Sista januari i köket

På köksbordet står veckans bukett. Den består av tjugo rosa tulpaner från ICA Kvantum, räddade rester från förra veckans bundna köpebukett och blåbärsriset från nyårsbuketten. Jodå, den som spar hon har. Tänk så bra att man kan återanvända sådant som fortfarande är fint. Fast egentligen börjar jag bli sugen på att skaffa en kruka pärlhyacinter att ha på köksbordet. Det måste jag skriva upp på shoppinglistan. 

Den skarpögde ser att den lilla hyllan minsann sitter kvar på väggen. Den trillade ju ner med dunder och brak på självaste julafton, men efter införskaffande av lite rejälare beslag så ska den nog hålla sig kvar på väggen. 

Hur ofta kan man förresten ändra om på ett hyllplan, innan det betraktas som sjukligt? Jag flyttar om och byter grejer i parti och minut. Men det är ju så kul, och så blir jag inte riktigt nöjd. Ska man sätta upp praktiska bruksföremål, eller får det lov att vara pryttlar som bara är till lyst? Jag kör på det sistnämnda. Hyllan är ändå så pass smal, så man får ändå inte plats med något vettigt. Vilken tur jag har, hihi!

Idag vinkar jag farväl till januari månad. Hej då, ingen kommer att sakna dig. Inte för att februari brukar vara så mycket trevligare, men den är iallafall föredömligt kort. En månad närmare våren, hurra!

Fyra dinner plate-dahlior

När det gäller dahlior råder det inget som helst logiskt tänkande i mitt huvud. Varje senhöst står jag och drar upp knölar för vinterförvaring och muttrar att jag absolut inte ska köpa några fler knölar, men sen är det lik förbaskat så att jag inte kan låta bli att klicka hem nya bara ett par månader senare. Igår gjorde jag just det sistnämnda. Jag kände nämligen att det var något som saknades i trädgården i somras: Så kallade dinner plate-dahlior. (Storblommiga dekorativdahlior, alltså). Tidigare hade jag ett rasande ståtligt exemplar av 'Otto's Thrill', som ruttnade bort under vinterförvaringen ute i ladan förra året. (Den förvaringen gör jag inte om fler gånger.) Nu har jag beställt en ny, som förhoppningsvis kommer att förgylla kommande sommar här hemma. 

Samma vinter ruttnade även min 'Café au Lait' bort, så en ny sådan klickade jag också hem. Den här sorten har ju varit trendig som tusan i trädgårdsvärlden i flera år nu, men inget ont sagt om det, för när man ser den kan man verkligen förstå varför. Den är allt bra maffig.

Sen klickade pekfingret vidare av bara farten. Jag kände att jag var tvungen att rättfärdiga fraktavgiften, hihi! 'Café au Lait Royal' hamnade också i min kundkorg. Det är en rosa syster till ovan nämnda dahlia och påminner faktiskt en del om 'Otto´s Thrill'. Jag får utlysa en skönhetstävling mellan de två här hemma i sommar, så vi får se vilken av dem som blir finast. 

Jag blev även sugen på en 'Café au Lait Supreme', som är vitare än det kaffe-med-mjölk-färgade originalet. 

Jaha, till hösten kommer jag väl stå där och förbanna att jag har fyra nya knölar att ta reda på. Fast just nu känns det mest trevligt. Förhoppningsvis får jag anledning att återkomma med egna bildbevis om ett halvår eller så, men bilderna idag är lånade på cramersblommor.com.

Lat söndag

Man ska ju helga vilodagen, så jag har haft en riktigt lat söndag med lite krukväxtpyssel som enda ansträngande aktivitet. I gröna rummet står det en begonia (av någon sort) som växer åt alla håll och kanter. Jag har fått stadga upp den med rejäla blompinnar, så att stjälkarna inte ska gå av. Under hösten var den tät och fin, men nu under vintern är bladverket lite glesare. Hoppas den kommer igen, för jag tycker verkligen om den i all sin spretighet.

I den gröna Bergs Potter-krukan på fönsterbordet står en småblommig orkidé, som jag köpte på Blomsterlandet härom helgen. En sådan köpte jag till min mamma julen 2021, och den har i princip blommat och blommat ända sedan dess. Vi får väl se om det här exemplaret är lika växtkraftigt. Jag brukar inte lyckas så bra med orkidéer, så varje dag med blommor är en bonus. 

Kaffe, tidning och två chokladbitar har det också blivit tid för. Det senaste året har jag övergått från vanlig mjölk till havremjölk i kaffet. Egentligen inte av några andra skäl än att jag gillar den mjuka lite söta smaken. Havremjölk är å andra sidan processad och nästan lika blodsockerhöjande som vanlig läsk, så något hälsoalternativ är det ju egentligen inte. Jag kanske borde gå tillbaka till vanlig mjölk. För mjölk i kaffet behöver jag. 

Snart är det dags för bronsmatch i handbolls-VM, men med tanke på hur dåligt det alltid går för Sverige när jag tittar, så kanske jag får ägna kvällen åt något annat. Eller kan jag titta med ett öga, tro? Kommer vi fyra, så vet ni vad det beror på...

Snöflingor, blommor och kylskåpsstädning

Idag har det faktiskt snöat några flingor över "Glesbygd", om än bara en kort stund på förmiddagen. Hade det pågått längre hade det nog kunnat bli lite vitt på backen, för det är minusgrader ute. Nu ser det mest ut som lite morgonfrost på gräsmattan. Inomhus försöker jag iallafall lura fram våren med helgblommor och min nya fina Pottery Jo-kanna. Visst blir man blir sugen på päronglass, när man ser den? Jag tycker den är så fin!

Eftermiddagens pysselprojekt blev att sanera kylskåpet, vilket verkligen var nödvändigt. Jag slängde ut en massa gamla burkar med innehåll som gick ut förra året (gudskelov ingen sill) och satte in en sådan där lazy-Susan-snurra från Clas Ohlson, så att man lätt kan snurra fram den burk man behöver. Pålägg, ost, ägg och grönt har fått egna Dymo-märkta förvaringslådor, som man lätt kan lyfta ut och ta med sig till köket. Det hela känns genast mycket mer överskådligt, får jag säga. Och rent. För stunden, iallafall...

Parkering med utsikt

Min lediga fredag har bjudit på en liten utflykt till Karlskrona, där det har varit soligt men isande kallt januariväder hela dagen. Innan jag körde hem passade jag på att beundra den betagande utsikten, som min lilla skåpbil har fått njuta av från sin parkeringsplats hela dagen. Och jisses, vilken lycka att konstatera att det fortfarande är ljust ute, fast klockan närmar sig 17:00. Det går på rätt håll, vänner. Det går på rätt håll. 

För helgen i övrigt finns det ingen som helst plan än. Skönt så. Imorgon ska jag iallafall köpa blommor och hämta ut mitt Cervera-paket. Förhoppningsvis kan vi också fira att Sverige har gått till final i handbolls-VM. Det får vi veta om ett par timmar. Heja, heja! 

Tyg till min gröna karmstol

Idag gjorde jag äntligen slag i saken och körde inom en tygaffär på min jobbort på vägen hem. Det har jag tänkt göra hur länge som helst, för jag är ju på jakt efter ett fint tyg till min gröna karmstol. Nu hittade jag ett så fort jag kom innanför dörrarna: Tyget 'Ramas' från Boel&Jan. Jag har faktiskt sett det här tyget på nätet ganska ofta det senaste året, för mönstret i William Morris-stil (för visst är det en direkt ripp-off av 'Willow Boughs') är onekligen väldigt populärt just nu. Fast det kan man ju förstå, för det är väldigt vackert. Extra pluspoäng från mig, som gillar både grönt och grönska. Och det är precis rätt grön för min stol, så det kan nog bli riktigt bra. 

Nu ska jag bara göra jobbet med själva omklädningen, och det kan ju bli nog så klurigt. Sitsen är inte en sådan som går att ta av, och "rektanglarna" på fram- och baksidan av ryggstödet går inte heller att ta av. Jag tänker att det får bli en omgång med häftpistolen, och sen får jag skaffa någon form av dekorband och dölja klamrarna med. Tur att YouTube finns, hihi!

Kan fortfarande innehålla spår av fiber

I förrgår när maken svängde in på uppfarten efter jobbet stod det en kille i knallgula arbetskläder och grävde i gräsmattan på framsidan. "Vad gör du då?" undrade maken konfunderat, och den gulklädde svarade att han tryckte fram fiber i ledningarna som grävdes ner den 16 mars 2022 (då bilden här nedanför togs). Han mumlade också något om att allt ska vara installerat och klart till mars i år, men det där har vi ju slutat tro på nu. Det är helt makalöst vilken långdragen följetong det här med fiber har varit här i "Glesbygd". 

Är fiber ens den bästa lösningen för internetuppkoppling år 2023? Eller är det redan passé? Ska man gråta eller ska man le? Den som lever får se...

En gång prylmaja, alltid prylmaja

När jag var liten och bodde i Uppsala hade jag en sådan där liten prylhylla med olika små fack som var poppis på den tiden. I den samlade jag små munblåsta glasfigurer, porslinsfigurer och diverse andra småpryttlar, som jag både hade fått i present och köpt för min veckopeng. Jag ryser fortfarande över det traumatiska minnet av när den där prylhyllan åkte i golvet med ett kras. Vilken olycka... 

Nu har jag blivit en medelålders (ochg lite till) tant, men har fortfarande inte vuxit ifrån min barnsliga faiblesse för små och menlösa prydnadsprylar. Fast små porslinsballerinor i tallrikshyllan vill man ju inte vara utan. Och en rådjursfigurin. Och en trä-äpple. Och lite annat krafs, som liksom bara hamnar där. Och dessutom finns det ju andra småhyllor i huset att fylla. En sak är iallafall säker: En gång prylmaja, alltid prylmaja. 

I love my books!

Måndag igen. I vår är det bara körövning varannan måndag, och den här veckan är det inte någonting. Trist på ett sätt, men just ikväll skönt på ett annat sätt. Jag har masat mig runt som en plirögd mullvad hela dagen och ser fram emot att ta kväller hemma i soffan. Kanske slötittar jag på någon dokumentär på SVT Play. (Igår såg jag dokumentären om Laleh och känner mig fortfarande smått förälskad.) Kanske läser jag en bok istället. I bokhyllan finns en och annan oläst titel att välja mellan, men också många gamla favoriter som förtjänar att bli lästa igen. Fast ofta vågar jag inte läsa om en bok. Tänk om jag inte tycker att läsupplevelsen är lika fantastisk andra gången? Ibland är minnen bäst när man låter dem vara just minnen.

För mig är det jätteviktigt att ha böcker omkring mig i mitt hem. Jag vet att många tänker inredningsmässigt och sorterar sina böcker i färgordning eller ställer dem med ryggen inåt och den pappersvita sidan utåt, men själv tillhör jag låt-böcker-vara-böcker-falangen och låter dem ta plats precis som de är. Ett tag hade vi dem noggrant sorterade i bokstavsordning efter författare, men det systemet spricker liksom varje gång man kommer hem med en ny bok. (Vilket jag gör ofta.) Just nu är de iallafall sorterade efter författare och till viss del efter genre. I love my books! 

Söndag, sol och spontan shopping

Det ljuvligaste med helgerna (förutom mina långa sovmorgnar) är att man får vara hemma i dagsljus. Till och med det gråaste dagsljus är bättre än inget dagsljus alls. Stundtals idag har till och med solen hittat in i stugan. Imorse stod jag här på tröskeln en lång stund och bara njöt. 

I det gröna Gefle-kruset i hallen har jag ställt ett knippe körsbärskvistar, som jag köpte på byns finaste lilla blomsteraffär i fredags. Här och där börjar det redan slå ut små ljuvliga körsbärsblommor. När världen utanför har tinat lite grann, tänker jag ta in kvistar från vår egen trädgård. Så enkelt, men ack så njutbart.

Jag fick ett mail från Cervera, där det är 40% rabatt på Rörstrand just nu. (Inget samarbete, men tipsar er ändå.) Förra veckan lyckades jag nagga en av våra Swedish Grace-muggar när jag tömde diskmaskinen, så jag passade på att köpa en ny + två extra för att fylla ut samlingen kaffemuggar till ett fullt dussin. Vi har färgen 'Äng', vilket förmodligen är föga förvånande.

Det visade sig också vara brakrea på fina 1-literskannan 'Birgit' från PotteryJo. Den har jag sneglat på tidigare, men tyckt att den var alldeles för dyr för att spontanshoppa. Dessutom behöver jag ju egentligen inte fler kannor än de jag redan har, men nu kostade den bara en tredjedel av det ursprungliga priset, så jag köpte den av bara farten. Underbart grön, ju! Som en marsipangroda. Fast färgen heter 'Olive'. 

Ikväll tittar jag på andra avsnittet av "Händelser vid vatten" på SVT, som jag tycker var lovande stämningsfull förra söndagen. Fram tills dess ska jag packa jobbväskan, tända värmeljus och värma lite fisksoppa till kvällsmat. Skön söndagkväll till er också!

Promenad, surdegsbröd och såpskurat

Sovmorgonen jag missade igår tog jag igen med råge idag. Inte för att jag sov så himla mycket längre, men jag älskar att ligga kvar i sängen och dra mig. Det är så himla mysigt att ligga under täcket och lyssna på Nyhetsmorgon i bakgrunden och veta att det inte finns några som helst tider att passa. Senare på förmiddagen hängde jag iallafall med maken på en liten promenad nere längs ån. Han har varit sjuk hela veckan och kände att han behövde komma ut i friska luften och röra på sig lite grann, fast sett till vem som hade sämst kondis av oss två kunde man nästan tro att det var undertecknad som har varit sängliggande en hel vecka... Härligt med solsken var det iallafall. 

På vägen hem tittade vi inom byns café och köpte surdegsbröd. Det är inte samma ägare som tidigare, men vi uppskattar att traditionen med nybakat surdegsbröd har förts vidare av den nya ägaren. Jag uppskattar också den goda smaken att måla väggarna i grönt, hihi!

Efter lunch slutförde jag städningen jag påbörjade igår. Nu doftar det gott av såpskurade golv i hela huset, och i gröna rummet luktar det extra gott, för på matbordet ligger det en nystruken duk som jag har sprayat med linnevatten från Washology.

Oscar II håller ställningarna i bakgrunden och säger att jag får med beröm godkänt. 

Och tänk, imorgon väntar ännu en oplanerad ledig dag. Så härligt! 

Morgonbesök och hemmastök

Morgonen började tidigt med ett inbokat besök av två herrar från kommunen, som kom för att slutföra kontrollbesiktning av exakt var på tomten vi har byggt bastustugan. Den anmälde vi som färdigbyggd redan i augusti 2018, men i vår del av världen går allt i sin egen takt. Fibernätet skulle också vara inkopplat och klart för fem år sedan, hrmm...

Jag hade tänkt hoppa tillbaka i sängen när besöket var över, men då hade jag redan varit ute i morgonkylan och piggnat till, så jag blev kvar uppe och duschade krukväxter i badrummet istället. Rätt så tidigt på förmiddagen styrde jag sedan kosan ner mot byn för handling av både mat och blomster. Veckans bukett består av melerade tulpaner i en härlig varmrosa färg, tistel, vaxblomma och pistagekvistar. Mums, vilket ögongodis!

När man har nyduschade blommor och ny tulpanbukett, vill man ju fräscha upp i övrigt också, så jag har fnattat runt med dammtrasa och våttorkat både här och där mest hela dagen. Jag vet ingen som kan hålla på och småstäda lika länge som jag och ändå inte bli klar, haha! Fast då har jag varit ganska grundlig där jag har härjat fram, och så har jag druckit kaffe och läst trädgårdstidningar mellan varven. 

Nu har jag tröttnat för idag och låter mörkret gömma det stök som är kvar. Jag tänder värmeljus och kurar skymning istället. Så skönt att det bara är fredag!

Nyårslöfte jag klarar att hålla

Jag kom på världens bästa nyårslöfte för ganska många år sedan, och sedan dess lovar jag samma sak inför varje nytt år: Att unna mig själv färska snittblommor varje vecka alla tråkiga veckor på året. Och vet ni vad, bättre investering i sin hälsa får man faktiskt leta efter. Dessutom är det ett löfte jag klarar att hålla, och det utan någon som helst anmodan. Att veckorna i januari kvalar in som tråkiga är det nog ingen som motsätter sig. Imorgon är det jag som traskar ner till byns finaste lilla blomsteraffär och trycker näsan mot glasrutan till snittblomskylen. Att välja är ju halva nöjet. Kanske blir det en lika fin bukett som den här från januari 2022. Vilken dröm den var!

Nu säger jag "Thank God it's Thursday!" och tar kväller. På återseende imorgon!

Loppisfynd från 2022

2022 var året då jag bestämde mig för att inte köpa hem så himla mycket grejer från loppis. Jag kikade i mitt fotoarkiv och insåg att den planen inte alls gick bra... Ska vi kolla vad jag släpade hem och vad som har hänt med allt efter det? Bild först och beskrivning sen. Som en riktig bloggare för en gångs skull, hihi! Håll i er nu, för nu blir det ett bildsvep som heter duga. Det är nästan lite pinsamt, faktiskt...

En liten ljushållare i brun keramik, som numera bor på köksbordet. 

Tre ljusstakar i gjutjärn, varav de rödgröna fick gästspela i gröna rummet över jul, men som numera ligger i en låda på vinden tillsammans med sin vita kompis. 

En liten medicinflaska till badrumsskåpet, två bruna ramar till köket och en ljuslykta som jag har glömt var jag har. I ladan, kanske?

En liten brun glasburk att ha öronpinnar i. 

Ett gammalt grönt krus med handtag, som står på köksbänken, ofta med blommor eller färska kryddor i. 

En liten rakspegel med hylla, som fortfarande hänger kvar på glasverandan. 

En überkitschig kanin med kruka och en korg i något slags luffarsmide, som båda står på krukhyllan ute i ladan i väntan på bättre tider. (En dag händer det.)

Två ljusyktor i glas och en liten glasvas, som alla just nu befinner sig i bra-att-ha-skåpet nere i källaren.

En giftgrön plåtlåda med handtag (som inte syns på bilden), som huserade säsongens blommor på utebordet under såväl våren och sommaren som hösten. Den ska nog få komma ut till våren igen. 

Ett fat i sten med kanter, som får ligga som kombinerat fågelbad/vattenspegel i gruset under trädet bakom bastustugan. 

En gammal slaktarbänk med tillhörande klubba, som vi har ställt bakom bastustugan. 

En gammal metallkorg, som står vid utebordet och bara är fin. 

Ett mycket gammalt keramikfat, som jag har gömt undan i ett skåp. 

En vacker blå fotogenlampa, som jag hittade till min mamma. 

En röd mjölkkanna, som numera är en del av julrekvisitan. 

Fyra vackra glas med böljande kanter, som gjorde att julmusten rann utför hakan på julafton, hihi!

Ett litet bord, som har fått bli fönsterbord i gröna rummet. 

En synundersökningstavla i glas, som numera klär bakstycket på insidan av vitrinskåpet i badrummet. 

En viktoriansk assiett i smaragdgrönt från London, som bor på hyllan ovanför kökssoffan. 

En träpall, som bara var hemma och vände över sommaren och hamnade på loppis igen till hösten. 

Två ljuslyktor, som har stått på utebordet hela vintern så här långt. 

Jisses, vad grejer för en som inte skulle köpa någonting alls...  Och då har jag ändå inte tagit med grejerna vi köpte på auktion under sommaren, och dessutom har jag säkert missat grejer som aldrig kom med på bild. Jag erkänner utan omsvep att jag är en obotlig loppisräv, som blir smått berusad av att leta skatter. Till mitt försvar får jag ändå säga att jag även har rensat ut precis hur många kassar grejer som helst, som har skänkts till en lokal välgörenhets-secondhand. Jag ska aldrig mer lova att sluta fynda på loppis, för nu vet jag definitivt att jag inte kan hålla mitt löfte.

I januarimörkret

Januarimörkret är ju verkligen ingen höjdare. Det är däremot kommunens belysning av den gamla bron här i byn. Så himla stämningsfullt. Man blir glad. Och fantasin flödar fritt: Vad gömmer sig i de där röda grottorna? Man vill ju nästan tro att det lurar ett litet troll där, som bara väntar på att bockarna Bruse ska komma klapprandes över bron.

Här hemma blev det extra mörkt och tråkigt när adventsbelysningen och julgransljusen försvann. Med elräkningen för december månad färsk i minnet vill man ju inte direkt springa runt och tända en massa smålampor längre, men man får nog ändå se lite lagom belysning som en rimlig investering i sin mentala hälsa så här års. Och bara för att julen är slut behöver man ju inte sluta tända ljus om kvällarna, även om det är en helt vanlig tisdag. Jag ska genast gå ett litet varv med tändstickorna.