Färdig grusgång

Vi klurade lite på hur vi skulle göra kanterna längs vår tilltänkta grusgång och kom fram till att den absolut enklaste lösningen vore att slå ner samma typ av rabattkant som vi gjorde när vi lade gruset bakom stugan. Sagt och gjort. Det fick bli en ny runda till Granngården idag, och när kanten väl var på plats gick det snabbt att lägga både markduk och sedan grus. Resultatet blev kalasbra!

Nivåskillnaderna syns inte så mycket på bild, men vi har fått göra ett "trappsteg" i vardera änden av grusgången. Rabattkanten blev också ett bra sätt att terrassera upp mot sluttningen. Nu håller kanten jorden på plats, på ett bättre sätt än vad natursten hade gjort. Och på det här sättet blev det plötsligt en mängd stenar över, som jag kan använda till att göra färdigt "muren" på framsidan av stugan. Så bra!

Det blev plötsligt också en tydlig gräns mellan det prydliga ordnade och vildmarken till höger. Nu är det till och med riktigt charmigt att det är lite uppväxt där. 

Vi behöver lägga på några kärror grus till, men låter den första omgången sätta sig lite grann först. Jag slangade av den värsta sanden ändå, för att få en bättre känsla för slutresultatet redan nu. 

Vi har verkligen fått en helt ny trädgård i sommar. Det är så läckert nu när man kan gå runt nere i moraset, som inte är något moras längre. Vad ska vi kalla den här delen nu, månntro? Hmmm, det tål att tänkas på. 

Oxalis och Sharon Stone

Det var sedan länge dags att byta blommor i mina låga gamla trädgårdsurnor. De är ganska grunda, så det funkar inte att plantera vad som helst, men på byns finaste lilla blomsteraffär hittade jag oxalis som passade jättebra. Den mörkt rödsvarta färgen på bladen i kombination med de ljusgröna stjälkarna blev verkligen en riktigt härlig kontrast mot den vita betongen. 

Vid trappan står mitt senaste vapen i kampen mot sniglarna: En isskrapa, som maken hittade till mig när vi var på Biltema härförleden. "Så slipper du böja dig så mycket", konstaterade han. Och nog fungerar den utmärkt för ändamålet. Vass, snabb och smidig och ett utmärkt redskap att sprätta iväg de tragiska resterna med. Jag har gått runt och känt mig som Sharon Stone i flera dagar, tills maken nyligen upplyste mig om att det faktiskt var en ishacka hon hade i "Basic Instinct" och inte en isskrapa. Well, well... Close enough, tänker jag. 

Idag har det nästan varit kallt. Det satt fint med en uppvärmande bastu på eftermiddagen. Nu sitter jag bredvid maken och sneglar på "Cursed" på Netflix, fast jag tittar bara på de scener som Gustaf Skarsgård är med i. I övrigt verkar det vara en ganska sömnig serie. Min nya trädgårdstidning börjar kännas mer lockande, får jag erkänna. Ja, så får det nog bli. Men först ska jag ta på mig en fleecetröja och gå ett varv runt trädgården med min isskrapa.

Trädgård, transportbil och TV

Idag har vädret verkligen bjudit på tvära kast. Under förmiddagen dristade jag mig dock till att småpyssla lite i trädgården. Den vidare grusläggningen har fått pausa lite grann. Istället har jag börjat förbereda det som ska bli grusgång med lite grävning. Marknivån är nämligen lite ojämn, så vi måste ta bort lite jord här och där, och kanten mot vildmarken måste fixas till. Här har vi slagit ner några överblivna stolpar sedan tidigare, mest lite grann på skoj. För att piffa till det lite extra har jag satt på dem "hattar" i form av några av de gröna terracottastrutarna jag köpte tidigare i sommar.

I den nya rabatten på vänster sida av gången blommar både rosor, nejlikrot och brokspirea för fullt. Jag är ändå tacksam för allt regn under juli månad, så att jag slipper hålla på och stödvattna här. 

Jag gillar ju spirea av olika slag, och brokspirean, som heter 'Genpei', har verkligen varit en trevlig ny bekantskap. Så läckert att blommorna (som blommar från juni till augusti) är både rosa och vita. Förvisso mest vita just nu, men iallafall. Den här busken blir cirka 60 centimeter hög och har ett kompakt växtsätt, som jag tror kommer bli fint i den här planteringen.

För att ge mer plats åt den fina lilla asken, som stod lite inklämd tidigare, har vi klippt ner en av mina uppstammade lönnar. Den hade dessutom börjat tappa formen och var inte alls lika rund och fin i kronan som tidigare, fast jag klippte ner den ganska hårt tidigare i sommar. Eftersom det kommer en kaprifol klättrandes på stammarna, så har vi låtit dem vara kvar, iallafall för tillfället. 

Jag har klämt ihop stammarna med hjälp av ett klotformat klätterstöd. Kanske blir det lite kul när kaprifolen når upp hit. Kanske ser det bara konstig ut. Kanske orkar jag inte hålla efter alla lönnskott, som kommer att växa ut. Men då är det inte värre än att vi sågar ner stammarna helt och hållet. 

En rolig nyhet är att vi har skaffat oss en extrabil. Tidigare har jag åkt buss till och från jobbet, men nu så här i coronatider är jag inte så sugen på att åka kommunalt överhuvudtaget. Vår första bil (en Renault Captur) har ju dessutom ett ganska litet lastutrymme, så vi tänkte att det vore himla praktiskt med en transportbil. Lösningen blev en begagnad men jättefin Dacia Dokker, som vi hämtade hem idag. Fatta vilka raider till plantskolan jag kommer kunna göra i den, hihi! Eftersom vi har en grushög på halva uppfarten kan vi dock inte köra in mer än en bil i taget just nu. Tur att våra snälla grannar har gott om parkeringsplats. 

Jag tittar väldigt lite på TV i sommar, med undantag för just onsdagar. Klockan åtta tittar jag på "Trädgårdsmästarna" på Sjuan, klockan nio fortsätter trädgårdstemat med "Fantastiska trädgårdar" på SVT1 och som pricken över i avslutar jag med lite deckare i form av "Fearless" kvart i tio på SVT2. Rätt praktiskt ändå att alla bra program är samma kväll, så kan man ägna sig åt andra saker resten av veckans kvällar. 

Rosen 'Rosenholm'

Nu blommar rosen 'Rosenholm' och förgyller min (snart) sista semestervecka. Det finns verkligen ingen hejd på växtkraften i den där rosen. När vi satte upp portalen förra sommaren klippte jag ner nästan hela rosen (som redan fanns planterad på platsen), men den kommer igen med nya friska tag, som om ingenting har hänt. Busken är planterad en rejäl bit till vänster om "portalbenet", men grenarna sträcker sig villigt efter det lilla armeringsnätet på stolpen. Det är som att ha både en buskros och en klätterros på samma gång. Snällare ros får man nog leta efter. 

'Rosenholm' tillhör Wichurana-gruppen (precis som t.ex. 'New Dawn' och 'Awakening') och kan faktiskt användas både som buskros och klätterros, fast om man vill ha den som buske får man nog beskära den ganska hårt även under säsongen. Rosen blommar från juli till långt in på hösten, men den bidrar med frodig grönska redan tidigt på säsongen. De ljust rosa blommorna är ganska små och sitter liksom i klasar på grenarna. Doften är inte så stark, om man inte går nära med näsan.

Roligt med rosor som är friska och växtvilliga. Som kontrast har jag ett par andra rossorter som har fått svartfläcksjukan. Det är ju bara för tradigt... Men det är bara att försöka vara på hugget och plocka bort de angripna bladen, försöka hålla jorden ren och ge rosorna lite mer svängrum. Med lite tur och idogt plockande försvinner det till nästa år. 

Vi har fått grus!

Vid halv nio imorse ringde vi Svevia i Hässleholm (f.d. Bröderna Hall) och beställde grus, och strax efter halv tolv ringde de och meddelade att chauffören redan var på väg. Det kan man väl ändå kalla service! "Han kan komma när han vill, för vi är hemma hela dagen", sa jag till tjejen i kundtjänst. Så otroligt fördomsfullt och omodernt av mig... Det var nämligen en ung tjej som vant backade in hela ekipaget mellan grindstolparna och tömde åtta ton grus på uppfarten. Välkommen till 2020, Fröken Grön.

På förmiddagen hade vi grävt bort det sista ogräset runt trädet, krattat och trampat till marken och sedan lagt markduk över alltihop. Svårare än så gör vi aldrig, men resultatet blir faktiskt bra ändå. Förra sommaren upptäckte vi att det finns fästen som gör att det är lättare att hålla markduken på plats. Det är som stora plastspikar med vassa agnar som sticker ut nertill, och man trycker dem bara rakt genom duken ner i marken. Det besparar en många svordomar när gruset väl hälls på, kan jag säga. 

Som vanligt vill man ju kunna ana slutresultatet på en gång, hihi! För attans, vilken tillfredsställelse det är när gruset kommer på och man får skära bort kanterna på markduken. Det blir liksom fint meddetsamma.  Fast det måste på mer grus imorgon, för vi har bara lagt ett tunt första lager. Jag kunde inte hålla mig, utan vattnade lite på gruset för att tvätta bort all sand som följer med när det kommer direkt från grustaget. Gruset går i rosa när det är blött, men blir ljusgrått när det torkar. 

Jag kan lova att man blir rejält trött i kroppen av att skotta upp grus och köra det i skottkärra från uppfarten och ner hit. (Och då har jag själv inte kört mer än en handfull lass, kan jag säga.) Nu vilar vi oss till imorgon, så får vi fortsätta då. Om vi tar oss ur sängen, vill säga...

Ringblommor för tid och evighet

Förra sommaren fick jag några små ringblomsplantor av grannen i norr. "Nu kommer du att ha ringblommor för tid och evighet", sa hon, och nog var det sant, för i år fullkomligt ploppar det upp ringblommor i köksträdgården! Medan plantorna fortfarande var pyttesmå grävde jag upp dem och satte alla väldigt tätt tillsammans i ett stort gammalt trätråg. Oj, så fint det är nu!

Tyvärr har jag glömt vilken sort det var. Kan det vara 'Orange Flash', månntro? Jag får fråga grannen nästa gång jag ser henne. Jag tycker iallafall att den här dämpade orange-persikogula färgen är väldigt härlig. Som en vitaminkick på köksbordet! Man kan visst äta ringblommor också, men det överlåter jag till någon annan att prova. 

Det känns nästan som att man har sin egen blomsteraffär, när man bara kan ta saxen och traska ner till köksträdgården. Och ju mer jag klipper, desto mer känns det som det kommer. I love it! 

Hoppas det kommer ännu fler nästa år. För ringblommor vill man ju verkligen ha för tid och evighet. Amen.

Rabattkant på plats

Vi jobbar på med baksidan på bastustugan. Idag grävde vi ur så pass mycket att hela rabattkanten kunde komma på plats. Lite finjustering här och där blir det alldeles säkert, men jag älskar när man kan börja visualisera gränser och hur slutresultatet ska bli. Tänk vilken mysig liten bakgård vi kommer att få här! Och så trevligt att kunna gå runt hela stugan och tycka att det är fint på alla sidor. 

Den här gången har vi gjort det enkelt för oss och köpt rabattkant i trä som kommer på rulle. Maken köpte ett par rullar på Biltema för att testa med, men när vi var där idag för att köpa fler, så var den slut. Det fick bli rullar från intilliggande Granngården istället. De var nästan 50% dyrare, men 20 centimeter längre (200 cm mot 180 cm) och av bra mycket bättre kvalitet, så det var faktiskt ett bättre köp. Det var himla lätt att slägga ner rabattkanten i jorden, och resultatet blev förvånansvärt prydligt i all sin enkelhet. 

Vi hade två rejäla makadamhögar här på baksidan, som har legat kvar sedan stugan byggdes sommaren 2018. Dem har vi krattat ut för att jämna till marken, men vi har också fått gräva bort lite ogrässvål här och där. Bakom trädet är vi inte riktigt klara, som ni ser. När det är bortgrävt blir nästa steg att lägga markduk och sedan naturgrus. Gruset har vi faktiskt inte beställt än. Det får bli på måndag, så får vi se när det kommer. Det brukar dock inte vara så lång leveranstid. 

Naturgruset går som en tydlig röd tråd genom alla våra trädgårdsprojekt, där det annars är ganska många olika materialmöten. Vi har använt både olika sorters natursten, huggen granit, betong och impregnerat trä. Det är ett resultat av devisen "man tager vad man haver" (eller snarare "man tager vad man får tag i"), vilket passar vår stil och vårt arbetssätt ganska bra. 

Jag tänkte ju inte göra så mycket med den kvarlämnade vilda delen av moraset i år, men nu har jag helt plötsligt en tydlig kant att förhålla mig till, om jag vill plantera fler buskar eller träd. Och det vill jag ju alldeles säkert, haha! Här har jag ju faktiskt redan börjat, när jag planterade den uppstammade vipphortensian 'Pinky Winky' tidigare i sommar. 

För övrigt fick vi 21 millimeter regn under gårdagen, och mer ska det visst bli av den varan imorgon. För min del får det gärna vara "varannan-dag-väder" resten av semestern, för det passar mig ypperligt.  

Otrevligt och trevligt besök i regnet

Idag har vi haft rejäla regnskurar mer eller mindre hela dagen. Som allra mest tror jag bestämt att det regnade när vi var en runda till soptippen för att slänga trädgårdsavfall på förmiddagen. Vi hann bli rejält blöta på de korta sekunder vi var utanför bilen, haha! Mellan skurarna har det dock varit riktigt varmt under dagen, och då och då har jag hoppat i gummistövlarna och gjort mig små ärenden runt i trädgården. 

Jag klippte mig en ny bukett luktärter nere i köksträdgården, för den förra hade hunnit vissna. När jag ändå stod där med saxen i handen gick jag på snigeljakt. Det är fortfarande helt galet, så mycket sniglar vi har i år. Inte bara mördarsniglar, utan skogssniglar, vinbergssnäckor, pyttesmå gulsvarta snäckor och gud vet vad. Dem med hus på ryggen har jag dock inte hjärta att ta kål på, för de är ju så fina. Jag kanske ska öppna fransk restaurang istället, hehe!

Hårdast går sniglarna åt mina dahlior, vars bladverk verkligen verkar vara snigelmums. Jag har börjat gräva upp knölarna ur pallkragarna och sätta dem i krukor istället, så att jag kan ha lite mer koll på dem en och en, och så att jag kan flytta runt dem till lite säkrare ställen. Problemet är bara att inga ställen förefaller vara helt säkra. Otrevliga besökare, de där sniglarna...

Desto trevligare besök kom körandes i en Volvo efter lunch. Det var ytterligare ett gäng vänner på genomresa, som stannade en kortis för att säga hej. På grund av det trista vädret blev det inte tid för fika den här gången, men sommaren är förhoppningsvis inte slut än.  

Hemmapyssel och spontanbesök

Idag fortsatte vi röja en timme eller två bakom bastustugan. Undan för undan blir det lite mer uppröjt här, och idag har maken dessutom slagit ner sån där träkant som kommer på rulle, som stopp mot gruset som ska komma sen. Bilden är dock tagen under gårdagen. 

Framåt lunch fick vi spontanbesök av två kompisar, som var på genomresa på väg mot Växjö. De hade fikabröd med sig, så det blev en trevlig fikapaus under parasollet en timme. Har jag visat de nya gröna sittdynorna, förresten? Här är de.

Efter lunch kom vi inte riktigt igång med något vettigt igen. Jag hängde mest i trädgården, där det alltid finns saker att göra. För mig är det dock väldigt vilsamt att lulla runt och smågreja. Som att klippa bort vissna rosor, till exempel. På bilden ser ni Awakening, som växer och frodas som aldrig förr. Visst är det väl ändå ett makalöst rosår i år?

Imorgon ska det visst regna hela dagen. Det ser jag faktiskt fram emot, för efter flera dagar med blåsigt väder är det duktigt torrt i jorden, både i backen och i krukor och pallkragar. Det är nästan inte lönt att vattna, för det torkar lika snabbt igen. Det ska bli mysigt med en innedag också. Jag har två avsnitt kvar av "The Split" på SVT Play, som jag gärna vill se. Nicola Walker är fantastisk!

Bakom stugan

Projektet med att snygga till runt stugan går in i fas tre. Förra sommaren gjorde vi iordning framsidan och södra kortsidan med plank och grus, i början av den här sommaren lade vi grus längs den norra kortsidan och idag har vi börjat röja upp på baksidan av stugan. Grundtanken här är att jämna till marken och lägga grus längs husväggen, så att man kan gå runt hela stugan. Fast med tiden har vi utvecklat tanken lite grann, så nu kommer vi gruslägga en större del av ytan, runt trädet till vänster. Tanken är att det ska bli som en liten bakgård här. 

Vi passade på att såga ner en gren som satt onödigt lågt på trädet, som egentligen är två stammar som har växt ihop. Här drömmer jag lite grann om en liten bänk som går runt stammen, men vi får väl se hur det blir. Som vanligt bestämmer vi lite vartefter. Det brukar bli bäst så.  

Hur gruset ska gå längs kanten mot det som är ängsmark idag har vi inte riktigt bestämt. Inte heller vad vi ska göra med ängsmarken på sikt. Den tillhör iallafall inte den här sommarens projekt. Man ska ju ha något att göra nästa år också.

Vi måste iallafall göra någon slags snygg övergång till den redan gruslagda norrsidan. Jag tror att vi spetsar till hörnan här och gör någon slags "snibb". Som vanligt har jag börjat i helt fel ände och planterat i vinkeln innan det ens finns någon vinkel att förhålla sig till, hihi!

Vid det som är baksidan av planket kommer vi förmodligen bygga en liten redskapsbod på sikt, där vi kan förvara kratta, rengöringsredskap till badtunnan och lite sådant. Kanske köper vi bara en sådan där färdig byggsats och smäller upp. Kanske blir det något helt annat. Det blir kanske inte ens i år.

På just den här delen har vi hunnit rensa upp och klippa bort sly under dagen. Vi konstaterar att marken faktiskt är ovanligt jämn här, till skillnad från övriga delar av tomten. Trevligt när det är lite lättarbetat som omväxling. Det har vi inte varit bortskämda med tidigare. 

Nog kan det bli mysigt när det liksom blir en helhet runt stugan, eller vad tror ni? Grus på gången ska det ju också bli, är det tänkt. 

Ja, detta är vad vi har dragit i under dagen. Imorgon fortsätter vi alldeles säkert, om vädret tillåter. Någon deadline har vi dock inte satt upp. Det får ta den tid det tar. Och vaknar vi imorgon och känner för att göra något helt annat, så gör vi det. För så funkar det här på Solhäll. 

Mer nyplanterat

De senaste dagarna har jag planterat lite mer grejer i mitt stora planteringsprojekt nere i moraset. Jag ville ju ha ytterligare ett litet träd för att få upp lite höjd i andra änden också. Jag hittade en japansk dvärgpil (salix integra/eukalyptusvide) 'Hakuro-Nishiki', vars ljusa krona jag tänker kan bli fin som kontrast mot allt det djupgröna runtomkring. Än så länge är det lilla trädet så spinkigt att det nästan inte går att fotografera, men tanken är att kronan ska bli tät och rund på sikt. Man får formklippa den lite efterhand för att få den så. 

Jag har lagt cirklar av uppgrävd sten på markduk runt stammarna på båda prydnadsträden. Inte för att det fyller någon som helst funktion, men det ser trevligare ut än den öppna jorden. När alla växter har växt till sig, kommer det nog inte att synas så mycket, men än så länge funkar det som en quick fix för att det ska se lite prydligare ut. Det slår mig att båda träden är japanska, och det är ju himla praktiskt, för då kan de ju prata med varandra, hihi!

Jag har fortsatt raden med liten stefanandra hela vägen bort till stenkanten till höger. På den lilla "hyllan" framför det gröna balkongräcket har jag planterat en rhododendron 'Cunningham's White'. Den har mer svängrum än vad det ser ut som på bilderna, både framåt, bakåt och i sidled, för den kommer att bre ut sig rejält på bredden. Det är väl inte värre än att jag får flytta balkongräcket bakåt, om det skulle behövas i framtiden. "Blommar ibland även på hösten" står det när man läser om den på nätet, och det kan det nog hända att den gör, för det finns redan knoppar på grenarna.

Höjdskillnaden i den här planteringen är ganska mycket större än vad bilderna visar. Det sluttar ganska rejält här, och förhoppningen är ju att stefanandran ska "rinna" neråt och täcka jorden lite mer i framtiden. På en del ställen längre ner har jag även planterat in murgröna. Nästa steg blir att gräva ut grusgången, så att de olika ändarna av trädgården knyts ihop. Något grus har vi dock inte beställt än, men det blir nog ganska snart. Vi planerar även att lägga grus på baksidan av stugan, så att man kan gå hela vägen runt. 

Idag har vi klippt syrén- och schersminhäcken längs uppfarten och ligusterhäcken ut mot gatan. Det var välbehövligt, kan jag säga. Nu ska jag ta mig en liten vattningsrunda, innan det är dags att ta kväller. Jag får nog klä på mig rejält, för det är faktiskt inte så himla varmt ute. Får man vara oförskämd och önska lite regn på sina nyplanterade växter?  

Kaffemuggar och trädgårdsprydnader

Efter sju år i trogen och idog tjänst har våra lokaltillverkade kaffemuggar i glaserad keramik börjat bli både spruckna och svåra att diska. Ett par av dem har vi dessutom slagit sönder, så när vi har fler gäster  än tre får vi  alltid köra med några udda extramuggar. Vi har spanat efter nya kaffekoppar en längre tid, och hela tiden har vi återkommit till serien Swedish Grace från Rörstrand. Den designades av Louise Adelborg redan 1930 (då under namnet Nationalservisen), men känns väldigt tidlös. Så vacker i ljusgröna färgen 'Äng'!

Eftersom det är 25% rea på Cervera för närvarande beslutade vi oss för att det var dags för lite shopping. Vi köpte kaffemuggarna som rymmer 30 cl, men även fyra temuggar som rymmer 50 cl. (Vill man ha en stor balja kaffe, så kan man ju också välja att dricka ur den sistnämnda.) Det fanns bara tre kaffemuggar kvar i affären i Kristianstad, men det är rea i nätshoppen också, så jag har redan beställt hem fem till. Premiärkaffetåren är redan avklarad, och jag måste säga att kaffet verkligen smakade extra gott, hihi!

Nytt här hemma är också de fina rostiga värmeljushållarna på spjut från ELDgarden, som jag klickade hem från roliga trädgårdsbutiken Gecko häromdagen. Rostfärg mot en lummig grön bakgrund tröttnar man ju aldrig på. 

De får stå nere vid den nya uteplatsen på norrsidan av bastustugan, så kan vi tända värmeljus i dem när vi bastar i höst. Fast de är himla fina även utan ljus. Som en liten rostfärgad plantering. "Ros" stod det på ordersedeln, men jag tycker mer att de ser ut som lyxiga franska tulpaner. 

En liten groda i gjutjärn slank visst med av bara farten. Det är ju något visst med grodor ändå, och den här är ju bara för söt. Jag har placerat ut den på en av stenbumlingarna i den nya planteringen nere i moraset. Där är den inte omedelbar, men rolig när man väl upptäcker den. Egentligen precis så som det ska vara med trädgårdsdekorationer. 

Vädret har svårt att bestämma sig idag. Ska det regna? Ska det vara uppehåll? Det är ändå ganska behaglig temperatur ute, tycker jag. Lagom svenskt sommarväder, helt enkelt. Som gjort för ett bastubad och ett dopp i badtunnan. Och sen kan jag sitta där på bänken på norrsidan av stugan och tindra med ögonen över allt det nya fina som har tillkommit där i sommar. Grodan kan få vara med, hihi!

Fotnot: Länkarna i dagens inlägg är inte sponsrade. 

Söndag i juli

Ännu en varm dag. Dagen har inte bestått av några större projekt, utan mest av småpyssel och många timmars trädgårdshäng. Jag började dagen med att plocka in en bukett av mina egensådda luktärter. Nu doftar det otroligt gott i hela köket. Men starkt! Vasen köpte jag på Solhaga Garden tidigare i sommar, för just detta ändamål. Den är perfekt både i form och storlek. Och så är den grön!

Jag plockade en bukett till min andra gröna vas också. Det blev en färgbomb av lite allt möjligt från köksträdgården, och till och med lite johannesört som växer som ogräs på uppfarten och överblommad kirskål från bakom ladan. Ogräs är också fint. 

På eftermiddagen började jag läsa en bok av Sofie Sarenbrant. Sen lyckades jag faktiskt med konststycket att sitta stilla i skuggan under äppelträdet på baksidan i flera timmar, ända tills boken tog slut. Jag läser extremt snabbt när jag väl kommer in i en bok, och den här boken var väldigt lättläst. Inget som kommer att lämna något bestående intryck, men en helt OK sommardeckare. Det här var bok nummer åtta för mig i år, och med tanke på mitt nyårslöfte om minst en bok i månaden, så ligger jag ju faktiskt på plus inför augusti. Bok nummer fem-sex-sju kanske jag skriver om en annan dag. 

När dagen svalnade lite framåt eftermiddagen, så kunde jag inte låta bli att gräva lite. Jag köpte nämligen ytterligare två 'Fairy'-rosor på Blekingeplantan igår, och dem planterade jag som marktäckare nedanför rönnen. Stenbumlingen längst fram kom i dager under processen. Jag älskar sten och blir lika glad varje gång det säger "klong" i spaden, hihi! 

Nu har halva semestern gått. Jag väljer att se det positiva i det och tänka att jag fortfarande har många lediga dagar kvar att njuta av. Den här semestern tar vi verkligen dagarna som de kommer, och det är faktiskt riktigt vilsamt. Vad som händer imorgon får vi alltså se då. Spännande!