändes ändå inte helt ogjord, eftersom jag kände mig nöjd över att jag iallafall kom ihåg att köpa en ny glödlampa till skomakarlampan ute i smatten. Den som satt där pajade nämligen imorse, vilket är vansinnigt opraktiskt eftersom det är den enda belysningen vi har där ute. (Ja, bortsett från lampan inne i kylskåpet då.) När vi kom hem och jag skulle skruva i lampan, upptäckte jag att glaset hade blivit krossat i bilen på vägen hem. Som det kan gå. Jag kunde lika gärna ha stannat hemma. Men jag fick ju iallafall chips i bilen...

Vårlängtan i rosa och grönt

Som ett brev på posten kommer min vårlängtan alltid tillsammans med en längtan efter rosa och grönt. Rosa tulpaner är en frekvent besökare i mina veckobuketter, men nu har jag även hittat två krukväxter med rosa inslag: En gigantiskt hög variant av kalanchoe (våreld) som heter 'Feminine Pink Meadow' och en rosenkalla med ljusrosa hölsterblad runt blomkolven. (För blomman är ju egentligen den där "pistillen" i mitten och inte de färgade bladen.)

Ja, ni ser ju själva. Nog känns det vårfräscht, ändå? Billiga gröna krukor hittade jag på Rusta, fast dem är jag faktiskt inte fullt lika förtjust i, så det kan mycket väl hända att jag byter ut dem mot något annat framöver. Blomkrukor är som handväskor: Man kan inte ha för många, hihi!

Under eftermiddagen idag föll det ett strilande regn, samtidigt som solen sken. Det kändes nästan som ett sommarregn, när man såg det från insidan av fönstret. På radion meddelade SMHI:s meteorolog att det minsann ÄR vår sedan fyra dagar tillbaka. Jag får förvisso lite dåligt klimatsamvete, men jag tycker faktiskt att det är rätt skönt att det inte har varit någon vinter i år. Kan vi inte bara bestämma att vi hoppar direkt till april nu?

Ett litet nöjessvep

Som jag nämnt i ett tidigare inlägg är min nya favoritserie "Erkännandet", som visas på SVT på lördagar. Själv ser jag den på SVT Play. Serien är en dramatisering, men bygger på ett verkligt fall i England från 2011, då en 22-årig flicka försvann efter en utekväll och senare hittades mördad. Vi får följa utredningen genom mordutredaren Steve Fulcher, som under arbetet hamnar i ett dilemma: Vad är moraliskt försvarbart och vad är rätt i lagens mening? Mycket spännande! Nackdelen är dock att alla avsnitt inte är tillgängliga än, eftersom serien fortfarande sänds. (Fast jag har ju naturligtvis redan googlat hur fallet slutade i verkligheten...)

Som så många andra har jag snöat in totalt på dokumentärserien "Cheer" på Netflix. Den handlar om ett cheerleading-lag på Navarro College i Texas och deras stenhårda och bitvis brutala träning för att vinna collegemästerskapen i Daytona 2019. Jag fullkomligt älskar dokumentärer som har den här typen av naturlig dramaturgi (filmarna vet ju faktiskt lika lite om vad som ska hända som tittaren) och som skildrar intressanta och gripande levnadsöden. Här får man träffa ungdomar man verkligen tar till sitt hjärta! Dessutom har jag fått en helt annan syn på cheerleading, som verkligen är en otroligt tuff sport och inte en fånig skönhetstävling, som jag trodde tidigare. Se den, om ni har möjlighet!

Samma typ av dramaturgi och engagerande personporträtt hittar man för övrigt i "Last Chance U", som kom ut på Netflix redan för ett par år sedan. Här kretsar handlingen kring amerikansk fotboll, och man får följa ett gäng grabbar på East Mississippi Community College, som inte bara kämpar för en framtida fotbollskarriär, utan lika mycket för att komma på fötter i livet. Det här blev sedermera en serie med flera säsonger, men den första är den allra bästa. (Tror dock inte jag har sett alla.) Flera år senare händer det fortfarande att jag tänker på några av killarna och undrar hur det har gått för dem.

Sevärd är även dokumentären "Miss Americana", som handlar om när artisten Taylor Swift bestämmer sig för att sluta vara "duktig flicka " och istället våga göra sin politiska röst hörd. Vilken oro detta orsakar hos hennes entourage! Där är alla livrädda att det ska gå för Taylor som för Dixie Chicks, vars negativa uttalande om president Bush mer eller mindre ödelade hela deras karriär. Jag har egentligen ingen större relation till Taylor Swift som artist, men jag älskar ju som sagt dokumentärer, så det här är faktiskt en riktigt intressant film ändå. Och att tjejen ÄR en musikalisk begåvning råder det inga som helst tvivel om. 

I helgen såg vi äntligen förra årets mest omtalade film "Joker". Varför Joaquin Phoenix vann en Oscar för bästa manliga huvudroll var ju inte svårt att förstå (han var verkligen suverän), och scenen där han dansar i trappan var fantastisk rent visuellt, men i övrigt tycker jag faktiskt inte att filmen tillförde så mycket nytt. 

Ingen har väl missat att The Ark återförenas och åker på turné i sommar. Maken och jag har bokat biljetter till spelningen på Sofiero den 7 augusti. Helsingborg är alltid ett trevligt ställe för en sommarutflykt. Egentligen har vi ganska nära hem, men den här gången tänkte vi unna oss en övernattning på The Vault Hotel, som jag har varit sugen på att testa länge. Känner jag oss rätt (och det gör jag ju) kommer vi mest gå och skrota här hemma på semestern i övrigt, så det kan ju vara trevligt med en liten minisemester någon annanstans. 

Ikväll tittar jag på "Auktionssommar", som är vinterns mysigaste TV-program ur flera aspekter. Dels är det sommar, dels får man frossa i gamla grejer. Det kan ju nästan inte bli bättre för en sån som Fröken Grön, hihi!

Ja, mycket TV blir det på vintern. Vad ska man annars göra dessa dystra och trista månader? Jag fyller min kvot nu, för när våren väl kommer och trädgårdssäsongen börjar har jag inte tid att titta. Då gräver jag istället, hihi!

Regn, rusk och uteblommor inomhus

Med regn och rusk utanför stugknutarna, och med den sportlovsledige maken fortfarande sovandes bredvid mig, kändes det onekligen lite extra segt att kliva ur sängvärmen imorse. Tur att kroppen är inställd på autopilot ibland, så att det liksom går av bara farten.

I krukor på glasverandan blommar två julrosor för fullt. Här ute har de stått svalt och skönt sedan innan jul, och det kommer nya knoppar mest hela tiden. Jag känner mig riktigt smart som inte behöver gå utomhus för att njuta av dem, hihi! Fast längre fram i vår gräver jag ner dem i någon rabatt. 

Söndagssysslor

Det där med frukost är inte direkt min grej. (Möjligtvis med undantag för en och annan hotellfrukost per år.) Om vardagarna pillar jag på sin höjd i mig lite filmjölk och müesli, bara för att jag vet att jag behöver få i mig något. På helgerna börjar jag ofta med att bara dricka kaffe med mjölk, men framåt förmiddagen tycker jag det är gott att göra en smoothie med yoghurt och frysta bär. Idag blev det osockrad jordgubbsyoghurt med frysta hallon och frysta ananasbitar. Mums! Om någon händelsevis sitter och blir upprörd över sugrören, så kan jag meddela att de går att diska och använda igen och igen.

När smoothien var uppdrucken, hämtade jag upp mina två drottning Ingrid-pelargoner från vinterförvaringen i källaren. De har stått i ett fönster inne i tvättstugan, där de bara har fått en skvätt vatten ett par två-tre gånger under hela vintern. Liv är det iallafall i dem, så jag började med att klippa ner dem ganska rejält. Drömmen vore att plantera om dem i smaragdgröna Bergs Potter-krukor, för det tror jag hade varit fint ute på glasverandan i sommar. Fast jag gillar den lilla senapsgula krukan också, som jag köpte på Indiska tidigare i vinter. Jag skulle kanske ha köpt fler. 

När jag hade grejat klart med pelargonerna insåg jag att jag borde rengöra, slipa och olja min braiga Felco-sekatör (den med klarrött skaft på bilden), så det gjorde jag. Tre andra sekatörer från ladan fick hänga med på behandling, när jag ändå hade plockat fram grejerna. 

Före lunch hann jag också rensa bort vissna snittblommor från två olika gamla buketter, och sätta det som går att återanvända ett tag till i min lilla porslinskanna från förra helgens loppisstopp i Lönsboda. Alla hjärtans-buketten står fortfarande lika fin i röda rummet, men den har inte fastnat på bild idag. 

Med regn och starka vindar utanför fönstret, så känns det inte som att det behöver hända så mycket mer idag. Ett varmt badkarsbad får nog ersätta bastubadet, så att jag slipper gå ut överhuvudtaget. Maken brukar ta sig ett bad mitt i veckan ibland, men det var faktiskt rätt länge sedan jag gjorde det. 

Ja, ett eftermiddagsbad får det nog bli. I sällskap av något kallt att dricka, tända ljus och en trevlig podd. Sen ska jag klämma avsnitt tre av brittiska deckaren "Erkännandet" på SVT Play. De kan ju som bekant det där med välgjorda deckare, britterna. Och sen är nog den här helgen också tillända.