"Houston, we have a problem..."

För ett år sedan idag togs första spadtaget (ja, av en grävskopa då) på bastustugebygget nere i moraset. Det kunde ju vara värt att fira med ett bastubad innan fredagsmyset, tänkte maken och jag. När jag tassade ner i mörkret, endast iförd badrock, hörde jag plötsligt makens röst bakom mig: "Du, vi har ett problem..."

Det visade sig att källardörren hade råkat glida igen, och även om den inte gick i lås, så är den beskaffad på det viset att det inte finns något dörrhandtag att öppna med på utsidan. Ytterdörrarna där uppe hade vi naturligtvis varit duktiga och låst, och nu stod vi där utan nycklar, utan mobiltelefon och nästintill utan kläder, haha! Efter två rundor till världens bästa grannar och lite fix och trix, så fick maken upp källardörren tillslut. Vi fick vårt ettårsbastubad och grannarna fick sig ett gott skratt. Slutet gott, allting gott! 

Vi-fattar-besluten-efterhand-design

Ibland fnissar jag nästan lite åt hur snabba beslut maken och jag fattar när det handlar om saker som till exempel renovering. Vi åker nästan aldrig runt på en massa ställen och tittar på tusentals alternativ, utan har en märklig förmåga att nästan alltid bestämma oss rätt upp och ner. Som när vi renoverade badrummet i vintras, och vi inte ens hade börjat titta på vitvaror när hantverkarna kom, haha! "Kan man få en sån här?" skrev jag i ett SMS till snickaren, efter ett besök på en av toaletterna på Centralsjukhuset i Kristianstad. 

Det jag syftade på var i första hand det kromfärgade vattenlåset, men också det faktum att rören inte gick ner i golvet, utan "försvann" rakt in i väggen. Och det var ju inga problem att ordna, försäkrade den tålmodige snickaren. Våra hantverkare är onekligen luttrade efter alla år hos oss, hihi!

Med tanke på hur många möjligheter och kombinationer marknaden erbjuder när det gäller renoveringsbeslut, så känns det himla skönt att vi inte stressar upp oss i onödan. Och vi har faktiskt aldrig ångrat något i efterhand. Vi-tar-det-lite-som-det-kommer-och-fattar-besluten-efterhand-design funkar bra för oss, helt enkelt!

Frusen fransman och härliga holländare

Säga vad man vill om fransmännen, men att bygga bilar verkar onekligen inte vara deras forte. Under de varma sommarmånaderna var vi helt utan AC (som ni kanske minns), och med 10 minusgrader på termometern imorse gick det inte att få bilen att rulla överhuvudtaget. Medan jag traskade iväg till busstationen höll maken fortfarande på och greja, och en timme senare skickade han det här MMS:et. Jag säger då det...

Desto trevligare är det i vårt kök, där ett gäng härligt färgstarka holländare sprider rejält med vårkänsla. Tulpaner, tulpaner, tulpaner, som jag fick i present av mina lördagsgäster. Rena vitaminbomben i den i övrigt så bistra novembertiden.

Om någon undrar, så kan jag meddela att den frusna fransmannen är tillbaka hemma igen. Det var visst vajsing med något turbofilter (excusez moi?), som de fixade tillfälligt men måste byta på riktigt, så snart reservdelarna har kommit. Startar bilen imorgon, tro? Det kan ni ju starta en vadslagning om...

Hemlig tomte igen

Nu har min hemliga tomte varit i farten igen! När vi kom hem efter jobbet ikväll stod det en stor pappkartong på kökstrappan. På kortet stod det kort och gott "God Jul Fröken Grön", men någon avsändare fanns det som vanligt inte. 

Och vet ni, i paketet låg ett snöre med mängder av inslagna och numrerade paket; en hel adventskalender! Så pyssligt och så omtänksamt att jag blir helt tårögd! Jag längtar redan till lördag, då jag får öppna paket nummer ett. 

Du kära hemliga tomte, vem är du som är så gullig mot mig? Tusen tusen tack för att du sätter guldkant på min tillvaro! Om du ger dig tillkänna ska du få en stor kram. Så länge skickar jag en sådan via cyberrymden: KRAAAAAM på dig! 

Vintern har bara börjat

När vi vaknade imorse visade termometern på närmare sju minusgrader, huvaligen! Det var bara att klampa upp på vinden med ficklampan i högsta hugg och leta fram tjockjackan, som jag inte har behövt använda förrän nu. Den var iskall rakt igenom, men fick sedan hänga på elementet och värma upp sig i en halvtimme, innan det var dags för mig att traska ner till bussen. 

Om någon hade sagt imorse att jag fick stanna hemma om jag bara betalade 1000 kronor, så hade jag swishat pengarna direkt, hihi! Minusgrader är verkligen inte min grej. Och vintern har bara börjat...

Adventsbord

En kall men solig dag har det varit i "Glesbygd" idag. Jag har varit ute och stökat lite grann, precis enligt plan. På agendan stod att göra adventsfint på bordet på hörnan. Jag började pysslandet med att plocka fram de gamla röda skidorna. De är faktiskt nästan det enda man behöver. 

Det syns inte på bilderna, men bordsskivan är gräsligt ful. Den ljusgråa färgen flagnar och släpper igenom den gamla knallröda färgen, och det är också stora ringar både av rost och röta på brädorna. Först grunnade jag på om jag hade något annat i plankväg, som jag kunde lägga ovanpå, men jag orkade inte  riktigt engagera mig i det. Den lättaste lösningen blev helt enkelt att försöka fylla varje millimeter med pryttlar istället, hihi! Jag lyckade ganska bra, eller hur?

I ladan hittade jag ett gammalt trevåningsfat i tråd, som jag inte minns riktigt var det kommer ifrån. Det blev fint med mossa och billiga hyacinter från mataffären. De kommer kanske inte slå ut i kylan utomhus (temperaturen är faktiskt nere under noll nu), men de är fina i knoppstadie också, får jag säga. Äpplena är årets sista fallfrukt; de är smutsiga så det förslår, ser jag nu. Men det blir säkert regn snart igen...

Det gröna lerklotet, som jag loppade för ett par helger sedan, hamnade också här. Jag låtsas att det är en jumbo-julgranskula!

Det blir ingen riktig advent utan vita julrosor! Den här plantan kan jag gräva ner i någon rabatt sen frampå vårvinterkanten. 

Några små grantoppar kikar upp ur den gamla smörkärnan. Drivvedsklotet hittade jag på fyndhyllan på en blomsteraffär i Osby i veckan. Jag köpte TRE stycken i olika storlekar och måste ha sett rätt kul ut när jag kom ombord på bussen med ett klot i varje hand och ytterligare ett under armen, haha!

Min spretiga lilla ren hänger med ett år till. Den gröna gjutjärnskrukan (som jag köpte på antikmarknaden i Degerberga i juli) passar fint in i adventstemat, för den ser ut som en liten julgransfot. Den får härbärgera en överbliven hyacint, som inte fick plats tillsammans med de andra. Den blågröna plåtlådan är fylld med vintergrön murgröna. Det vill man ju ha alla säsonger på året!

Jag går verkligen all-in på en grön advent i år. Mycket mossa ska det vara! Det matchar ju gräsmattan så bra.

Efter en timmes utepyssel var det sedan extra skönt att få krypa upp på bastulaven och värma upp sig. Och därmed var novembers sista helg till ända. 

Nostalgi, loppis och julmarknad

Det har varit en råkall lördag i "Glesbygd", men en dag med mycket värme inombords. Två härliga tjejer, som jag inte sett på närmare 20 år, har varit här på besök. Dagen har varit fylld av skratt och nostalgi, men vi har också hunnit med fyra olika loppisar och ett besök på en fin liten julmarknad på landet. 

När man såg allt det gröna fina på julmarknaden blev man ju lite sugen på att börja fixa lite fint här hemma. Törs man hoppas på en stunds uteväder imorgon, tro?

Adventslääängtan

Nu ligger man i lä minsann, för nu har flera av grannarna hunnit få upp både adventsstjärnor och utebelysning. Det ser ju så himla myyysigt ut, när man kommer i backen i mörkret efter jobbet om eftermiddagarna, och jag lääängtar verkligen efter lite ljus i mitt eget hus. Ändå lever jag efter mina egna tramsiga traditioner, som säger att det inte kommer upp något här hemma förrän nästa helg. Märkligt, det där...

Däremot jobbar jag hårt på att övertyga maken om att vår nya lilla stuga är som gjord för att adventspyntas. Tänk vilken maffigt stor pappersstjärna man skulle kunna ha i det stora fönstret på framsidan! Eller varför inte en riktigt rejäl adventsljusstake. Ja, helst skulle jag vilja klä in hela bygget i ljusslingor, haha! Min äkta hälft är dock inte lika övertygad, men jag ska nog få honom på andra tankar.

Imorgon blir det loppisrunda deluxe med speciella gäster nerifrån Söderslätt. Kanske klämmer vi in en julmarknad också. Skönt med helg ska det iallafall bli. Och på söndag kanske jag iallafall börjar smygpynta lite...

Några rader om dagen

Jag har skrivit mycket dagbok i mitt liv. Mest som barn och ung vuxen, men även senare i livet. De senaste åren har det dock inte blivit så mycket av den varan; kanske mest beroende på att jag bloggar istället och får utlopp för min skrivklåda här. Men förra sommaren hittade jag en variant av dagbok som kändes lite lagom: En som sträcker sig 5 år framåt och bara har plats för några enstaka rader varje dag. Innan jag släcker lampan vid läggdags plitar jag ner några anteckningar om vad som har hänt under dagen. Vardagsrealism utan några djupare krusiduller, men lite småkul ändå. 

Det är extra roligt nu när man är inne på andra varvet och dag för dag kan läsa vad som hände förra året. Den 22 november 2017 var en onsdag, och då skrev jag så här: "Det snöade i natt, men det har regnat bort under dagen. Hade bilen idag. Lämnade kakelproverna på Colorama i Osby. Vi har inte riktigt bestämt golv än, men vi kör nog på rutigt." Tänka sig. Tiden går fort och man glömmer så lätt.

Jag är inte den som är den

Hej onsdag! Du har varit rätt mörk och trist och småtråkig, men jag är inte den som är den. Jag tar på mig fårskinnstofflor, tänder ljus och livar upp mig med några avsnitt av "Livet på Dramaten" på SVT Play på datorn. Vill jag göra det extra festligt kanske jag unnar mig ett glas Proviva Jordgubb också. 

Och imorgon är det torsdag. Kanske blir den också mörk och trist och småtråkig. Men jag är inte den som är den. Fårskinnstofflorna står ju kvar hemma och väntar på mig, och på SVT Play finns det säkert mycket annat trevligt att titta på. Och fler ljus och nya kakor kan man alltid köpa i affären innan man går hem. Det kanske inte är så dumt med november ändå.

Nytt får varje år

Nu har jag suttit och ojat mig i flera veckor över hur priserna på tändsticksfår fullkomligt skjuter i höjden på Tradera. Det är himla dyrt kilopris på lammkött, om man säger så. Men de är ju så bedårande söta, och de väcker verkligen ett rasande ha-begär. Dessutom hade jag ju lovat mig själv redan innan att jag faktiskt får lov att unna mig ett nytt får varje år. I år bidde det visst två... Fast det var faktiskt bara en auktion, hihi! De är så himla ulliga och gulliga!

Det guldfärgade trädet i bakgrunden är någon slags metallplakett, som jag hittade på loppis i helgen. Den är nog ganska nygjord och är rätt fult spraymålad, men jag tänkte att jag alltid kan spraya om det. Matt svart, kanske? Eller grönt? Eller en snyggare guldfärg? Tja, som vanligt får det bli vad det blir. Om det blir...

Snart dags för utepynt

I det där inlägget som jag lyckades somna bort i fredags kväll skrev jag om hur mycket jag längtar efter att få adventspyssla. Inomhus håller jag mig själv i kragen och väntar till förstaadventshelgen, men utomhus tänker jag nog tjuvstarta redan helgen innan. Fotobiblioketet på min egen dator är ett utmärkt ställe att starta på för inspiration. Skimmia och granatäpplen står redan på årets inköpslista, och murgröna passar ju alla tider på året. Tydligen var 2017 året då jag uppgraderade min gjutjärnskanin till julhare!

De gamla röda träskidorna med tillhörande stavar (loppisfynd, så klart) är ett enkelt sätt att skapa lite vinterstämning, och den antika gröna kälken på trappan likaså. Att gräsmattan lyser grön och tar kål på illusionen får man helt enkelt ignorera, hihi!

Hyllan på laduväggen murknade helt i våras och är ersatt med en ny, men lite gröna kvistar vill jag nog pynta de nya hyllplanen med också. Kottar, småenar och kruka med lite röda bär känns ju också juligt. Kanske återanvänder jag några färgneutrala prydnadspumpor i år också. 

Krans på dörren kanske jag inte direkt sätter upp redan till första advent, men man kan ju börja fundera över hur man vill att den ska se ut. Och gör man den tidigt kan man ju göra som jag gjorde för några år sedan och hänga den på insidan av dörren ett tag.  

Året jag var på Huseby julmarknad köpte jag en enkel stjärnformad enkrans, som jag tyckte var så himla fin. Den där stommen har jag nog kvar i ladan någonstans. Jag måste nog rota fram den och göra något liknande i år. Och titta, där är en av mina (två) roliga trärenar! Visst ser den ut som ett ljuvligt dagisprojekt, hihi!

En annan klar julfavorit är min lilla kvist-ren. Den har säkert närmare 8 år på nacken och har stått ute i ur och skur många jular nu, men förhoppningsvis håller den ihop ett tag till. Röda äpplen är också vackert utepynt, fast fåglarna brukar gå loss på dem ganska rejält. Det bjuder jag dem på!

I år är jag sugen på att göra enkla opyntade krukinstallationer med kuddmossa. Så där elegant som jag ser på trädgårdstidningar och på trädgårdsbloggar. Fast känner jag mig själv så kommer min lust att dekorera leda till något helt annat, hihi!

Helgens bukett

Att fota helgens bukett ute på glasverandan är ju sedan länge något av en tradition. Ja, att fota andra saker med, för den delen. Men verandan är det enda stället med någorlunda vettigt fotoljus så här dags på året. Sen gör det ju inget att de gamla pardörrarna är vansinnigt vackra att ha som backdrop, hihi!

Min vana trogen utgår jag från "rufset" när jag köper buketter. Jag är säkert hopplöst otrendig, men jag älskar fortfarande eukalyptus. Den här gången blev det både silvergrön och vinröd sådan. Sedan fylldes buketten på med burgundy-färgad krysantemum, fresia (?) i samma ton och något ljusgrönt som jag tror heter vinterbär. Fint som attan!

Idag har jag både hunnit med mitt livs första besök på Börjes i Tingsryd (där en kopp kaffe makalöst nog kostar 1 krona och 50 öre!), två antikloppisar i Lönsboda och ett härligt värmande bastubad här hemma. Nu är jag redo att ta mig an en ny arbetsvecka!

Tandborstningsrum

Maken och jag hade ett ärende till grannbyn på förmiddagen (fjärrkontrollen till TV:n hade dragit sin sista suck), och på vägen hem råkade det sig så förträffligt att vi passerade en gårdsloppis precis vid öppning. Där fanns det en hel lada full med skatter. Förhållandevis billigt var det också. Sådana loppisar gillar vi! 

Vi kom hem med både ett bord, en spegel, en grönblå plåtlåda och en skärbräda. Jag hade nog faktiskt kunnat hitta ännu fler saker, hihi!

Bordet och spegeln hade vi redan en plan för, för en gångs skull. Efter rengöring hamnade de inne i den lilla skrubben i stugan, som nu får fungera som omklädningsrum när vi bastar och tandborstningsrum för övernattande gäster. 

Bordet har nog stått i ett uthus eller använts i ett garage tidigare, för det har fastnat gamla tidningssidor på bordsskivan. Från vilket år går dock inte riktigt att se, men de har alldeles säkert minst ett halvt sekel på nacken. "Fram med slipmaskinen!" kanske ni tänker, men vi planerar faktiskt att behålla det som det är.

Något rinnande vatten har vi inte dragit in i stugan i nuläget, men med ett gammalt tvättfat med tillhörande kanna kommer övernattande gäster iallafall kunna borsta tänderna och tvätta morgongruset ur ögonen. Kannan och fatet stod i gästrummet i min farmor och farfars hus när jag var liten, så det känns extra roligt att kunna använda dem här. Spegelglaset är gammalt och lite krackelerat, vilket ger den där extra patinan. 

Den ärggröna ljusstaken är ett tidigare fynd från skroten, och korgen undertill likaså. Knoppbrädan köpte jag på antikmarknad i augusti, och våra blåvita yukator kommer från Yasuragi Hasseludden. 

Det är inget stort omklädningsrum precis, men lagom för en person i taget. Det är så himla mysigt att ligga i sängen ute i det större rummet och kika in, nu när det finns något att titta på! Dörren är fortfarande obehandlad, men ska förmodligen betsas framöver. På pallen ligger dörrlåset och en svartmålad plastventil, som väntar på att ersättas av en finare dylik i svart gjutjärn. 

För övrigt skickade min mor ett oroligt SMS och undrade varför det inte kom något blogginlägg igår. Om sanningen ska fram, så skrev jag faktiskt ett kort sådant, men jag glömde visst helt att trycka på "Publicera"-knappen. Så kan det gå när man sitter och halvsover i soffan, hihi! 

Gammal apotekslåda

Att sitta på bussen med jobbtrött hjärna och slöscrolla sig igenom "Antikt"-kategorin på Tradera kan få sina konsekvenser. Det kan bli så att man hittar en auktion som just håller på att gå ut, och innan man vet ordet av så är man ägare till en gammal apotekslåda i grön plåt. Fråga mig om det, för jag har erfarenhet av hur det är.

Vad ska man ha en gammal apotekslåda i grön plåt till? Ja, det kan man ju undra. Men den var ju grön! Och jag älskar ju plåtlådor! Och nog är den faktiskt lite cool, ändå? 

"En sån kommer jag aldrig hitta igen," har maken lärt mig att tänka när man är i valet och kvalet. Fast mitt problem är ju att jag tänker så där lite för ofta, haha! Kanske bäst att strunta i att scrolla igenom Tradera när man åker buss med jobbtrött hjärna...

Dopp mitt i veckan

Sedan vi invigde bastun har jag kommit ur min badrutin om söndagarna. Men så ikväll kom jag på att det ju inte finns något som helst hinder för att ta sig ett dopp mitt i veckan. Ja, kanske är det rentav sådana dagar man behöver det som bäst. I sällskap av några tända ljus och en Billgren/Wood-podd låg jag här i nästan 45 minuter och bara gottade mig. 

Det börjar bli dags att uppdatera mitt förråd av badprodukter i det blåa skåpet. Mycket skum ska det vara! 

Jag älskar att ha riktigt hett vatten i badkaret; så där så det nästan svider i skinnet när man sänker ner kroppen. Fast efter ett tag brukar jag få slänga benen över kanten för att coola ner mig lite grann. Alternativet är att ha något riktigt kallt och gott med sig att dricka, men det hade jag inte idag. 

Nu är jag snurken som ett russin om fingrar och tår och redan redo att hoppa i nattlinnet, fast klockan bara är sju. Det är ju inte riktigt lönt att klä på sig mer idag, och så är det ju så mysigt att lägga sig tidigt och ligga och läsa. Så får det nog bli. 

Årets adventsstake?

Haha, det här inlägget och de här bilderna kommer ungefär samma tid varje år: Planeringen av vilken sorts adventsljusstake jag ska ha den här gången. En titt i bildarkivet är alltid bra för att få igång inspirationen. Förra årets grisljusstake ligger bra till i år också. Den är både enkel och rolig, och så slipper man hålla på och greja med mossa som torkar och drösslar över hela huset. För staken flyttas ju oftast runt mellan rummen.

Fast mossa är ju trevligt också, förstås. 2016 pillade jag ner ljus i ett oasisblock i en träskål och täckte upp med grön mossa och små röda vaxade prydnadsäpplen. Det var också fint.

2015 ändrade jag mig i sista minuten och tog en ljusstake som jag hade köpt för 15 kronor på skroten här i byn. Det ligger en sanning i att det enkla ofta är det allra vackraste. 

Blockljus i separata krukor av olika slag hade jag flera år i rad. Som här, i gröna plåtkrukor med vita spetsband och emaljsiffror på ljusen. Fördelen med blockljus är ju att man kan "elda" mer eller mindre obegränsat hela vägen fram till jul. 

Högre och smalare blockljus på bricka är också fint. Här ser jag att jag hade anisstjärnor i mossan också. (Minns att jag hade köpt dem i lösvikt på Granit i Malmö.) Det luktar så gott med anis!

Röda plåtsiffror på snöre runt ljusen var ju också piffigt. Undrar vilket år det var? De ligger nog i lådan med adventspynt. Kanske man kan ha dem till något annat?

Ja, vad det blir för variant på adventsljusstaken i år vet jag inte än. Kanske blir det betonggrisen, kanske blir det blockljus, kanske blir det något helt annat. Tja, vi får väl se vad det blir. Det lär ni ju bli varse...

Att köpa det man redan har

Jag behövde några emaljlock till för att fylla ut lockhållaren i köket lite mer, så det blev faktist en  snabb runda till skroten igår eftermiddag. Där finns ju precis allt, och mycket riktigt hittade jag vad jag sökte. Dessutom snubblade jag över en blågrön damejeanne modell mindre, som är precis likadan som en jag köpte på loppis i våras. Att köpa det man redan har är ett säkert loppistips; masseffekten är ingenting man ska underskatta när man gör små stilleben.

Och idag började en ny arbetsvecka; hej och hå vad tiden rullar på. Ikväll traskar jag iväg i regnet för att träna luciasånger med mina go'a körkompisar. I love it!

Söndagsbastu

Bastubad har blivit en fin liten söndagstradition här hemma. Det känns som om man blir ren både i kropp och själ, och dessutom är det ett finfint sätt att ladda batterierna inför en ny arbetsvecka. Idag var det så grått och rått ute, så vi satte på bastun redan efter 14-kaffet. Eftersom vi inte har någon rullgardin än, och eftersom nästan alla löv har fallit från det insynsskyddande buskaget, sätter vi en skärm framför fönstret på framsidan. 

Mellan bastuomgångarna går vi ut och sätter oss på bänken. Det är så gott att sitta där och kyla av sig när man är varm hela vägen inifrån. Nog vore det fint med snö i vinter, så att man kan gå ut och rulla sig i drivorna.

Inne i stugan är möbleringen fortfarande ganska spartansk, men dagbädden har iallafall fått ytterligare några kuddar; en gulmönstrad och en mossgrön. Dörren in till den lilla skrubben är fortfarande obehandlad, men vi är inne på att behålla den träfärgad men betsa den lite mörkare.

Vi ska också ordna någon form gavel mot den putsade väggen, både i huvudänden och längs långsidan av sängen, men exakt vad har vi inte bestämt oss för än. 

Den lilla skrubben fungerar som omklädningsrum just nu. Knoppbrädan jag hittade på antikmarknaden i augusti har kommit upp på väggen, och det mörkare träet passar verkligen jättefint mot den grågröna väggen. Bra att ha någonstans att hänga badrocken.

Nu väntar en god fisksoppa med purjolök, torsk och kräftstjärtar. Mums filibabba!