Happy Halloween!

Halloween infaller alltid den 31 oktober. Idag, alltså. Om den traditionen råder det delade meningar i Sverige, men kan vi inte bara enas om att folk får göra som de vill? Under mitt au pair-år i USA 1990 fick jag tillfälle att fira riktig amerikansk Halloween, och det var onekligen en riktigt minnesvärd upplevelse. Det blev både trick-or-treat-promenad med utklädda barn i grannskapet och party i ett studenthus på campus vid University of Washington. Nu så här 34 år senare kan jag fortfarande tycka att det finns inslag med Halloween som är riktigt stämningsfulla. Som att karva pumpalyktor, till exempel. Eller jack-o-lanterns, som det heter. 

Någon egen pumpa har jag dock inte karvat i år, men bilden är dagsfärsk från en plats där man verkligen har gått all-in på Halloween-pyntandet. Kan ni gissa var? Facit kommer en annan dag. Happy Halloween på er!

En gråmulen dag i oktober

En rostig gammal herrcykel med punktering i kombination med två dignande rönnbärsträd är allt som behövs för att få en att le en gråmulen dag i slutet av oktober. Som om en liten farbror har parkerat cykeln där en stund och smitit in på järnhandeln i det gula huset tvärsöver gatan, för att införskaffa nya ventilgummin till däcken. En enkel men fullkomligt underbar installation iscensatt av kreativa floristfröken F på byns finaste lilla blomsteraffär. I love it!

Ikväll dricker jag "Gamla Söder"-te med smak av äpple och passionsfrukt och därtill en stor klick honung i koppen. Mumma för fortfarande ömmande halsmandlar. 2024 kommer verkligen att gå till historien som året då jag fick smak för honung. Det har blivit något av ett måste på frukostyoghurten, och det har plötsligt fått mig att längta efter en kopp te på kvällen. Förutom att det är gott, så känns det som en rejäl bonus att det både är hostdämpande, slemlösande, antibakteriellt och antiinflammatoriskt, och dessutom lugnar det en orolig mage och är bra för matsmältningen. Märkligt att det tog mig mer än ett halvt sekel att komma till insikt om det, men bättre sent än aldrig. 

Vintertid

Hur har ni det med vintertiden? De flesta i min omgivning stönar och suckar och tycker att den är bedrövlig. Logiskt sett kan även jag se det trista i att kvällsmörkret faller tidigt, men rent kroppsligt signalerar varje cell i mig att det här är "rätt tid". Min dygnsrytm är helt enkelt bättre synkad med att få sova en timme längre på morgonen. Att vara uppe en timme längre på kvällen behöver man ju faktiskt inte, om man inte vill. För mig är det helt OK att krypa till kojs tidigt, iallafall om vardagarna. 8 timmars sömn är fullt normalt för mig, och 9 timmar är rena rama lyxen.

Flera länder har ju redan avskaffat tidsomställningen, men vilken tid har de valt som normaltid? Sommar- eller vintertid? Och vad händer om länder väljer olika? Då skulle det ju plötsligt kunna bli en timmes tidsskillnad mellan till exempel Sverige och Danmark. Onekligen en märklig tanke, även om det säkert inte kommer att bli så. Jag hejar nog iallafall på att behålla vintertiden. Vad säger ni?

Tre fina femioprocentsfynd

Mitt trädgårdsintresse har egentligen stängt för säsongen, men 50% på Växtmästaren kunde jag ju inte motstå. Jag körde inom där efter jobbet idag, och kom naturligtvis inte därifrån tomhänt. För sammanlagt 298 kronor kom jag hem med följande saker: 

1. En buddleja av sorten 'Pink Delight', som jag har haft på önskelistan länge men inte kommit mig för att köpa. Är inte det här den vackraste rosa färgen på en fjärilsbuske, så säg?

2. Ett stort exemplar av en hosta som heter 'Avocado', som är en avkomma till hostan 'Guaccamole', som redan finns på flera ställen i trädgården.

3. En vipphortensia som heter 'Bonfire', vars blommor går från limegrönt till mörkt sprakande rosa över säsongen. Den verkar vara ovanlig i Sverige än så länge, för jag hittar den inte på så många svenska sidor. Eller har den egentligen ett annat svenskt namn?

Tre finfina fynd för nästan inga pengar alls, om man vet vad ett plantskolebesök brukar kosta en i vanliga fall. Någon planteringsplan har jag som vanligt inte, men jag tänker att jag bara ska jordslå allt i pallkragar och vänta till vårens projekt. Det blir lyxigt att ha en egen "plantskola" i köksträdgården, dit jag bara kan gå och hämta saker. Allt hittar sin plats till slut. 

*Dagens bilder är skamlöst "lånade" från diverse utländska sidor på Internet. Mina exemplar ser föga förvånande inte riktigt ut så här i skrivande stund. 

Ett nytt trevligt loppisställe

I förra helgens nummer av "Leva&Bo" fanns det med ett jättehärligt julreportage från en gård inte alls långt härifrån. I texten nämndes det att husets ägarinna Alexandra driver en liten gårdsloppis sedan något år tillbaka. Hur kan jag ha missat det? Vi kör ju förbi gården varje gång vi åker till Hässleholm. Jag surfade in på butikens Instagramkonto @kartochcirkulart och såg att det var öppet två timmar under gårdagen, så jag tog mig en liten sväng dit. 

Det visade sig vara en jättehärlig liten butik med fint kurerat innehåll helt i min smak. Inte var det speciellt dyrt heller. Jag shoppade både det ena och det andra och kom hem med en korg full av finsaker. Innan jag tog in det hemma, passade jag på att rada upp allt på trädgårdsbordet för fotografering. Dagsljus är alltid det bästa fotoljuset, och så var ju den höstglödande spireabusken en helt oemotståndlig back drop. 

Jag har sneglat efter vackra gamla rödvita tallrikar ända sedan förra julen, och nu hittade jag två assietter i serien 'Fasan' från Old Gustavsberg. Jag tänker att de kan bli fina att ha i tallrikshyllan i gröna rummet till jul. Hittar jag fler kanske vi till och med kan ha dem som silltallrikar på julafton. 

Sex små assietter i design av formgivaren Arthur Percy för Gefle stod det ju bokstavligt talat mitt namn på. Celadongrön kallas färgen, vill jag minnas. Jag har kikat på den här sorten tidigare, men har tyckt att de var lite för dyra för "att bara ha". Användningsområdet är ju i ärlighetens namn ganska begränsad, och loppisfyndade småfat har jag redan mängder av hemma. Dessa hade dock en sammanlagd prislapp på 125 kronor, så det kändes verkligen som läge att slå till och åka hem och sortera bort något annat. 

Korgen med målade blommor tänker jag kan bli jättefin att ha julstjärnor eller granris i till jul. Och se där, en låda till. Med skjutlock, dessutom. Den fick sig en rejäl omgång med linoljesåpa och skurborste efter fotograferingen, och nu är den så fin så fin. Lådor för förvaring kan man helt enkelt inte ha för många av. Vi får väl se vad jag stoppar i den här. 

Vi äter periodvis mycket brieost och andra dessertostar, så en fin ostkniv med stenskaft kändes som ett bra fynd. Den blir trevlig att duka med på ostbrickan framöver.

Härligt med ett nytt trevligt loppisställe. Jag ser redan fram emot att återvända närmare advent, när Alexandra har plockat fram julpyntet. 

Guldkant på tillvaron

Min far tyckte nog att det hade varit lite väl mycket sjukdomsgnäll i stugan den senaste tiden, för igår kom det ett blombud med en riktigt uppiggande höstbukett. Så himla gulligt. Blir jag inte frisk nu, så vet jag inte. 

Och tänk så väl buketten kom till pass, för den gamla hade stått på bordet i matrummet i två veckor och hade verkligen sett bättre dagar. Jag räddade ett par små eterneller, som jag har odlat själv, och stack ner dem lite i bakkant. De matchade väl inte färgskalan direkt, men det passade ihop ändå på något sätt. Vilka underbart mustiga höstfärger. Vad vore livet utan blommor? Det är ett så enkelt sätt att sätta guldkant på tillvaron. 

Idag har jag haft en riktigt lång sovmorgon, och efter det ett trevligt loppisbesök på ett helt nytt ställe. Det får jag berätta mer om imorgon. 

Pumpaleverans

Idag när jag kom ut och skulle backa ut bilen från uppfarten, så fick jag plötsligt syn på ett gäng fina pumpor på verandatrappan. Kanske kom de dit redan under gårdagen, men det var så mörkt när jag kom hem att jag missade dem i så fall. Det låg ett litet kort intill, som talade om vilka avsändarna var. Tusen tack S och A! Tänk att få en hemleverans, bara så där. Pumporna kommer väldigt väl till pass, för imorgon ska jag städa bort pelargonen och fixa till lite höstfint här ute. 

Som om det inte vore nog fick jag ett blombud efter jobbet idag med en ljuvlig höstbukett, men den får jag visa imorgon, när jag har hunnit ta lite vettigare bilder. Nu tar vi fredagkväller. Hurra!

Torsdagkväll

Torsdagkväll hemma i stugan. Jag var på after work med ett härligt gäng kollegor direkt efter jobbet, och var hemma igen strax efter 19:30. En alldeles lagom utsvävning en vardagskväll i oktober, när man är både snorig och kvällstrött. Det där med AW är överhuvudtaget ett sätt att socialisera som passar mig väldigt bra. Det är så opretentiöst och avslappnat. Folk kan komma och gå lite som de vill. Idag åkte jag faktiskt inte hem först. 

På lördag är det tänkt att jag ska sjunga med min kör på en konsert i Kristianstad, men med halsmandlar stora som golfbollar och stämband sträva som sandpapper lutar det tyvärr åt att jag får ställa in min medverkan. Jag får nog stanna hemma och gurgla saltvatten istället...

Höst

För två helger sen började jag plocka in grejer i ladan, men jag blev långt ifrån färdig. En del saker tog sig bara halvvägs dit, som till exempel mitt gamla planteringsbord och en grön trädgårdsstol. Nu har de tillfälligt hamnat som en liten installation nedanför smatten, i väntan på sin slutdestination för vintern. Den stora murgrönan i korgen är fortfarande frodig och fin. Den ska få bo inne i huset snart, men jag får nog gå igenom den ordentligt och pilla bort gråsuggor och tvestjärtar först...

Hösten har ju varit lång och vacker, så jag känner inte direkt någon stress över att det är mycket kvar att göra inför vintern. Fast jag brukar å andra sidan inte göra så himla mycket mer än att plocka in det mest nödvändiga. Lövkrattning kan man lägga tid på om man vill, men man kan också vänta tills det dyker upp någon trevlig höststorm runt hörnet som gör jobbet åt en. Swish, så har alla löv blåst in under buskar och i rabatter.(Eller över till grannen, hihi!)

Mitt lilla loppisbord står kvar på trappavsatsen på baksidan. Jag tänker att det kan få stå kvar där ett tag till, iallafall så länge vädret tillåter. 

Ikväll håller jag mig vaken för att se "Trädgårdsmästarna" på Sjuan, men sen hoppar jag i säng omedelbart och bums. Ögonblicket när jag får krypa ner under täcket och kura är den bästa stunden på hela dagen. Den längtar jag nästan efter från sekunden jag vaknar på morgonen. 

22 oktober x 10

När bloggtorkan tar överhand brukar jag göra ett 10-årssvep bakåt i tid här på bloggen. Ikväll är det helt klart dags för ett sådant. Ska vi ta oss en titt på den 22 oktober det senaste decenniet?

När jag bloggade den 22 oktober 2023 hade vi just tänt höstens första brasa i gröna rummet. I år tändes höstens första brasa redan för ett par veckor sedan. Eldning sker dock väldigt oregelbundet här hemma. Vi gör det mest för mysfaktorn, men det blir onekligen varmt och gott i stugan, så i vinter ska vi nog göra det oftare. Kanske redan ikväll?

Den 22 oktober 2022 blev det inget blogginlägg, för då var jag i London. Storstadsresor är definitivt min grej. Kanske snart dags för en ny sådan?

Den 22 oktober 2021 shoppade jag adventspynt på Jysk i Hässleholm. Jag hade lediga fredagar på den tiden. Det var himla lyxigt. Kanske dags att gå ner i tjänst igen?

Den 22 oktober 2020 visade jag före- och efterbilder från det som en gång var moraset längst ner i vår trädgård. På grund av (eller kanske snarare tack vare) pandemin hade vi tillbringat hela semestern det året hemma, grävandes mellan bastustugan och växthuset. För den som är nyfiken finns hela förvandlingen dokumenterad HÄR. Kanske snart dags att ta tag i biten som återstår också?

Den 22 oktober 2019 förundrades jag över Ester Blenda Nordström, som jag precis hade läst en biografi om. Jag älskar biografier. Kanske snart dags att läsa en ny?

Den 22 oktober 2018 roade jag mig med att göra ett stilleben av diverse loppisskrot nere i köksträdgården. Kanske dags att göra ett nytt sådant?

Den 22 oktober 2017 gjorde jag ett bildsvep över sommarens alla loppisfynd. Många bilder blev det... Fast till mitt försvar kan jag säga att jag har gjort mig av med nästan hälften av grejerna.  Kanske dags att göra ett loppissvep över sommaren 2024? 

Den 22 oktober 2016 var det visst också loppisvisning på bloggen. (Det är ju ofta det, hrmmm...) Äggkoppar var fyndet för dagen. Dem har jag faktiskt också gjort mig av med. Kanske är det dags att hitta nya?

Den 22 oktober 2015 hade jag höstpiffat lite (med betoning på lite) på verandatrappan. Kanske är det dags att fixa till lite där i år också?

Den 22 oktober 2014 mumsade jag årets första skumtomte. Kanske det börjar bli dags att införskaffa årets första påse?

Tio år går fort, men när jag tittar tillbaka på bilderna så känns många saker faktiskt väldigt länge sedan. Kanske blir det ett sådant här inlägg om tio år igen? Kanske inte...

Måndag igen

Måndag igen. Imorse tog vi oss ur sjukstugan och pallrade oss iväg till jobbet. Energin har inte direkt varit på topp under dagen, men ibland är det ändå ett bättre alternativ att jobba, även om man går lite på halvfart. Arbetsuppgifterna tenderar annars att höga sig lite för mycket, när man är borta. Ta-en-alvedon-och-pallra-dig-till-jobbet-tiden är definitivt tillbaka efter det långa uppehållet under pandemiåren. Dumt kanske, men sant.

Körövningen ikväll får jag iallafall hoppa över på grund av noll energi och en icke-existerande sångröst. (Om jag någonsin har haft en... ) Planen för kvällen är istället att svida om till pyjamas tidigt, tända ljus och kura under en filt i TV-soffan. Vi säger så!

Smygsneglar på julpynt

Jag kanske kan skylla på tillfällig sinnesförvirring orsakad av halsfluss och snortjock hjärna, men plötsligt har jag börjat smygsnegla på julpynt. Jag kikar på inredningssidor på internet, bläddrar i gamla julnummer av inredningstidningar och sonderar utbudet på Tradera med sökorden "antikt" och "jul". Det där är nog dessvärre inget övergående tillstånd, utan något jag får dras med två månader framöver, för så brukar det ju faktiskt vara varje år. Och tänk att det är lika roligt varje år. För trots att man har lådvis fulla med julpynt på vinden, så vill man ändå se om man hittar något nytt som man "villhöver". En liten ljusstake mer eller mindre kan man ju alltid få plats med. Eller två. Eller fem...

Kanske är det så att man borde ta ner sina jullådor redan nu i oktober och gå igenom dem grundligt för att se vad man har. För vad som finns i de där lådorna glömmer jag nästan år från år. Det kan ju rentav vara så att det finns saker där som jag själv skulle kunna sälja på Tradera under november. Visst låter det som en bra plan? Det återstår bara att se hur motiverad jag är att faktiskt göra det...

Pumpor och amerikansk deckare

Jag har inte odlat några egna pumpor i år. Däremot köpte jag ett gäng prydnadspumpor på EKO-hallen redan för en månad sen. De var himla billiga där, och jag tänkte att de skulle vara fina att ha när jag skulle höstpynta på borden utomhus. De hamnade i trätråget i smatten, och där har de faktiskt blivit liggande, för det är ju trevligt att ha det lite höstfint inomhus också. Färgerna är ganska neutrala, men till Halloween skaffar jag kanske en orange pumpa och sätter på verandatrappan. 

Idag har det inte gjorts många knop här hemma. Både maken och jag kurerar våra förkylningar och har mest slappat i soffan hela dagen. Men inte mig emot. Jag har haft en riktigt intensiv jobbvecka och tycker det är riktigt skönt att "stänga av" ett tag. Vi har sträcktittat på "Lincoln Lawyer" på Netflix. Jag skulle beskriva den som en helt vanlig klassisk amerikansk deckarserie, men inte desto mindre trevlig för stunden. Det är en sådan där serie med många skådisar man känner igen, men som man inte kan namnge. Ja, förutom Neve Campbell då, som både var med i "Scream"-filmerna och TV-serien "Party of Five" på 90-talet. 

Vi fortsätter nog att ta det lugnt imorgon också, så att vi blir friska nog att pallra oss till jobbet på måndag. Ovan nämnda deckare finns i tre säsonger, så sysselsättningen är redan ordnad. Kanske finns det glass kvar i frysen också. Det går ingen nöd på oss, med andra ord. 

Två rossliga ruggugglor

På Solhäll sitter två rossliga ruggugglor och snorar. Maken har redan varit hemma i tre dagar, och för egen del tog det fart under natten. Trevliga helgplaner på en loppisrunda i Halmstad och efterföljande övernattning i stuga på Tylösand med Malmö-väninnorna har fått läggas på hyllan. Så typiskt... Men det kommer förhoppningsvis andra helger i höst.

Det får nog bli en bokläsarhelg på hemmaplan istället. Jag började läsa "Stacken" av Annika Norlin redan i slutet av sommaren, men trots att jag verkligen gillar den, så har jag haft en alldeles för lång läspaus. Jag får nog snabbläsa de första 100 sidorna igen, så att jag återbekantar mig med alla karaktärer. Var och en av dem har sin egen historia, och jag vill verkligen ta mig tid och lära känna dem allihop. 

Bilderna i dagens inlägg tog jag förra helgen, och sedan dess har hösten verkligen marscherat fram i rekordfart. Betydligt fler löv ligger nu på marken, och det sista som har blommat i rabatterna börjar ge efter. Vemodigt på ett sätt, men inte så sällan tänker jag att den här perioden är den vackraste av dem alla. 

Ikväll festar vi på Strepsils och Alvedon, och jag lyxar till det ännu lite extra med en iskall Diet Cherry Coke, som äääntligen har kommit till Sverige. Det kan vara det bästa som har hänt mig under hela 2024, faktiskt. Måtte den vara här för att stanna. 

Två smörbyttor från Gefle

På tal om samlingar, så har jag numera även en nästan-samling av gamla smörbyttor från Gefle. På min lilla loppisrunda här hemma i byn i lördags hittade jag nämligen en större variant av samma sort jag redan hade hemma. Behövde jag verkligen en till? Nä. Tyckte jag det var ett trevligt fynd för 40 kronor? Ja. Spontanköp är ofta de trevligaste köpen. 

Jag alltid undrat lite över locket på den jag redan hade hemma. Byttan och texten ser så gammaldags ut, men locket känns malplacerat på något sätt. Det är som om delarna kommer från helt olika årtionden. Jag har tänkt att de kanske inte hör ihop alls, men nu när bytta nummer två dök upp förstår jag ju att de faktiskt gör det. Kanske plockar jag ändå av dem och gömmer undan dem i något skåp.

Karminröda örhängen i trädgården

Varje gång jag ser en benved i höstskrud, så tänker jag att vi absolut borde ha en i vår trädgård. Resten av året är det kanske en ganska intetsägande buske, men de där små karminröda örhängena som hänger och dinglar från grenarna på hösten är verkligen en makalös syn. I lördags hände miraklet: Helt plötsligt insåg jag att vi faktiskt har en! 

I buskaget vid den södra tomtgränsen står den. Hur i allsin dar kom den dit? Inte för att jag hänger i den delen av trädgården dagligdags, men jag kan nästan svära på att det aldrig har funnits någon benved där tidigare. Eller så har den legat i träda, och så bestämde den sig för att vakna till liv i år. Jag tackar iallafall och tar emot. Jag kan nästan inte se mig mätt på de där små juvelerna. Kan man hänga dem i öronen, tro?

Meditativt måleri

Jag älskar att måla, och då menar jag inte målning av det konstnärliga slaget, utan det mer hantverksmässiga. Ofta är det inte så himla noga vad jag målar. Jag tittar mig bara omkring och hittar ett lämpligt objekt att ge mig på, och sedan går jag ner i källaren och ser efter vad som finns i hyllan med färgburkar. För någon vecka sedan roade jag mig med att måla om en vit loppiskruka med 'Övedsgrön' linoljefärg. Inte för att jag hade någon som helst plan för var någonstans jag skulle ha den, eller om jag skulle ha den någonstans överhuvudtaget, utan mest bara för att jag längtade så himla mycket efter att måla något. Att sitta där och kludda med penseln är nästan lite meditativt för mig, och jag kan drabbas av något som nästan liknar målarabstinens om det går för långt mellan tillfällena. 

Just den här krukan ska jag nog använda, faktiskt. För tillfället härbärgerar den min fina hjärtformade krukväxt från Linköping, men till jul kan den nog bli fin att plantera något juligare i. Fast det kan mycket väl bli så att den åker ut i ladan igen, när jag hittar en ny kruka att måla. Känner jag mig själv rätt, så dröjer det nog inte så länge. 

Hobbit-spadar, rosmarin och äpplen

"Vad är det för små hobbit-spadar som hänger på ladan?" undrade en kompis som var här på besök i somras. Där finns mycket riktigt en liten samling av spadar med extremt korta träskaft, men jag kunde faktiskt inte svara på frågan. Jag mindes inte ens varifrån vi har fått dem. Jag tror vi hittade ett par i ladan när vi flyttade hit, och ytterligare någon har kanske slunkit med hem från någon loppis. Maken erinrade sig iallafall att det satt liknande spadar på en del terrängbilar när han gjorde lumpen, så det är nog förmodligen från ett sådant sammanhang de kommer från allra första början. 

Planteringsbordet är nystädat sedan min utedag i lördags. Då flyttade jag också hit den stora krukan med rosmarin, som har stått på uteplatsen under sommaren. Jag tänker att jag ska försöka övervintra den, men då behöver jag nog jordslå den i en pallkrage och vintertäcka den, skulle jag tro. Eller så chansar jag och slänger in hela krukan i växthuset. Man ska väl egentligen förvara den frostfritt och svalt inomhus om man ska vara helt säker på att lyckas. Kanske glasverandan är ett bättre alternativ. 

Äpplena i trälådan är fallfrukt från äppelträdet på baksidan. Vi har tyvärr varit ganska dåliga på att ta hand om frukten i år, men det är himla smidigt att plocka med sig ett äpple härifrån när man är på väg till bilen om morgnarna. Än så länge låter fåglarna dem vara, för det är gott om annan fallfrukt kvar på marken som de kan äta. 

Så har en ny jobbvecka dragit igång. Imorgon har halva oktober redan passerat, och här sitter jag som vanligt och undrar vart tiden tar vägen. Men jag tutar och kör, för det är ju så det är. Tut, tut!

Tulpaner i zinkhink

Jag köpte några påsar med tulpanlök vid besöket på Flyinge Plantshop härförleden. Det blir inga mängder i år heller, men iallafall några. Man vill ju inte helt gå miste om tulpaner i blom till våren. Igår när jag var ute och stökade passade jag på att pilla ner lökarna i jord. Det blev i zinkhinkar den här gången, för jag tänker att de kan bli som bärbara rabatter till våren. I två hinkar blir det ett 'La Belle Epoque', som jag fortfarande tycker är en av de allra vackraste sorterna. Jag älskar den här färgen. 

I en hink blir det 'Silky Road', som är helt ny för mig, men som av bilden på paketet att döma kan bli en ny favorit. Fluffigt gräddvit med fläckar av ljust rosa. 

Nu slänger jag in hinkarna i ladan eller i växthuset över vintern. När jag tar fram dem nästa gång har trädgårdssäsongen 2025 börjat. Tänka sig. 

Höstfärger och loppisbord

Idag spontanköpte jag ett litet bord på en av byns loppisar. Ett med snirkliga ben och en stenskiva som är sönderslagen och limmad på mer än ett ställe. För 50 kronor kan man kosta på sig att chansa. Nu passade det ingenstans inne i huset (vilket jag nog inte riktigt trodde heller), men på avsatsen utanför ytterdörren kan det kanske få stå ett tag. Här står det under ett litet takutsprång, men i ärlighetens namn tänker jag att det inte gör så mycket om det blir lite slitet av väder och vind. Det har ju liksom redan en fot på tippen. Pumporna i terracotta är loppisfynd från tidigare år. Tanken var egentligen att ställa dem på verandatrappan på framsidan, men de hamnade här så länge. 

Det har varit underbart höstväder idag. Jag har varit ute och grejat hela eftermiddagen. Jag fick börja med att plocka iordning lite grann i ladan, för att få plats med grejer som ska in där på vinterförvaring. Det börjar absolut bli dags för en rejäl utrensning där igen, för jag har alldeles för mycket grejer, men det får bli nästa år. Sen flyttade jag in lite grejer, tömde några krukor och fixade till lite fint på uteborden. Men framförallt njöt jag av de underbara höstfärgerna. Nu sprakar det verkligen. Lovely!

Det är fortfarande mycket kvar som ska in, så det får nog bli lite utomhustid imorgon igen. Vi behöver högtryckstvätta trappen på baksidan också, för den är extremt igengrodd av smuts och gud-vet-vad. Tja, vi får väl se vilket humör vi vaknar på. Det kan bli något helt annat också. 

Trädgårdskrukor och stakar på verandan

Jag har fortfarande inte plockat undan så mycket i trädgården, men häromkvällen kom jag iallafall på att jag kunde plocka in några av de mindre plantorna och ha dem inne i huset istället. Två variegerade murgrönor planterade jag ihop i en kruka och satte på det lilla pelarbordet ute på glasverandan. Där kan den få stå så länge det inte blir smällkallt, tänker jag. 

I en ampel på en krok i taket stoppade jag ner en rejäl planta plättar i luften. Vi får väl se om den gillar läget när det blir kallare, men annars får jag väl flytta in den i huset. 

Ser ni förresten min lilla samling röd-gröna ljusstakar, som jag skrev om förra helgen? De två till höger är de jag köpte på loppis i söndags (30 kronor styck) och de två vänstra är gamla loppisfynd, som jag rotade fram ur ett skåp på vinden. Det är ju egentligen två helt olika modeller, men färgsättningen är baske mig exakt likadan. Same same, but different. Är de lite för juliga, kanske? Fast nu låter jag dem stå framme ändå. Jag känner att jag gärna smyger in lite dämpat röda färger som kontrastfärg till allt grönt. 

Den här veckan rusade förbi i rekordfart. Fast jag är som vanligt absolut redo för helg. Ikväll blir det som vanligt tacotema på maten, och sen blir det TV-kväll med "Tyst vittne" och "Cyklopernas land". Det kan hända att man får en godispåse också. Bästa fredagsupplägget. 

Imorgon börjar höstrean på Oppmanna plantskola (50%), och man känner sig ju onekligen lite lockad att åka dit. Fast det hoppar jag nog faktiskt över. Jag har nog att greja med inför vintern. Blir det sol imorgon ska jag nog ta tjuren vid hornen och börja röja upp i krukor och växthus.