Kastanjeblom och kliande fotknölar

Nu infinner sig äntligen den där tiden då man kan vara ute i trädgården och greja om kvällarna efter jobbet. Tidigare har det varit på tok för kallt, och dessutom har orken i kroppen inte riktigt funnits där efter veckorna med corona, men nu är både temperaturen och energin på rätt nivå och jag tar ikapp varje missad sekund med råge. Två ljuvliga timmar blev det ikväll. 

Jag hade fint sällskap av det blommande kastanjeträdet bakom ladan. Förvisso ingen fransk variant, utan en vanlig bonnig svensk, men ändå så makalöst elegant. Blommorna slår nästan de vita syrenerna på uppfarten i skönhet. Myggor hade jag visst också sällskap av, för nu kliar det rejält på fotkölarna kan jag lova. Men det var det baske mig värt. Imorgon är det jag som rotar fram myggstiftet och grejar lite till.

 

Kramar och chokladpraliner i Karlskrona

Jag körde till Karlskrona idag för att tillbringa mors dag med mina föräldrar. Det blev en härlig dag med god mat och tårta till kaffet. Fast dagens allra bästa inslag var utan tvekan att vi äntligen fick kramas, för första gången på över ett år. Vem hade kunnat föreställa sig då, att det skulle dröja så länge till nästa gång.

Pappa överraskade med att ha beställt handgjorda chokladpraliner till både mamma och mig. Aldrig i mitt liv har jag sett så vacker choklad! Och jag kan intyga att de är lika tilltalande för gommen som för ögat. Fast jag ska snåla med dem och äta varenda en med yttersta andakt. Och bjuda tänker jag inte göra, hihi!

Nu är jag hemma i "Glesbygd" igen och ska krypa till kojs tidigt med några av veckotidningarna som pappa skickade med mig. Fast innan jag borstar tänderna ska jag gå ner och stänga till växthuset. Och så ska jag nog unna mig en chokladpralin till...

Sol ute, sol inne, sol i hjärtat, sol i sinnet

Äntligen en dag med sol och sommartemperaturer! Som jag har längtat. Vi rotade ut parasollet ur ladan efter frukost, och jag klippte gräset i bara ben på förmiddagen. (Jag ber grannar och förbipasserande om ursäkt för skräckupplevelsen, haha!) Sen kom svärmor och ena svägerskan (båda färdigvaccinerade) på besök för första gången sedan pandemin startade. Vi åt smørrebrød till lunch och danska wienerbröd till eftermiddagskaffet och bara hängde tillsammans. Det kändes smått overkligt att ha gäster här hemma igen, efter så lång tid med distansiering och restriktioner, men ack så härligt att äntligen kunna ses igen. 

Och imorgon fortsätter återerövrandet av en normal tillvaro; den här gången med ett efterlängtat besök hos mina föräldrar i Blekinge. De är också fullvaxinerade nu, och själv har jag ju konstaterade antikroppar av förklarliga orsaker. Törs man hoppas att det riktiga livet äntligen håller på att återvända? Det som vi har väntat på så länge nu. Åh, vad jag vill tro att det är så. 

Juvelfärger och tråkig hörna

I det ena plommonträdet (varav båda är så höga och muterade att man nästan inte fattar att de är plommonträd) längs vår södra tomtgräns dinglar det en mobil i metall. Den har hängt där i ur och skur 365 dagar om året i ett helt decennium nu, och jag tycker att den är så härlig att titta på. När den snurrar bildar den liksom en optisk synvilla. Just nu är bakgrunden extra läcker, med frodigt grönt bladverk, mörklila syrener och djupt vinröda blad på den japanska lönnen. Som en helt oplanerad jewel garden i all sin enkelhet. 

En av mina trädgårdsfunderingar kretsar kring det tråkiga hörnet av gräsmattan (läs: mossmattan), som sluttar ner mot den stora buxbomen. Ja, "plan" är ju synd att kalla det, för jag har inte riktigt bestämt vad jag vill göra där. Tidigare hade jag en långsmal rabatt framför buxbomen, men redan förra sommaren började jag flytta bort saker, och nu har kirskålen tagit över. Jag tänker nog iallafall att jag vill runda av hörnet högre upp, så att det blir en grässektion som följer uteplatsens form lite mer. Sen planterar jag nog helst buskar av något slag, för att hålla det enkelt. 

Blogger var ju betydligt mer medgörligt idag än vad det var igår. Det tackar vi för. Och nu vankas det plötsligt helg igen. Det tackar vi också för. Happy Friday, allihopa everybody!

Tillfälligt avbrott

"Ett oväntat fel inträffade tyvärr när ditt urval bearbetades. Försök senare." Ja, så har det stått under hela kvällen, varje gång jag försöker ladda upp foton till det här inlägget. Någon mer som har problem? Nu har jag iallafall tröttnat på att försöka. Inga bilder - inget blogginlägg. På återseende imorgon istället. Förhoppningsvis...

Bildrama och blomster

Vi hade lite bildrama här hemma på morgonen. På den lilla bilen (som naturligtvis stod parkerad ytterst) hade handbromsen fastnat i låst läge på ett av bakdäcken. Efter mycket om och men lyckades maken backa ut på tre däck, så att han sedan kunde ta skåpbilen till jobbet. Det låsta däcket skapade en rejäl vallgrav i gruset på uppfarten, kan jag säga... Sen blev det samtal till verkstan i Osby och hämtning av Assistans, och framåt 10-snåret åkte jag kollektivtrafik till jobbet för första gången på ett helt år. Rustad med både munskydd och antikroppar kändes det faktiskt helt OK. Värre var det med flåset till och från busshållplatsen...

I slänten på baksidan blommar 'Cunningham's White' för fullt, lyckligt ovetande om dramat som utspelade sig på framsidan imorse. Jag tillhör ju egentligen skaran som planterar en rhododendron för att jag uppskattar det tjocka bladverket och vintergrönskan, men jag får ändå tillstå att det är maffigt med de stora vita blommorna som kontrast mot allt det gröna. 

Glad är jag också över att stefanandran som jag planterade förra sommaren ser ut att ta sig bra. Tanken är att den ska "rinna ner" och täcka den bara jorden på sikt. Dess rötter binder ju också jorden på ett bra sätt, så att den inte kanar iväg neråt. Längre ner har jag satt murgröna som tillfällig marktäckare, men den kommer jag säkert få flytta på vartefter stefanandran växer till sig. Tillfälliga lösningar är en av mina paradgrenar när det gäller plantering, hihi! Men vad gör man inte för att hålla ogräset stången.  

Den lilla japanska rönnen 'Noriko' blommar också för fullt nu. Det är verkligen ett träd som är vackert i alla olika stadier från maj till oktober. I love it!

Och så går jag fortfarande och väntar på att nejlikroten 'Mai Tai' ska visa sig från sin allra vackraste sida. Den har inte riktigt slagit ut helt och fullt än, men det ser ut att bli MÅNGA blommor i år, hurra!

Det känns ändå som mycket i trädgården är ett par veckor försenat i år. Vi har ju verkligen haft kallt väder större delen av maj, Fast inte mig emot, för jag ligger lite efter med både det ena och det andra och behöver de där två veckorna för att komma ikapp. Det verkar dock vara varmare och soligare väder på gång redan till helgen. Tack för det, SMHI. 

Ibland lönar det sig att vara brutal

Idag har regnet drisslat över Solhäll mest hela dagen. Ljudet mot smattrande regn mot plåttak är riktigt mysigt, faktiskt. Nästan lite meditativt, och så blir det ju så lummigt och grönt i trädgården. I rabatterna längs husväggen på framsidan är det riktigt fint nu, med mängder av klockhyacinter längs husgrunden. De är en hälsning från svunna tiders trädgårdsägare. Lite fint, på något sätt. 

Den galet växtkraftiga rosbusken (som jag tror är någon vildare variant av honungsros) lever som vanligt sitt eget liv, men är faktiskt ovanligt tät och fin för tillfället. Jag gick nämligen väldigt hårt åt den i höstas och klippte in den väldigt mycket. Fast den växer alltid som på stereoider och sticker nog snart iväg igen. Vi får se hur den blir i sommar. Kanske gräver jag upp den och sätter den någon annanstans, där den kan få härja fritt bäst den vill. 

Jag gick även ganska hårt åt klätterhortensiorna på sidorna av glasverandan i höstas. Det kanske man egentligen inte ska, men de var helt förvedade på sina ställen och var verkligen i stort behov av en uppfräschning. Nu har de också blivit tätare och finare än någonsin, så det lönade sig uppenbarligen att vara brutal. 

Stenpelaren med tillhörande kruka står kvar där den blev ställd när den hade blivit hämtad. Den är supertung och inget man flyttar runt på hur som helst. Den får nog stå där den står, tills jag har tänkt ut en mer permanent plats. För det är ju så det funkar på Solhäll: Sakerna hittar hit först, och planen kommer sen. För sån är jag, tralala. 

Veckobukett, kaffesaknad och kökstrevnad

Veckans bukett är verkligen ett riktigt ihopplock. Tulpaner från trädgården, lejongap och eukalyptus från en rea-hink i snittblomsrummet på Blomsterlandet och grenar med läderartade gröna blad från den fina buketten vi fick när vi var sjuka. Man tager vad man haver, liksom. Men jag får medge att jag har lite svårt för att knipsa blommor i mina egna rabatter. Jag får träna mer på det i år. 

Igår spacklade och målade jag skruvhålen på konsollerna till det nya hyllplanet i köket. Det ser onekligen bra mycket trevligare ut nu. Kaffe står alltid högst upp på min permanenta inköpslista, fast efter corona (då jag tappade både lukt och smak, som fortfarande inte riktigt har kommit tillbaka) har det verkligen mest smakat apa. Fast jag tränar på att dricka en kopp om dagen iallafall, för kaffe är ju ändå livet. Tur att man är kommunalanställd, så att man är van vid att dricka äckligt kaffe, hihi!

Vi sitter faktiskt i köket och äter om kvällarna nu. Det gjorde vi nästan aldrig innan, men nu är det ju så mycket trevligare att vistas i. Och roligare att städa med, för den delen. Badrummet renoverade vi för över tre år sedan, och det tycker jag fortfarande är roligt att städa, så man kan ju hoppas att det blir likadant med köket. Lite ordning och reda på gamla dar kan ju inte skada.

Frodig grönska och mättade färger

Trädgården är onekligen ofta som allra vackrast när det regnar. Grönskan blir så frodig och färgerna så mättade i det molniga ljuset. Både vita och lila bondsyrener har börjat blomma så smått. Jag har alltid tyckt bäst om de vita, men i år har jag nästan ändrat mig och dras mer till de lila. Som juveler bland grönskan. Några blåa har jag inte, och inte ljuslila heller. Det borde jag kanske se till att ändra på. 

Mängder av självsådda aklejor ploppar upp precis där de själva har lust. Jag älskar varenda en av dem och låter dem hållas. De flesta är mörkt lilablå, som den här bakom växthuset. Juvelfärgade, de också.

På marken ligger det vit "snö" i form av kronblad från både äppelträdet och päronträdet. En oundviklig konsekvens av de rejäla regnskurarna. Den buskliknande växten i förgrunden är en plympspirea, som jag köpte som en pytteliten planta på en växtloppis för flera år sedan och som blir större och större för varje år som går. En väldigt trevlig växt att ha om man vill ha en lite gammaldags look i sin trädgård.

En annan perenn som också blir som en stor buske är löjtnantshjärta. Mitt äldsta exemplar växer i halvskuggan under päronträdet och blommar som allra vackrast nu. Som små hjärtan på tråd. 

Regn har gjort söndagen lugn och skön. Jag har målat en dörrkarm och oljat en fönsterbräda i köket, men har inte gjort så många knop för övrigt. Skönt med sådana dagar emellanåt.

En runda till handelsområdet

Idag lämnade jag gubben hemma och tog mig en liten sväng in till Kristianstad, för att kika runt lite på handelsområdet som ligger  i utkanten av stan. Jag kan nästan inte minnas när jag gjorde en sådan runda senast, men med antikroppar blir man onekligen lite mer avslappnad. Livet kändes plötsligt nästan som vanligt för en stund. Fast jag var naturligtvis fortfarande noga med att hålla avstånd och sprita händerna både på vägen in och ut i varenda butik. I de tre första affärerna handlade jag inte så mycket (hmmm, det kan vara så att en 450-grams-påse ostbågar slank ner i min kundkorg på Rusta...), men på Blomsterlandet shoppade jag lite växter till uteplatsen. Den har jag egentligen inte städat av inför sommaren än, men det är ju roligare att börja direkt med piffandet. 

Jag köpte en liten salix, som har flera ihopflätade stammar. Den borde man väl kunna övervintra, tycker jag. En stor lavendelplanta av sorten 'Hidcote' fick också följa med hem. Den skymtar på den översta bilden, men fick inte vara med på någon egen. 

För att få upp lite höjd köpte jag även en annan salix, som heter 'I am Oliver' av den enkla anledningen att den faktiskt ser ut som ett olivträd. Ett bra substitut för mig, som är rätt hopplös på att hålla liv i riktiga olivträd över vintern. Salixen lär vara härdig ner till -30 grader, och det låter ju onekligen lättare. Fast så kallt får vi väl ändå hoppas att det inte blir. 

Två jätteverbenor hamnade i ett par gamla zinkhinkar på den ena långsidan. Det har jag haft ett par år i rad nu, och det blir så läckert när de växer upp som skira gröna insynsskydd. Kanske lätt att så själv, men det där med försådd och stratifiering är jag alldeles för lat för. Tur för mig att man kan köpa färdiga plantor. Och en bonus är ju att det liksom blir ganska mycket av det på en gång. 

Rosa svartöga är också ett måste varje sommar, så det passade jag också på att köpa. Det fanns bara en planta kvar, så det är nog inte bara jag som älskar den. Än så länge är den lite fjuttig, men den brukar sätta fart och klättra villigt, så man gör klokt i att ordna ett klätterstöd redan från början. Om man inte hellre vill ha den i en hängampel, förstås. 

På vägen hem stannade jag på Prästgården i Färlöv, där det ligger en underbar liten antikaffär i en av de gamla ladorna. Mycket fint att titta på i underbar gammaldags miljö. Tidigare har jag köpt både en stenmortel och en underbar grön träljusstake där, men dag gjorde jag inga dyrare investeringar mer än en jättesöt liten glasvas för 25 kronor och ett trääpple för 20 kronor. Jag tänker att båda två ska få stå på fönsterbrädan ovanför diskbänken

Vi har inte alls varit engagerade i Eurovision i år, så vi tänker nog helt sonika strunta i att titta på det ikväll också. Men jag har ju en 450-grams-påse med ostkrokar att sysselsätta mig med, så jag kommer att vara fullt upptagen ändå, hihi!

Småblommigt

Jag är svag för småblommigt, både när det gäller snittblommor, sommarblommor och perenner. Ja, på buskar och träd med för den delen. På brunnslocket har en bortglömd saxifraga (bräcka) i kruka stått ute hela vintern. Jag tror att den heter 'Peter Pan', för den ser ut som en sådan när jag googlar. Den har faktiskt varit mer eller mindre grön hela tiden, och nu blommar den med maffiga ceriserosa blommor som bildar en stor fluffig kudde. Så läckert! Jag har faktiskt inget minne av att den var så fin förra året. 

Nere vid bastustugan börjar nejlikroten 'Mai Tai' slå ut, men den perfekta färgmatchningen med tulpanen 'Apricot Beauty' ser dock ut att utebli, för tulpanerna har övergått i ganska traditionell rosa färg nu när de sjunger på sista versen. Men oj vad jag ändå längtar efter 'Mai Tai' i blom. Den har verkligen seglat upp på topplistan som en av mina absoluta favoritperenner, och så här andra året har plantorna verkligen växt till sig. Jag kommer fotografera den som en galning när blommorna slår ut, bara så att ni är beredda på ensidiga blogginlägg framöver, hihi!

Och så tar vi fredag igen. Det ska ju regna i helgen, så jag kanske ska engagera mig lite grann i att fixa lite grejer i köket. Som att hitta gardiner, till exempel. Eller spackla skruvskallar och måla dörrkarmar. Ja, något sådant får det nog bli. Happy Friday, allihopa everybody!

Kvällsdejt med gräsklipparen

Efter fyra dagar stillasittande inomhus vid en dator och en allmänt energilös period de senaste veckorna, kände jag ett uppdämt behov av att få röra på mig ikväll. Det lär visst också vara den sista regnfria dagen på en hel vecka, så jag passade på att dra ut gräsklipparen igen. Jag klippte förvisso inte så kort förra gången, men jäklar vad gräset har växt på en vecka! Jag tog god tid på mig. Lufsade runt med hörlurar och lyssnade ikapp mig på Billgren-Wood och bara njöt av att andas frisk luft. Mina lungor och min kropp behöver det.

Och nu så här efteråt blir belöningen den där ljuvliga känslan av nöjdhet som alltid infinner sig, när allt är så prydligt och fint och nästan parklikt. Om än bara för en stund. Kroppen säger tack, lungorna har fått jobba på ett bra sätt och jag kommer att sova så gott i natt. Och grannen har fått gräs så det räcker hela helgen lång, hihi!

Julklapp i maj

Idag var jag på min arbetsplats för första gången på flera veckor. Det slog mig att kommunens julklapp låg kvar oanvänd längst ner i min arbetsväska: Värdecheckar för 800 kronor att stötta de lokala butikerna med under coronapandemin. Så frikostiga julklappar brukar vi inte få, så det var ju onekligen läge att passa på att köpa något riktigt fint. Utgångsdatumet på checkarna var dessutom den 31 maj, så jag körde raka vägen till VäxtMästaren på vägen hem och köpte ett jättefint fågelbad på fot i natursten, som jag kikade på redan i somras. Det var väl en julklapp som heter duga. Och tänk, jag fick en hel krona över i växel. 

Att jag inte köpte med mig en enda planta tycker jag själv var ganska förvånande. Ja, rentav beundransvärt faktiskt. Och då ska ni veta att jag klämde på både det ena och det andra. Bland annat smörbollar av sorten 'Cheddar', som var helt bedårande och väckte stort ha-begär, men det kändes onekligen lite motigt att behöva anlägga en hel damm för att skapa rätt habitat för dem. Blir 2021 säsongen då jag faktiskt skärper mig och planerar mina växtinköp lite bättre? Nej, det tror jag nog ändå inte, hihi!

Trädgårdsmotiv

Jodå, päronträdet står också i full blom. Det blev visst lite stött över att jag tillägnade äppelträdet ett helt eget inlägg igår, så det är nog bäst att jag lägger ut en bild illa kvickt. Majestätiskt, eller hur? Putte i badet är lika hänförd som jag. 

Jag hittade mängder av frösådda gullvivor i gruset på uppfarten och flyttade dem alla till rundeln framför köksträdgården, så att vi inte ska trampa sönder dem. De påminner mig om bokmärken jag hade när jag var liten. De föreställde olika blomsterflickor, och jag vill minnas att en av dem var just en gullviva. Det blir ju nästan inte vårigare än så här. Och så lite fin barndomsnostalgi på det. 

Såväl självsådd ogräsförgätmigej som dyr kaukasisk förgätmigej 'Jack Frost' blommar nu. Den uppstammade busken är en snöbollsbuske, men den har inte riktigt vaknat till liv helt och hållet än. Tur ändå att allt fint inte blommar samtidigt. Här ser jag att kirskålen tränger på bakifrån, så det blir nog till att ta en sväng med spaden till helgen. Ormbunkarna i framkant har jag inte ens klippt ner. Jag får nog iallafall ansa dem lite. 

Lönnarna nere vid köksträdgården fröar så man kan bli galen. Ibland har jag hela huvudet fullt när jag kommer in, och på marken ser det ut som limefärgad snö. Den gigantiska gamla stubben är resterna av en död alm som vi fällde 2011, och som blev det riktiga startskottet för att jag sedan anlade en köksträdgård i den här hörnan. Jag älskar stubbar! Och stenar! Och grön mossa! Och när det är lite snårigt!

Vid husgrunden nedanför smatten på baksidan blommar hjärtbergenian för fullt. Är inte det en underskattad och lite bortglömd perenn, så säg? Den är ju helt ljuvlig!

Och därmed har jag tömt kameran på trädgårdsbilder for now. Det får nog bli en ny fotorunda redan ikväll. Motiv finns det ju gott om just nu, om man säger så. 

Äppelblom

I år är det extremt mycket blommor på äppelträdet på baksidan. Det dröjde en bra bit in i maj innan det började blomma, men sedan dess blommar det desto mer. Kanske tror trädet att det håller på att dö. Kanske är det bara ett allmänt bra blomår. Ljuvligt är det iallafall.  

När det regnar brukar jag stå i smatten och titta ut genom fönstret, för trädet står precis där utanför. Det är som att titta på sitt favorit-TV-program, hihi! I knoppstadiet är kronbladen skarpt rosa...

... men när blommorna slår ut blir de vita. 

Jag har sagt det förr, men jag säger det igen. Kan vi inte bara pausa tiden en stund?

Trådkrokar

Kortsidan på underskåpet som vetter mot dörröppningen är som gjord att sätta ett par handdukskrokar på. När jag var på förträffliga byggvårdsbutiken Folkes Bygg härförleden hittade jag den minsta varianten av gammaldags trådkrokar, som jag tycker är jättefina. Idag monterade jag upp dem. 

Eftersom man ska skruva i krokarna direkt in i träet valde jag att förborra lite grann. Jag tog det smalaste borrstålet (jag vägrar säga "ett borr", hihi!) jag kunde hitta, och sen var det lätt som en plätt att bara dra i krokarna för hand. Jag valde till slut att bara sätta upp tre av dem, för det kändes lagom. En tredje konsoll har också kommit upp under hyllplanet, men det kanske jag redan har visat. Det behövdes faktiskt för att stabilisera hyllplanet lite bättre på mitten, så att det inte bågnar om man vill ställa tyngre saker där. 

Köksdörren går inåt och står alltid uppställd. På väggen bakom (till vänster utanför bild) skulle jag vilja sätta upp en knoppbräda eller något liknande att hänga grytlappar och förkläden på. Det är dock extremt tajt där, då dörrkarmen går nästan kloss i kloss med väggen, så knopparna kan nog inte sticka ut för mycket om det ska funka. Jag får klura vidare på det ett tag. 

Obligatorisk olivolja och lite annat som är nytt

Återhämtningsfasen efter veckorna med corona har fört med sig ett uppdämt shoppingbehov hos mig. Renoveringskontot har förvisso gått varmt de senaste månaderna, men när var jag ens i en fysisk affär senast? (Om vi inte räknar mataffären här hemma i byn.) Igår hittade jag så fina mossgröna krukor från 2Have på byns finaste lilla blomsteraffär och kände mig manad att sätta sprätt på lite pengar. Jag köpte tre stycken i tre olika storlekar. De passar jättefint på flera olika ställen här hemma, men har hamnat i gröna rummet. Krukväxten på bilden är som någon slags korsning av murgröna och philodendron. Grönt på grönt, kan det bli finare?

På samma sätt som med diskmedelsflaska från L:a Bruket är det ju lika obligatoriskt med en flaska olivolja från Gridelli när man inreder sitt nyrenonverade kök. Man vill ju inte vara sämre än någon annan, så nu finns det en sådan även i vårt kök, hihi! Man får nog ändå säga att det är en löjligt dyr olja. Jag har redan gett maken stränga förhållningsregler att vi bara får använda den som smaksättning på sallader och kanske en och annan pasta vid speciella tillfällen. När flaskan är tom, kan jag ju alltid hälla på billigare olja från mataffären, hihi! (Precis som det med största sannolikhet kommer att bli Yes i den där diskmedelsflaskan från L:a Bruket så småningom.) Det ekologiska vinet är egentligen en tack-present som vi ska ge bort, men etiketten matchar ju olivoljan löjligt bra, så den får stå bredvid och vara fin så länge. 

Jag har hängt upp några köksredskap provisoriskt på trälisten ovanför spisen. En redskapslist med s-krokar i svart smide som ska sitta här är redan inköpt, men vi väntar med att sätta upp den till den nya spisen kommer. (OM den kommer...) Spismodellen vi har beställt har nämligen en liten "plåtkrage" som sticker upp på väggen baktill, och vi vill kunna måtta höjden på redskapslisten efter den. 

Jag har nätshoppat en ny grön to-go-cup från Stelton och en termoskanna från Eva Solo, som heter "Thimble". Jag blir glad när jag ser den där kannan, för jag tycker den är så rund och go' i formen. Den finns i flera olika färger, men jag valde Faded Green. 

Snart kanske man törs ge sig ut på en riktig shoppingrunda. Strosa på stan, gå i affärer, klämma på fina saker, äta lunch på restaurang och dricka en caffe latte på café. Om inte annat så bara för att känna att man kan.  I verkligheten tröttnar jag redan efter en sisådär 30-45 minuter, men det är ju ändå vansinnigt trevligt att få drömma lite grann. 

'Cunningham's White'

Förra sommaren planterade jag en rhododendron 'Cunningham's White' högst upp i slänten ner mot moraset. Mina föräldrar har en sådan vid sin sommarstuga, som breder ut sig på ett så makalöst fint sätt. Den växer lågt men rejält brett och fyller ut ett par kvadratmeter i yta, och det vore ju trevligt om min gör det också på sikt. Nu börjar knopparna öppna upp sig. 

Knopparna är ljuvligt rosa, men blommorna blir (som namnet antyder) vita, och det tycker jag är så vackert. Lila-cerise rhododendron kan bli lite väl svulstig ibland. En bonus är ju att bladen är vintergröna, så att man får lite struktur i trädgården även på vintern. Jag kanske ska sätta fler sådana här på andra ställen i trädgården.

Det gröna balkongräcket i bakgrunden fyller ingen annan funktion än att vara just en vacker bakgrund. Jag hittade det hos skrothandlaren här i byn, som till och med körde hem det åt mig. Sen stod det undanställt nere vid komposthögen i köksträdgården i ett par år, men hittade det sin plats här förra sommaren. Så funkar det ofta med mina loppisfynd. Men så har jag ju en välfylld lada också, hihi!

Fixat i boomerangrabatten

Efter en kort men underbart härlig åskskur på förmiddagen klarnade det upp framåt lunch igen. Sen blev det ännu en fantastisk försommardag, då jag chippade runt i badskor och solhatt och drog lite ogräs här och där. Jag fokuserade på boomerangrabatten vid uteplatsen, som har fått sitt namn av sin form. (Ja, jag hade lika gärna kunnat kalla den bananrabatten också, men det låter ju inte lika tjusigt.) Här hade jag inte ens klippt ner de gamla perennerna än, så jag började med det. Sist öste jag på en säck kogödsel, som skulle ha åkt på för flera veckor sedan, men bättre sent än aldrig. 

Här har det också ploppat upp tulpaner, som jag satte redan hösten 2018. De två följande vårarna muttrade jag över att det inte blev så mycket av dem, men det tar de igen med råge i år. Tredje året gillt, med andra ord. De heter 'White Dream' och 'Apricot Foxx', och den senare drar lite åt det mer orange-aprikosa hållet. 

Chokladpojken (jag har bestämt att det är en pojke, även om det inte direkt finns några visuella ledtrådar som tyder på det) har stått ute hela vintern och ser nu mycket hänförd ut över att våren är så långt gången. Lammöron, buxbom, nävor och en vidjehortensia har också överlevt vintern. 

I rostornet är 'Climbing Iceberg' fortfarande makalöst spinkig. Den stod på undantag förra sommaren, men fick en ny chans när jag flyttade hit rostornet förra sommaren. Vi får väl se hur det går för den. De tre pionerna är inköpta för 15 kronor styck på midsommarrean på Oppmanna plantskola och jag vill minnas att alla är av sorten 'Edulis Superba'. Jag älskar den mörkt brun-vinröda färgen på det unga bladverket. (På engelska finns ordet maroon för just den brunare vinröda färgen.) Senare övergår bladverket i grönt. I den här rabatten finns också en salig blandning av andra perenner, som också är inköpta på rea. Då blir det lite man-tager-vad-man-hittar, men det kan ju bli bra det med. 

Vilken härlig utedag det blev. Man känner verkligen livet i sig när man får skrota runt i sin egen trädgård. Imorgon ska det visst bli regn igen, men ändå varmt i luften. Kanske blir det en ny trädgårdsrunda mellan skurarna. Jag har ju faktiskt gummistövlar. 

Hej på dej, 'Apricot Beauty'!

Jag hade nästan glömt bort att jag stoppade ner ett gäng tulpanlökar i planteringen i slänten vid stugan i höstas. Men redan för ett par veckor sedan började bladen göra sig synliga, och idag pang bom så står tulpanerna plötsligt där i full blom. Sorten heter 'Apricot Beauty', och jag köpte den egentligen som ett substitut för 'La Belle Epoque' som var slut överallt, men när jag ser blommorna nu tycker jag verkligen att de är fullgoda ersättare. Jag blir nästan gråtmild när jag tassar ner och hälsar på dem i kvällssolen. Varför kan inte tulpaner blomma hela säsongen?

Tulpanerna har sällskap av marktäckande benved och en stor dunge nejlikrot 'Mai Tai', som var förra årets stora nyförälskelse. De senare har redan växt till sig rejält, och jag börjar kunna skönja mängder av knoppar. Törs man hoppas på att blommorna slår ut innan tulpanerna vissnar? Den färgmatchningen hade baske mig varit helt oslagbar. Man skulle nästan kunna tro att jag har planerat det, hihi!

För övrigt har jag faktiskt klippt gräset idag, för första gången i år. Mycket gräs blev det... Som vanligt langade jag det vidare till grannen i norr, som är duktig på det där med täckodling. Man undrar ju hur mina SMS skulle kunna tolkas, om de smyglästes av någon. "Jag har gräs. Ska du ha?"